Nya trender inom Risk Management

av Christian Schönberg Forum 1992-12, sida 10-11, 01.10.1992

Taggar: Personer: Kjell Hilding

ankegången är i och för sig int ny, det är närmast tillämpninge som ännu inte nått fram till ett bredare fält. Närmast gäller det för försäkringsgivarna att rikta in sig på en mera kundorienterad filosofi. Det nygamla försäkringstagarkravet går emellertid inte att driva igenom om inte företagens kunskapsnivå får en skjuts upp till en nivå som är tillräckligt hög för att kunna få fram direkta krav och önskemål till försäkringsgivarna.

För tankegångarna står direktör Kjell Hilding som till vardags ansvarar för koordineringen av risk management funktionen i ABB-koncernen i Zirich. Kjell Hilding, har själv försäkringsbakgrund och är förmodligen rätt man på rätt post i sammanhanget. Han är stor vän av finländsk försäkringsideologi och prisar det djupa kunnande som finns inrymt i branschen i hela Norden. Hilding refererar gärna till risk management bolaget Industrial Mutual, samägt av finländska Industriförsäkring och svenska TryggHansa SPP och välkomnar deras inträde på den internationella marknaden.

—Jag är inte ute för att var artig nu, men faktum är att just Industriförsäkring kommit väldigt långt i såväl det mentala tänkandet som verkställandet av tankegångarna. Tittar du exempelvis på deras arbete inom ”stop-loss” försäkring, som innefattar väldigt många enskilda sektorer, så vittnar deras agerande om att man faktiskt förmår se problemen ur kundens synvinkel. Sedan är det ju Industriförsäkrings sak att vända sig om och återförsäkra det här på bästa möjliga sätt, hos brand-, transport- och ansvarsgängen. Färdigt planerat alltså, som ger kunden vad kunden vill ha.

Kjell Hilding sitter inte och bestämmer om de enskilda ABB- företagens skydd. Däremot gör han tekniska analyser, presenterar konsekvenser, redovisar för ekonomiska risker och koordinerar försäkringsskyddet för cirka 500—600 av koncernens bolag.

ABB’s styrka ligger i att man s.a.s. kan erbjuda den stora utjämnande faktorn som trumf när det gäller att diskutera risk/premieförhållandet med försäkringsbolagen. Därför är givetvis alla stora bolag intresserade att diskutera just med ABB.

Avlastar balansräkninge — Att finansiera en risk i en försäkring är sist och slutligen ett billigt sätt att avlasta sin resultat-, och framför allt sin balansräkning. Om vi inte hade en försäkring har vi ju väldigt mycket vi skulle tvingas ta med där 10

Nya trender inom Risk Management

Text: Christian Schönberg

Industriföretagen skärper tonen i försäkringsfrågor. Man kräver att försäkringsbolagen härefter bör ta större hänsyn till företagens verklig försäkringsbehov i

Kjell. Hilding basar för ABBs Risk Management och Insurance grupp i Ziirich UN vilket vi nu slipper tack vare försäkringsindustrin. Aven det har ju sitt pris, men det löser vi.

Normalt sitter ju försäkringsbolagen inne med en massa statistik och information gällande olika slag av risker, men den delen har de inte utnyttjat till annat än att göra upp sina egna tariffer. Det leder till att de gör upp listor över rekommendationer vi borde göra på egendomssidan, medan de är väldigt tunna på ansvarssidan. Här anser jag att vi tillsammans måste ut underhandlingsprocessen.

nyttja den kunskap som finns gällande produktansvarsskadorna för att kunna optimera våra insatser. Visst ska vi göra skydd bara vi får besked, på ett sunt sätt, vad som är förnuftigt så att vi inte får för mycket av den varan heller.

En risk managers främsta uppgift är att skydda fabriken mot för mycket skydd, eftersom ingen i dagens trängda läge längre har råd med mera. Idealet vore givetvis att gardera sig för att ingenting skall kunna hända, men den kostnaden skulle då innebära att heller inga varor skulle komma ut ur en sån fabrik.

12/1992 FORU År volymen enda sanningen?

Det finns många försäkringsbolag som mäter sin framgång i ”volym”, ett mätsystem som gör Kjell Hilding misstänksam. Måttstocken borde ju i alla rimligheters namn heta ”resultat”. Ett annat mått som används är den s.k. omkostnadsprocenten, som egentligen också är ett felaktigt mått, eller åtminstone något som ävenså kan bedra en.

— Om man visar upp en låg omkostnadsprocent kan det ju vara en indikation på att bolaget i princip har koncentrerat sig på att skriva ut en massa försäkringsbrev och överlämna dem till kunden så billigt som möjligt. Och då är det ju klart att omkostnadprocenten blir väldigt gynnsam. Om du i stället lägger ned en massa service så att skadorna blir noll så blir ju omkostnadsprocenten oändlig. Det är ju i och för sig inte riktigt det heller. Vi måste alltså lära oss att det finns fler perspektiv än enbart volym och omkostnadsprocent.

Kjell Hilding har täckning för det han säger eftersom han tidigare jobbat inom försäkringsbranschen i Sverige.

—På vartenda marknadsmöte jag medverkade i under tio års tid var det bara volymen som gällde.

Back to basics

Kjell Hilding är rätt kritisk mot det sätt försäkringsbolagen skött sina kort de senaste tiderna. Han ger exempel på hur försäkringsverksamheten fått ge vika för andra mera lukrativa intressen. Med påföljden att branschen förlorat i stabilitet. Avkastningen på finansförvaltningen inom försäkringsbolagen har under en räcka av år varit bra vilket inneburit att en hel del finansfolk dragits till penninggrytorna där de ersatt riktiga försäkringsmänniskor i bolagsledningen.

—Jag menar ingalunda att man ska tacka nej till pengar som flyter in via finansförvaltningen, men resultatet har ju blivit att försäkringsbolag focuserat sig onaturligt kraftigt på finansförvaltning på bekostnad av den egentliga — försäkringsverksamheten, som fått gå enligt egen kraft. I dagens läge när finansförvaltningen skakas i sina grundvalar är man nu så illa piskad att gå tillbaka till basnäringarna igen.

Tummen ne för mäklarna Försäkringsmäklare är ett okänt begrepp i Norden, men i det övriga Europa är fenomenet inte bara känn utan även accepterat av breda kretsar. Det finns industriföretag som själva

FÖRUN, 12/199 inte anser sig ha tillräcklig kunskap att diskutera direkt med försäkringsbolagen och därför i stället väljer att underhandla med mäklare, för att ha ett ”neutralt” stöd i processen. Problemet ligger i att mäklarna kan spela ut försäkringsbolag mot kunder och vice versa för att till varje pris få affär till stånd, och via det givetvis ett kännbart tillskott till det egna förtjänstsaldot.

— Det är alldeles OK så länge mäklarna är experter och verkligt kunniga, men ofta har de en så låg ambitionsnivå som bara går ut på att diskutera exempelvis sänkta premier. Det finns många mäklare som i hög grad stör den direkta relationen mellan försäkringsgivare och -tagare. Men, för en kunnig mäklare som fått något till stånd, kan man givetvis betala en del.

Industrial Mutual som inte har alltför lång arfarenhet av mäkleriet, sitter ju härvidlag i en dålig sits eftersom man ju inte gärna kan driva en linje som går ut på att sidsteppa mäklarna, som i sin tur helt kunde bojkotta bolaget på den internationella marknaden. Mäklarna sitter alltså stadigt i sadeln, varför det gäller för försäkringstagarna att öka sina kunskaper och göra klart för sig vad de vill ha.

Enligt Hilding handlar det i främsta hand om krav på bra service av någon som kan leverera detta, till ett pris som kan anse vara riktigt. Man bör alltså inte riskera överlämna sig åt mäklarnas godtyckliga bollande med fjolårstariffer. rabatter och standardkontrakt mellan företagsgivare och -tagare. Hela branschen förlorar i trovärdighet genom mäklarnas agerande.

En del av problematiken ligger förvisso i det faktum att riskförsäkringen i sig är rätt lös till sin substans.

— I ett företag som producerar varor för försäljning på marknaden är det en rätt enkel match att plocka fram de detaljer som påverkar prisstrukturen, såväl material- som tidsmässigt. och utgående från direkta fakta värdera slutprodukten i reda pengar. Efter det vi sålt varan kan vi direkt konstatera om vi gjort en bra eller dålig affär. Då det gäller försäkringsbranchen är problematiken inte fullt så enkel. När det gäller att värdera en risk kan man helt enkelt inte plocka in all tänkbar information som gör riskbedömningen säker. Det är inte alls säkert att, kalkylen på att olyckan sker en gång på 4 000 år, håller. Den kan de facto inträffa redan om 2 000 år. Skillnaden i riskbedömningen och premieuträkningen är rätt stor.

Mäklarrollen ändras Mäklarnas arbetsuppgifter kommer enligt Hilding, i framtiden att i någon mån beskäras.

— Mäcklarens roll hos oss (ABB) kommer i fortsättningen att vara specialistens-expertens, eftersom det tidigare tunga administrativa jobbet nu blivit mera lättillgängligt för att skötas internt hos oss med datorer. Mäklaren kan i sin tur stå till tjänst med uppgifter om vilka försäkringsgivare på marknaden är specialist på det ena och det andra. Om de kan definiera sin oumbärlighet inom detta segment, kan vi väl tänka oss att köpa denna del av kakan. Men inte mer än så. Vi får inte ge över hela bordet till mäklarna eftersom vi då går miste om vår samlade kunskap.

— Vi måste ju också få vara med och avgöra vilket försäkringsbolag vi vill göra affärer med. En av de mest synliga elementen i fråga om försäkringar är ju premien, Att spela poker med tändstickor är ju kul, att spela med femöringar är ännu roligare. Kan vi alltså vara med och påverka i processen, där också leverantör-kundrelationen är med i bilden, då blir det spänst i umgänget.

Det gäller för företagen att kunna beskriva den rådande situationen så realistiskt och ingående som möjligt för att nå ett korrekt avtal ett riktigt pris. Alternativet vore ju att försöka lura sig till en lägre premie än vad som är motiverat, vilket ju inte vore riktigt, men som ändå många försöker sig på. Om detta ändå skulle konstateras vara fallet i det skede en skada uppstår har ju försäkringsbolagen ändå villkor som säger att om man har undanhållit väsentlig information i initialskedet kan försäkringsskyddet t.o.m. dras ned till noll.

Vara där kunden är

Industrial Mutual har högtflytande planer. Strategin går ut på att expandera på utländsk botten, med avsikt att skapa en plattform som möjliggör att längre fram i tiden kvarstå som ett av de få stora försäkringsbolagen på den internationella arenan. Satsningen gäller specialområdet ”risk management” där såväl Industriförsäkring som den svenska partnern Trygg Hansa SPP, har ett grundmurat kunnande. Ockå fusionen med Sampo-koncernen ökar väsentligt resurserna inom utlandsverksamheten.

Bolaget siktar på att täcka de marknadsområden som väckt det största intresset bland de internationaliserade finländska företagen. I övriga delar av världen har servicen ordnats genom samarbetsavtal med lokala försäkringsbolag. L 11