Nya NIB-bossen: ”Baltikum är ett nordiskt intresse!”

av Ragnhild Artimo Forum 1994-08, sida 08-09, 26.05.1994

Taggar: Teman: banker

å de nordiska länderna vårvintern 1992 spikade sitt baltiska investeringsprogram BIP för att hjälpa till med att bygga up privatsektorn i Baltikum var det helt naturligt Nordiska Investeringsbanken NIB som fick uppdraget att administrera en fond för tekniskt bistånd på 5 Mecu för etablering av tre nationella investeringsbanker i Baltikum och en baltisk investeringslåneordning — BIL — på 30 Mecu som till 100 procent garanteras av de nordiska länderna. Förutom NIB engagerades Europeiska Återuppbyggnadsoch Utvecklingsbanken EBRD (som bidrar till programmet med 30 Mecu) och Nordiska Projektexportfonden NOPEF i det baltiska investeringsprogrammet.

— Den första baltiska investeringsbanken ESstIB har redan kört igång, berättar NIBs VD sedan april. Jön Sigurdsson. — Den nationella investeringsbanken i Lettland inleder sin verksamhet i sommar, och den i Litauen före årsskiftet.

Kunnande och utvärdering

Han konstaterar att NIBs jobb på den baltiska arenan varit och är att bidra med det tekniska kunnandet vid etablerandet av finansieringsinstitutioner som opererar enligt marknadsekonomiska principer, och utvärdera potentiella investeringsprojekt med klar inriktning på å ena sidan SMI-företag, å andra sidan infrastrukturprojekt med nordiska leveransintressen involverade.

— Exempel på sådana är finansieringen av det estniska telekommunikationssystemet som satts upp av svenska Telia. finska Tele och estniska televerket. Det är ett betydelsefullt steg i landets självständighetsutveckling och en distanstagning från sovjetväldet: tidigare gick telefonsamtalen genom en centralväxel i Moskva! Dethär är ett handgripligt exempel på hur man genom denna verksamhet stöder utvecklingen i Baltikum — och bör också ses som ett projekt av nordiskt intresse, eftersom de nordiska teleföretagen är våra låntagare. Ett annat lån med nordiska förtecken beviljades våren 1993 till Paulig för grundandet av ett kafferosteri utanför Tallinn.

NIB har också inom BIP hunnit bevilja en kreditram till den estniska investeringsbanken på 4,5 Mecu för att EstIB i sin tur skall belåna projekt initierade av estniska företag.

Ett direktlån beviljades finska Ahlström och “estniska Alko”, Liviko. för grundandet av Järvakandi Klaas, en fabrik för tillverkning av glasförpackningar söder om Tallinn.

Historiskt mandat

Jön Sigurdsson ser det baltiska investeringsprosrammet och “exporten” av marknadsekonomiska finansieringsinstrument till Baltikum som ett konkret stöd i omvandlingsprocessen från kommunism till demokrati.

— Det finns plats för många operatörer på denna viktiga arena. Men inte alltför många! Då blir det kaotiskt. En viss risk för detta finns, eftersom man betraktar de tre baltländerna som isbrytare från kommunismens frusna system. Och många vill vara med där, men Finland ä 8

Nya NIB-bossen: “Baltikum är et nordiskt intresse!”

Ragnhild Artimo

Nordiska Investeringsbanken NIB har enviktig utmaning; att med bred nordisk bas och i samarbete med Europeiska Återupp mar som redan Baltikum är en specialmi ju välkänt för avancerat isbrytningskunnande…

NIB-bossen, som både är politiker (med flera ministerportföljer bakom sig) och bankman (senast “som Islands centralbankschef) växlar raskt spår, och deklarerar med kraft — Vi betraktar detta som ouvertyren till affärsmässiga relationer, det är självklart. Nästa steg blir ju projektfinansiering när dessa länder uppnått kreditvärdig status. Då blir projektinvesteringslån, PIL, aktuella. För dessa har vi 90 procentig garanti av våra nordiska ägarländer — men det betyder inte att vi tar lättsinnigt på PIL: också denna verksamhet drivs på strikt affärsmässiga grunder, något som uppskattas inte minst av det nordiska näringslivet som kommer att vara engagerat i Baltikum.

Nordiska lån “ryggrad”

Projektinvesteringslånen, eller familjärare PIL, är ett av NIBs affärssegment och alltså inte skräddarsydda för Öperation Baltikum. PIL utgör idag merparten av bankensinternationella lån och svarar för runt 15 procent av totalutlåningen. Det är fortfarande de nordiska lånen som ut ör ryggraden i verksamheten och står ör cirka 85 procent av lånestocken.

— Det är ju för dem som NIB i tiden grundades, säger Jön Sigurdsson med säkerheten hos en som var med och förhandlade fram NIB 1975. — Den uppgift som gavs NIB och som fortfarande är nukleus i verksamhetsidén är att banken skall finansiera investeringar av nordiskt intresse på bankmässiga principer och även investeringar av samhällsekonomiskt intresse. Ett kriterium har varit att projektet gällt minst två nordiska länder.

enaste år fastslog våra ägare en ny tolkning av nordiskt intresse som ger NIB mandat att finansiera även infrastrukturinvesteringar gällande endast ett nordiskt land, om de kan betraktas som en del av det nordiska infrastruktursystemet. Hamnanläggningar på Åland och färjtrafik mellan Danmark och Sverige är j byggnads och Utvecklingsbanken EBRD jämna Baltikums väg mot nadsekonomi. På strikt affärsmässiga grunder, givetvis, betonar Jön Sigurdsson, färsk VD för solida NIB att sin första baltiska “systerbank” i Estland: EstlB. ion för NIB, men faller väl inom ramen att tjäna det nordiska näringslivet.

nordisk ratingetta uppenbart något som förbinder våra länder. Det gör också mera softbetonade kommunikationssystem som telekom och flygledningssystem.

Volymen på de nordiska lånen nådde toppen 1990, men har sedan deklinerat under de svåraste recessionsåren. Gissningsvis nåddes bottennoteringen senaste år, och man emotser ökningar i de nordiska utfästelserna och beviljade iånen innevarande år.

En av NIBs målsättningar är att stöda det nordiska näringslivets exportaktiviteter, vilket framför allt fokuserats på finansiering av projekt i Central- och Östeuropa och sk. kreditvärdiga uländer med syftet att stärka de nordiska ländernas konkurrenspositioner i internationell offertgivning — och i fall där projekten legat utom de nationella exportfinansieringsinstitutionernas möjligheter — NIBs roll har här varit den kompletterande finansiärens.

— Det har varit en framgångsrik roll, och uppskattad av det nordiska näringslivet. Det ser man i vår kreditportfölj: alla de stora exporterande nordiska företagen finns i våra böcker som vittnesbörd om att vi kunnat erbjuda finansiering på konkurrenskraftiga villkor.

Det blir också framdeles NIBs huvuduppgift: att främja den ekonomiska aktiviteten genom integration Över gränserna.

Miljöprioritering Jön Sigurdsson konstaterar att NIB un derna. — Det är ganska naturligt, eftersom miljöföroreningar inte tar notis om nationella gränser. och vad som betraktas som ett miljöproblem i ert land kan vålla problem också i grannländerna. Därför har man inom NIB klassat miljöinvesteringar som varande av nordiskt intresse i sig.

Nästan hälften av NIBs investeringar 1993 var på ett eller annat sätt miljörelaterade, vilket inte enbart beror på bankens policy, utan också på vad man kan kalla ”miljökonjunkturer”: andelen projekt som gäller miljö har helt enkelt ökat, relativt.

— Också för industrin kommer detta att vara ett framtidsområde, eftersom renare processer på sikt visat sig bli lönsammast. Här anser jag att NIB har en utmaning i att backa upp utvecklandet av nya intressanta produktionsprocesser och nya produkter som den miljömedvetna marknaden kräver och väntar.

Miljöprioriteringen är klart en social beställning också på axeln mellan Norden och Baltikum: de nordiska länderna grundade 1990 Nordiska Miljöfinansieringsbolaget NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation) med “hem” vid NIB, och med konceptet att finansiera miljöprojekt i de central- och östeuroeiska länderna och underlätta genomörandet av miljöprojekt som bygger på samarbete mellan nordiska och lokala Eretag. NEFCO har bland annat inriktat sig på direktinvesteringar till företag i Baltikum för att förbättra deras miljöegenskaper och minimera utsläpp.

NIB och Europa

Får NIB läsa in en ny roll när (och kanske om) Finland, Sverige och Norge också går in i EU? Det tror Jön Sigurdsson inte. — Vår roll kommer att ändras — vi får ju lov att beakta operationsmiljön —men ankens betydelse kommer säkert inte att minska, snarare lvärtom.EU-effekten kan ju illustreras av fallet Danmark: landet har varit medlem i EG, sedermera EU. men samtidigt en ytterst aktiv medlem i NIB. Om nu alla nordiska länder utom Island blir EU-medlemmar, medför det en markant förändring i dessa länders politiska omgivning inte minst på regerings- och det säkerhetspolitiska området. Men enligt gällande avtal har man ju redan haft frihandel länderna emellan inom EFTA, genom det avtal EFTA ingått med EG, nu EU, och nu senast inom ramen för EES. Så jag kan inte se att föränd ringarna framöver skulle bli särskilt genomgripande. Jag har vid samtal med våra ägares representanter, de nordiska finansministrarna, erfarit ati de fäster stor vikt vid att ha sin “egen” finansinstitution också i det europeiska samarbetet.

Dessutom menar Jön Sigurdsson att det nordiska samarbetet egentligen alltid fungerat bäst på det internationella planet — han nämner FN, Internationella valutafonden, Världsbanken, GATT. Så varför inte inom EU?

I väntan på den “nordiska” EU-ramen utvecklar NIB samarbetet med Europeiska Investeringsbanken EIB, med säte i Luxemburg, Senaste vecka höll NIB och EIB ett seminarium för att diskutera vilka samarbetsformer mellan bankerna som bäst skall gagna deras respektive målsättningar.

EIB är en av EU-länderna grundad finansieringsinstitution som opererar enligt liknande linjer som NIB — skillnaden är dock att EIB specialiserat sig på infrastrurkturfinansiering och nästan uteslutande inriktat sig på de engagerade ländernas offentliga projekt, offentliga institutioner och kommuner i sin finansieringsverksamhet. medan NIB explicit är inriktat på kompletterande finansiering till det frivata näringslivet för att möjliggöra affärer som av olika orsaker annars skulle ha svår förlossning.

— Vår trumf är förtrogenhet med det nordiska näringslivet och de nordiska institutionerna såväl på hemmaplan som utomlands. Det som ger EIB-samarbetet speciell aktualitet är att EIB nu har mandat av sina ägarländer att finansiera projekt i länder som är på väg in i unionen.

an ser detta som et! led i att stärka konjunkturerna i Norden — och prioriteringen kommer att vara projekt som förbättrar sysselsättningen.

Ratingetta i Norden

NIB, säger dess VD stolt, har inte bara tjänat elit ändamål. utan också pengar åt sina ägare, vilket naturligtvis är varje banks Uppgift.

— Vi förlänger de finansieringsmöj — Att NIB har en bättre kreditrating än sina ägare illustrerar styrkan i det nordiska samarbetet, säer nya NIB-bossen Jån igurdsson. — Och framför allt visar det styrkan i att operera enligt strikt bankmässiga principer ligheter som står till buds t.ex. från de nationella exportikreditinstilutionerna, genom att vi kan erbjuda längre lån på mycket konkurrenskrattiga villkor, men alltid marknadsorienterade: vi idkar inte välgörenhet. Vi är uttalat affärsorienterade. Våra lån är inte subventionerade. Det är kärnan i vår filosofi.

Också de ledande internationella kreditvärderingsinstituten ger NIB gott betyg: både Moody’s och Standard & Poor’s ger högsta rating, AA A/Aaa, vilket faktiskt ger NIB tätplatsen bland alla nordiska banker och finansinstitut.

— Att NIB har en bättre kreditrating internationellt än sina ägare illustrerar styrkan i det nordiska samarbetet: tillsammans kan vi skapa en synergi som vi inte har var för sig. Öch framför allt visar det styrkan i att operera enligt bankmässiga principer. Det räcker inte alt finansieringsprojekten fyller kriterierna ” nordiskt intresse; de måste också bibe fålla bankens höga kreditvärdighet. Symplomatiskt är kanske att vi senaste år registrerade bara en enda kreditförlust.

En förklaring är måhända att det ingår i bankens stadgar att inte ta valutarisker, att undvika onödiga ränterisker, och vara observant gällande kundernas kreditvärdighet och de säkerheter som accepteras.

Konkurrensen skärps

Jön Sigurdsson betonar också vikten av en god dynamik mellan å ena sidan låneverksamheten, å andra sidan finansområdet, förvaltningen av bankens likvida medel, riskhanteringen: denna bil har drivits mycket professionellt och målmedvetet. NIBs goda soliditet är ingen slump, utan resultatet av en konsekvent och långsiktig policy.

— Man kan konstatera att våra ägarländer uppskattar verksamheten, vilket relfekteras i att man ökat grundkapitalet senast år 1993 med 50 procent till 2809 Mecu. Taket för NIBs ordinarie lån ligger på runt 7 mrd ecu, men utöver det har man för projektinvesteringslånen, PIL, skapat en särskild låneram på 2 mrd ecu — också höjd nyligen, från tidigare 1230 Mecn — för all möjliggöra satsningarna utanför Norden.

Kvalitet på lånen är också framdeles NIBs linje: expansion är inte ett självändamål.

I de internationella lånen har man i motsats till Norden senaste år haft en kraftig uppgång, och efterfrågan innevarande år är fortfarande hygplig, NIB emotser en ökning av de nya lånens volym 1994. Men samtidigt har efterfrågesituationen lagts om.

— Man har en ny sits på den nordiska kreditmarknaden. Det finns bättre utbud på pengar än tidigare — och samtidigt är de goda projekten kanske färre än man skulle önska. Konkurrensen om dem ökar — mellan NIB och andra internationella finansinsitutitoner av privat karaktär. Ändå är många nordiska storföretag med egna finansieringsmöjligheter — som exempelvis ABB — bland våra kunder. Hur utvecklingen går beror också på dagsläget på kapitalmarknaden. Vi är för egen del optimistiska. Det finns intressanta nya möjligheter, inte minst på infrastrukturområdet, och på den internationella projektmarknaden, säger Jön Sigurdsson. 9