Nya områden viktiga för jubilerande universitet

av Katarina Koivisto Forum 1990-05, sida 20-21, 22.03.1990

Taggar: Teman: universitet

Text: Katarina Koivisto

Nya områden viktiga för jubilerande universite 2 som ger allmänbildning på hög nivå. det skall inte tävla med yrkesskolor och högskolor också om en del av univer = tt universitet skall vara en institutio som Helsingfors unive

Helsingfors universitet fyller 350 år i år och förberedelserna festligheterna som startar i augusti är i full gång. Rektorn är en upptagen man, men han hinner i alla fall försäkra att Helsingfors universitet lever och mår bra. Och det är inte bara jubileet som är viktigt, i år är dessutom universitetets framtid på tapeten. En framtidsgrupp sitter och grunnar på hur Helsingfors universitet skall se ut när vi går in i 2000-talet.

Men i det här skedet talar rektor Tommila hellre om jubileet och nutiden än om framtiden.

— Vi har jubileumsåret till ära samlat en hel mängd vetenskapliga kongresser till Finland, berättar Tommila. Syftet är att väcka intresse för vetenskap och studier hos den finländska allmänheten.

Med sina 350 år är Helsingfors universitet det äldsta i Finland och fortfarande det universitet där omkring en tredjedel av alla universitetsstuderande i Finland studerar. Länge var Helsingfors universitet det enda fungerande universitetet i Finland. Tommila räknar med att verksamheten vi bo Akademi och Turun Yliopisto egentligen kom igång först efter andra världskriget.

Och visst är det mycket som har ändrats under årens lopp på universitetet. Den senaste förändringen var förvaltningsreformen, och att studenterna äntligen får vara med och fatta beslut om universitetets administration. Det betyder att studenter och professorer tillsammans kan sitta och diskutera kurser och examenskrav. Alla tentkrav går fortfarande den officiella vägen. Men den enskilda professorn eller föreläsaren har ännu stor makt över sin undervisning.

— Var och en har en frihet att forska och föreläsa i de ämnen den väljer, säger Tommila, fastän det är klart att de olika SRA

Sina 350 år firar Helsingfors universitet i år med pompa och ståt. Men för framtiden blir det nog aktuellt att fundera på grunderna för den vetenskapliga undervisningen ordentligt, säger unis rektor Päiviö Tommila.

5/1990 FRU fakulteterna och ämnesinriktningarna diskuterar studiernas innehåll och riktning. Men om behov av förändring uttalar Tommila sig försiktigt. Det är klart att undervisningen alltid kan bli bättre. anser han.

Internationalisering behövs

Det ställs nya krav på dagens studenter. de skall ut i ett samhälle som blir allt internationellare, våra företag efterlyser personal med beredskap att sköta internationella tjänster.

Behov finns också inom universitetsvärlden till en ökad internationalisering. det medger Päiviö Tommila. Genom studentutbyte får man idag en grupp studenter som besökt andra länder och bekantat sig med deras kultur och levnadsvanor och studentutbytet hoppas Tommila att skall öka i framtiden. Kurserna kring främmande kulturer blir också hela tiden flera. mest konkret jobbar universitetet just nu med en kurs kring skandinaviskt kulturliv. Nordprojekt är ett annat nordiskt samarbetsprojekt där språket är svenska och deltagarna alltså lär sig det.

För den finska forskningen är det internationella forskarsamarbetet av största vikt. Finland är trots allt internationellt sett ett litet land, och vi behöver samarbete med andra länder, understryker Tommila. Forskningssamarbetet är en kvalitativ fråga, en fråga där kvalitet är viktigare än kvantitet, säger han.

— Integrationsprocessen i Europa och de andra förändringarna där ställer inte så mycket nya krav på universitetsforskningen. säger Tommila.

Forskare har och har haft samarbete kring olika projekt i alla år. och det är svårt att förstå varför det plötsligt skulle förändras bara för att Europa förändras.

Studenterna färre

Men ett problem för universitetet är att studentmaterialet hela tiden blir mindre, d vs antalet studenter som söker till universitetet blir färre — och flera kan beredas studieplats. Det finns de som anser att det här medför ”sämre” studerande. Rektor Tommila för sin del tycker ännu inte att man kan skönja några problem på den punkten, studenterna och speciellt de som har intresse för att fortsätta med forskning har inte sämre kunskaper idag än förut. Då är konkurrensen från företagen ett

FÖRUN, 5/199 mycket svårare problem.

— Företagen snappar lätt bort de mest begåvade studenterna. De får bättre betait då de forskar och utvecklar inom den privata sektorn, påpekar Tommila. Vi har väldigt svårt att konkurrera här, också om mycken forskning sker i samarbete med universitetet.

Helsingfors universitet har idag 27 000 studenter och av dem har omkring 7 procent svenska som modersmål. Bara två procent av de studerande är utlänningar, men den gruppen tror rektor Tommila att kommer att öka i framtiden.

Aldrig internationell — Helsingfors kommer aldrig att bli något väldigt internationellt universitet. men att gränserna i Östeuropa öppnas skapar ett visst tryck också här. tex från estniskt håll. Redan nu sysslar vi med en omfattande fortbildning i de östeuropeiska staterna.

Helsingfors universitet har 445 professorer. men under sommaren kommer antalet att åtminstone fördubblas. Då står universitetet nämligen värd för ett möte för den internationella — universitetsassociationen IUA, och mellan 500 och 600 universitetsrektorer från olika delar av världen väntas till Helsingfors. Det blir då associationens nionde generalförsamling. I augusti under mötet håller universitetet också sin internationella jubileumsfest.

Den egentliga festveckan blir i början av september med utställningar och föreläsningar. Studentkåren kommer också att ordna eget program. Under jubileumsåret är det också meningen att arbetet kring hur universitetet skall se ut i framtiden skall bli klart. Det arbetet vill Tommila inte ännu tala om. men på frågan hur universitetet ser ut på sin 400-årsdag svarar han — Visst står det kvar och blomstrar. Redan nu är klart att vi kommer att ha nya utrymmen både i Vik och Gumtäkt. Men grunden för undervisningen har vi blivit tvungna att se över. Biotekniken t ex blir allt viktigare. kanske den har samlats till en egen fakultet då. Vi kommer överhuvudtaget att få se över grunderna för den vetenskapliga undervisningen. kanske blir det några fakulteter till.

Miljödata…

fortsättning från sid tra sin ekonomiska situation, slår Vuorimies fast.

Alla data kan i utkörningsskedet presenteras såväl i text som i grafisk form.

Skandalöst knappa medel

Miljödatacentralens årsbudget balanserar på 2 Mmk vilket bör ses som en ringa utgift med tanke på den nationella och internationella nytta systemet ger. Lönekostnaderna för de 15 anställda slukar så gott som hela summan.

Utöver årsbudgeten beviljas 100 000 mark för utvecklings- och materialkostnader.

— En summa som borde vara minst 10 gånger så stor, beklagar sig Juha Vuorimies på vars skuldror också resursfrågorna igger. Det är definitivt inte ett bra system att årligen vara tvungen att söka forsknings- eller projektpengar för att kunna utveckla systemen. Också här borde det innas en kännbar post i budgeten på kontot för utvecklingsmedel. Jag hoppas pengarna kommer senast då vi kan peka på direkt konkreta resultat av vårt arbete.

U-landet Finlan ämfört med övriga nordiska länder bör Finland rent allmänt taget klassas som ett utvecklingsland i fråga om de resurser som avsätts för miljövård. När det handlar om vår gemensamma framtid här på jorden bör inte kostnader få vara ett hinder för spridande av information om vårt och andra länders rådande hälsotillstånd.

Inte ens de pengar som flyter in via användningen av datacenteralens tjänster kan nyttjas till att utveckla systemet. Slantarna dimper nämligen direkt ned i den ständigt sinande statskassan. Vägen där från tillbaka till källan går däremot i stark motsttföm.

I ett kommittebetänkande från år 1989 noterar man dock att vårt land strävar till att nå upp till nordisk standard år 1992.

Ökade resurser i sikte

Finlands kommission för miljö och utveckling under ledning av miljöminister Kaj Bärlund föreslår i betänkandet bland annat att miljödatacentralens serviceverksamhet och utarbetandet av rapporter om miljöns tillstånd bör tilldelas tillräckliga TeSUTSET.

Vidare föreslås att ett landsomfattande servicenät för miljödata i anslutning till universität, högskolor, statens forskningsanstalter och motsvarade institutioner skall etableras.

Finland bör även öka sitt stöd till utvecklandet av UNEP:s övervaknings- och miljödataprogram och samtidigt förbättra sina egna förutsättningar att utyttja deras databaser.

Miljödatacentralen bör skapa direkta förbindelser till alla dessa program och samtidigt befrämja användningen av deras service i Finland. L 21