Nya Postbanken

av Peter Nordling Forum 1987-14, sida 20-21, 24.09.1987

Taggar: Personer: Seppo Lindblom Teman: banker

Nya Postbanken

Krav på eget kapital och soliditet, och reform av förvaltningen. Detta är några av de förändringar Postbanken genomgår då den blir aktiebolag nästa år. Avsikten är att ge alla banker samma möjligheter och att öka konkurrensen mellan dem stund inte behandlats av regeringen, ombildas hundraårsjubilerande Post banken till aktiebolag från och med ingången av nästa år. Det här är den första delen av en större reform av lagstiftningen för depositionsbanker. Men resten av den nya banklagstiftningen kan träda i kraft absolut tidigast i börian av år 1989. Och fram till dess gäller den nuvarande lagstiftningen för affärsbanker också Postbanken. Behovet av att reformera den nuvarande lagstiftningen, som härstammar från år 1970 har framkallats av förändringarna i bankvärlden och på finansieringsmarknaderna. Behovet fanns redan innan liberaliseringen på finansieringsmarkanden genomfördes.

-= ett lagförslag, som i skrivand 20

Nu räknar man med att den nya lagstiftningen skall kunna tillämpas långt in på 90-talet och kanske ännu längre. Men att få till stånd en ultramodern lagstiftning är knappast möjligt eftersom utvecklingen går snabbare än skrivmaskinerna hos dem som skriver lagtexterna.

Avsikten med den nya lagstiftningen är att främja en sund konkurrens mellan bankerna, att göra bankverksamheten effektivare och mera mångsidig och att skydda deponenterna och andra fordringsägare. Lagstiftningen skall också göras mera internationell.

Det är just internationaliseringen bland bankerna och den internationella konkurrensen som varit en av de viktigaste drivfjädrarna bakom reformen.

Banklagstiftningen har under de senaste åren genomgått förändringar i de flesta OECD-länderna och för att kunna hänga med i konkurrensen är det viktigt att de finländska bankerna följer en liknande lagstiftning.

Eget kapital

Den största skillnaden mellan gamta Postbanken och Postbanken Ab är att den nya banken måste ha ett visst eget kapital. Idag garanterar staten Postbankens verksamhet. I framtiden måste också spar- och andelsbankerna ha ett visst eget kapital på motsvarande sätt.

— Det föreslagna soliditetssystemet är mycket invecklat, men motsvarar internationella krav. Hur stort det egna kapitalet måste vara beror på hur riskbetonad bankens verksamhet är. Ju större risken är, desto större måste det egna kapitalet vara, berättar regeringsrådet Pekka Laajanen på finansministeriet. Enligt det här systemet poängsätts all bankverksamhet enligt risken. Riskerna är indelade i fem grupper där varje grupp kräver en viss mängd eget kapital — från O till 10 procent. På detta kan ännu läggas några tilläggsprocent om ban 14/1987 FORU ken bedriver riskabel utlandsverksamhet. Det här innebär att banken själv avgör hur stort det egna kapitalet är.

Trots aktiebolagsformen och trots att lagen ger möjlighet att sälja ut 49 procent av aktierna och makten i banken är det enligt Laajanen inte ännu på en tid aktuellt med att bredda ägandet för Postbanken.

— Lagen stadgar endast att staten måste äga minst 51 procent av Postbanken. Men ännu finns det inga planer på att bredda ägandet och introducera banken på Het singfors Fondbörs. Genom lagen vill man endast skapa den här möjligheten för eventuellt framtida behov, säger Laajanen.

Staten betalar fortfarande

Därför måste staten stå för kapitaltiliförseln. Dels tecknar staten aktier direkt, dels skrotas statens investeringsfond i sin nuvarande form. Tillgångarna förs över till Postbanken liksom även investeringsfondens verksamhet, som också nu i praktiken sköts av Postbanken.

Enligt Laajanen borde Postbanken Ab i början ha ett eget kapital på ca 2 miljarder mark. Utgår man från slutet av år 1986 hade det egna kapitalet varit ca 1,2 miljarder. Inras kapital ligger kring 1,1 miljarder och efter sammanslagningen klarar Postbanken bra soiiditetskravet.

Inkluderar man maximala statsgarantier — som också i fortsättningen tillåts för Postbanken — kommer man till en soliditet på 8,9 procent, vilket är mycket bra. Minimikravet för affärsbanker är idag 4 och för spar- och andelsbanker 2 procent. Men då den nya lagstiftningen träder ikraft blir kraven desamma för alla. Meningen är att effektivera konkurrensen genom att ge alla banker samma rättigheter och möjligheter och ställa samma krav på dem.

— Dagens situation, där Postbanken inte behöver betala för det egna kapitalet och staten ansvarar för förbindelserna förvränger konkurrenssituationen och upprätthåller ineffektiva arbetsmetoder och strukturer inom banken. Förändringarna tvingar banken till mera dynamiskt tänkande i utvecklandet av bankverksamheten, fastslår Laajanen.

Svårskriven lag Laajanen berättar att det tekniskt varit mycket svårt att skriva lagen.

— Det måste medges, säger han, att diskussionerna med de andra bankerna varit mycket besvärliga vid frågan om Postbankens kapitaltillförsel i början.

Bankerna har också protesterat mot att Postbanken också i fortsättningen får sköta statens betalningstrafik.

— Men eftersom staten inte kan ha mera än en kassa kan den inte vara splittrad på flera penninginrättningar, förklarar Laajanen och tillägger att lagen medger att andra banker utnyttjas om speciell orsak föreligger.

Det gäller sådana medel som inte behövs för de dagliga utgifterna utan kan pla FÖRUN, 14/198 ceras så att de ger bästa möjliga avkastning.

På frågan om den här klausulen i praktiken har någon betydelse svarar Laajanen att en arbetsgrupp vid finansministeriet som bäst utreder hur statens placeringsverksamhet skall skötas. Arbetsgruppens mandat går ut i slutet av oktober.

Ny förvaltning

I och med att staten inte längre garanterar Postbankens verksamhet ansluts banken till Affärsbankernas Säkerhetstond, som I samma veva byter namn till Affärsbankernas och Postbankens Säkerhetsfond. Förändringen betyder egentligen endast att banken årligen måste deponera en viss summa. Fondens betydelse är i övrigt synnerligen teoretisk eftersom dess uppgift är att trygga deponenternas fordringar om en bank går omkull.

Också kopplingen till finansministeriet blir en aning lösare då Postbanken i fortsät ningen faller under överinsyn av Bankin spektionen.

Mera betydande förändringar sker dock i Postbanksledningen. Den framtida organisationsmodellen blir densamma som för affärsbankerna. Det betyder att bankens styrelse ersätts av ett förvaltningsråd och att en VD-tjänst inrättas under chefdirektören.

Den nya verkställande direktören är inte ännu utnämnd. Men allt tyder på att bankdirektör /Ipo Santala får tjänsten. Santala gjorde i början av året come back i Postbanken efter att ha blivit tvungen lämna VD-stolen på Industrialiseringsfonden vid SCAB:s maktövertagande.

Klart är däremot att bankdirektör Seppo Lindblom vid Finlands Bank i början av februari efterträder nuvarande chefdirektören Heikki Tuominen då denne blir pensionerad. Utrikesminister Kalevi Sorsa har redan utnämnts till Lindbloms efterträdare på Finlands Bank.

Förändringarna redan gjorda

Inför övertagandet av chefdirektörsposten konstaterar Seppo Lindblom att Postbanken de facto redan genomgått en märkbar förändring under Heikki Tuominens tid i ledningen. — Banken är i praktiken redan en affärsbank. Balansräkningens struktur har förändrats på samma sätt som för andra banker och banken har redan upplevat de utmaningar en sådan förändring medför. Men det är klart att bolagiseringen — även om den inte är dramatisk — ger ytterligare het, säger han. Lindblom påminner om att också den nya Postbanken kommer att vara rätt fast knuten till statens finansadministration. Banken skall t ex sköta statens betalningsrörelse som förut och finansministeriet kan fortfarande ge banken order om att bevilja staten kortfristiga lån om behov uppstår. På det hela taget säger sig Lindblom vara rätt nöjd över de kommande ändringarna.

— Tiden får utvisa vilka nya behov som föds. Nu är cet viktigt att tillräckligt stor politisk enighet uppbringas för den här centrala reformen, säger han.

Konkurrensen skärps

Lindblom är mån om att Postbanken har en affärsbanks image.

— Men, betonar han, det ena hindrar inte det andra. Postbanken skall också vara en bank för vanliga deponenter. Jag tror tom att konkurrensen på det här området kan skärpas. Tex skattereformsplanerna kan ställa andra placeringsalternativ i en bättre konkurrenssituation än de traditionella bankdepositionerna. Då aktualiseras antagligen också frågan om att bryta de kartelliknande förhållandena beträffande räntorna. Därför är det skäl att vara förberedd på att konkurrensen på de traditionella områdena skärps.

Då konkurrensen hårdnar tror Lindblom att det blir dags för alla banker att se över sina kontorsnät. Han går tillbaka till den tid då kreditgivningen var mer eller mindre reglerad. Då konkurrerade bankerna framför allt med tjänsterna och det ledde till att de har väldigt täta kontorsnät. I förhållande till folkmängden sysselsätter de finländska bankerna omkring två gånger fler personer än de svenska.

Även om Postbanken i många fall hysts in i lokala postkontor, anser Lindblom att kontoren blir en central fråga för den framtida utvecklingen.

No comments De oundvikliga frågorna om börsintroduktion och framtida strategier för Postbanken vägrar Lindblom kategoriskt att kommentera. Han hänvisar till att han först vill tillträda tjänsten, sätta sig in i jobbet och dra upp riktlinjerna i samråd med den övriga ledningen.

Om ett eventuellt breddande av ägarbasen och en påföljande börsintroduktion säger han dock att chefdirektör Tuominen anser det vara en fråga på medellång sikt.

— Det är klart att en börsintroduktion blir aktuell i något skede. Det är en av de stora frågorna då man skall besluta om bankens framtida kapitalförsörjning.

Peter Nordling 9

Regeringsrådet Pekka Laajanen konstaterar att Postbankslagen varit svårskriven. De övriga bankerna anser att staten fortfarande favoriserar Postbanken.

21