Nya bostäder på vind och i källare
av SJ Forum 1975-06, sida 24-25, 04.04.1975
24 FORUM 6 - 75
Nya bostäder på vind och i källar samhet, vilket ofta förekommer i källaren.
Helsingforsudden — dvs staden söderom Norra järnvägsgatan och Långa Bron — besväras av en stadig befolkningsminskning. Det är smygkontorisering, nya affärsbyggen som bidrar till utvecklingen. Samtidigt står. väldiga utrymmen tomma som inte får användas till bostadsbygge p g a ännu gällande regler och direktiv. Dessa s k sekundärutrymmen — gamla torkvindar, kolkällare etc —
Små kostnader p g a färdigt utrymm — I ett aktuellt fall som rör en tomt, berättar Annukka Kantanen, har man kunnat inreda tre bostäder, två bastu som finns på närmare femhundra tomter på stadsudden skulle kunna öka bostadsytan med nästan 90 000 m?, eller bostäder för 3 000 personer. Tillskottet skulle motsvara ca sex års befolkningsminskning.
Frågan har allt oftare dykt upp på Helsingfors stadsplaneringskontor, där man dagligen får förfrågningar om möjligheten att bygga ut dessa utrymmen. — Varför inte sätta lite parisisk prägel på Helsingfors, samtidigt som man ger husägarna en ekonomisk lösning på renoveringsproblemet, säger arkitekt Annukka Kantanen, som med en arbetsgrupp vid stadsplaneringskontoret utrett sekundärutrymmenas nya användningsmöjligheter och kommit fram till ovannämnda tal. .
— Under arbetets gång har vi kunnat konstatera att det faktiskt finns ett stort antal just tex gamla torkvindar som står praktiskt taget outnyttjade. Ingen använder torkvindar i så stor utsträckning som tidigare, och där man har övergått till oljeeldning och fjärrvärme står de flesta kokskällare också tomma. Det är fråga om stora, färdigt byggda utrymmen, som utan större ingrepp kunde förvandlas till bostäder.
Dyrare att bygga nytt
Tidigare har man i mycket liten utsträckning tagit ståndpunkt till denhär frågan då man ansåg att husen var gamla och troligen skulle rivas redan före 1980. Men under de senaste åren har man börjat tänka om och inse, att gam la hus är en del av vår kulturella miljö.
och måste bevaras. — Dessutom, påpekar Kantanen, blir det i de flesta fall dyrare att riva ner och bygga nytt främst för att de gamla tomterna är väldigt effektivt utnyttjade och stadsplanen för nybyggen tillåter ett utnyttjande bara till cirka hälften av det tidigare.
Kontor i källaren
I Kantanens arbete konstateras att tilllåtande av bostadsbygge på vindar och källare inte skulle ha någon som helst inverkan på stadsbilden då inga yttre förändringar, tex i takkonstruktionen, skulle ske. Idén går ut på att inte bygga bostäder av varje ledig kvadratmeter, utan att först tillfredsställa servicebehoven; bastu, effektivare fördelning av förvaringsutrymmen, utrymmen för cyklar och sportredskap, hobbyrum och vid behov samlingslokaler. Resten, och det som är bäst beläget på vinden, reserveras för bostäder och enbart bostäder. Källaren skall fylla de andra funktionerna, Staden har beträffande källare stipulerat att första våningen kan och får vara i affärsmässigt bruk, Eira och Brunnsparken undantagna. Då källaren i många hus delvis är belägna ovan markytan, består första våningen ofta av bostadsutrymmen eller möjliga bostadsutrymmen, Kontoren kunde förflyttas till dessa källarvåningar och på så sätt kunde man minska på kontoriseringshotet i de nu beboeliga våningarna. Dethär skulle samtidigt bortskaffa olägenheter i form av biltrafik till och från gården oa, som tex olovlig lagerverk enheter och behövliga förvaringsutrymmen i de frigjorda sekundärutrymmena. Enligt uträkningar från januari 1975 skulle byggnadskostnaderna utgöra endast omkring 1500 mark per kvadratmeter. Att det blir förhållandevis billigt beror dels på att utrymmena ju redan finns, dels på att vinden är ett brandområde för sig, där man inte nödvändigtvis behöver bygga tegelväggar utan kan komma tillrätta med billigare och lättare byggnadsmaterial. Genom att sälja de nya lägenheterna kan bostadsbolagen få medel för fastighetens upprustning, förutom att invånarna sas gratis fått nya boendeserviceutrymmen. När man ger lov att ta i bruk sekundärutrymmena måste det också förutsätta att gårdsplanen rustas upp, dvs befria dem från bilar, riva dåliga uthus, ordna mera lekutrymme och planteringar m m. Mao förbättras hela boendemiljön samtidigt.
Gamla beslut käpp i hjulet
Arkitekt Bosse Österberg, som är sektionschef på Stadsplaneringskontoret, och basar för planeringsarbetet, konstaterar att tidigare beslut i denhär frågan tillsvidare bromsar upp ett gott initiativ — I stadsplan rör alla bestämmelser nybyggen, utom då det gäller historiska byggnaders bevarande, Genom stadsfullmäktiges beslut 1961 och 1969 om byggnadsrättens begränsning i innerstaden kan gamla hus inte få den ”redan utnyttjade” byggnadsrätten upptagen i stadsplaneändring. Ifall bostadsbolagen vill ta sekundärutrymmena i lönsam användning kan de lovgivande myndigheterna inte förorda detta, utan hänvisar till direktiven rörande byggnadsrätten.
FORUM 6 - 7 25
SG AK VA rr
Gamla hus diskriminera — Det är med andra ord fråga om diskriminering. Gamla hus, som behöver allt stöd med ekonomin för att hålla huset i tidsenligt skick, får inte ta i bruk redan befintliga utrymmen, medan nybyggda hus får utnyttjas till 100 9/0, dvs de byggs så att de kan användas helt och hållet. För att nu överhuvudtaget kunna göra något åt dessa gamla utrymmen skulle man vara tvungen att tillämpa undantagsförfarande via inrikesministeriet, Ministeriet har inte kapacitet att behandla nästan hemhundra undantagslov. Lika litet kan stadsplaneringskontoret göra femhundra små stadsplaneändringar för att tillåt tilläggsvåningsyta. Saken måste lösas som en helhet för alla likadana fall. Ett tillägg i byggnadsordningen kunde vara den bästa lösningen, och i byggnadsordningen kunde innefattas bestämmelser om gamla byggnaders renovering och ombyggnad samt sekundärutrymmenas användningssätt helt skilda från stadsplanen. Eftersom inrikesministeriet även godkänner byggnadsordningen och dess ändringar förutsätter detta att ministeriet redan i detta skede omfattar saken i princip. En ändring av byggnadsordningen är å andra sidan en mycket omfattande process. Ett enklare förfarande kunde vara en överenskommelse mellan byggnads-, inspektionsoch stadsplaneringskontoret om tillämp ningen av byggnadslagens 132 $, som gäller mindre avvikelser från stadsplan.
- Hela problematiken måste i vilket fal som helst tas upp till behandling snart, och få sin helhetslösning inom de närmaste åren, för om ca tio år är dessa gamla hus i så dåligt skick att renovering inte längre är ekonomiskt lönsam. Vi kan inte vänta på att behovet av bostadsyta skall bli skriande, för då kanske de här husen inte längre finns kvar. (SJ) a Annukka Kantanen: ”Helsingin niemen vanhojen asuntokerrostalojen wuudet käyttömahdollisuudet ja näiden tilojen käyttöönoton vaikutus keskustaasumiseen.”
På de med svart utmärkta cirka femhundra tomterna flnns 90 000 m? ledig bostadsyta.
Pohjoissatama Norro hamnen
Eteläsatom >
N i Södra hamnen at ”
Hietalahti Sonduike rv. IKoivgpu stona KE kom Varken it or Ten I
JP ot - Merisatam ”ovshumnen
