Utgiven i Forum nr 1981-06

Nyckeln till framgång

av Thor Forsskåhl Forum 1981-06, sida 26-27, 01.04.1981

Taggar: Teman: sparbanker

Sparbanksförbundet i Finland är en mycket vital 75åring. För sjätte året i rad ökade det som bankgrupp sin marknadsandel och har med 20,3 miljarder mark i egentliga depositioner drygt 31 procent av depositionsmarknaden.

e Knappast kunde apotekaren Johan Jacob Julin förutse att sparbanksrörelsen skulle växa till en så betydande institution när han tog initiativet till Finlands första sparbank. Den grundades i Åbo 1822. Men tanken att driva en bank för enskilda individer och hushåll har visat sig vara livskraftig och än i dag ligger sparbanksverksamhetens — tyngdpunkt inom denna sektor. Senaste år gick 47 procent av den totala kreditgivningen till löntagare och hushåll. Näringslivet svarar för 33 procent och jord- och skogsbruk för 16 procent. Sparbanksförbundets verkställande direktör Matti Ali-Melkkilä ser de senaste årens gynnsamma utveckling dels som en följd av hushållens inkomstutveckling, dels av att man har en fungerande trepunktslösning som grund för sparbanksverksamheten. Trepunktslösningen — modellen -består av de enskilda lokala sparban 2 kerna. Sparbanksförbundet och Sparbankernas Central-Aktie-Bank, Scab. Modellen, som innebär att verksamheten är långt decentraliserad, bygger inte på någon företagsekonomisk lära utan på sparbanksfilosofin.

– Det är skälatt komma ihåg att varje sparbank är en självständig företagsenhet som har sin egen administration och verksamhetsorganisation och som ytterst besluter och ansvarar själv för vad den gör, betonar Ali-Melkkilä. Vår styrka ligger just i dessa lokala enheters självständighet. Genom dem har vi bevarat en hög grad av flexibilitet. initiativkraft, sund konkurrenskänsla och god arbetsmotivation.

Serviceorga — Men sparbankerna insåg också att självständighet kan kombineras med samarbete och att man därigenom kan skapa större resurser och bättre verksamhetsförutsättningar.

— Därför skapade man Sparbanksförbundet år 1906 och två år senare grundades Scab.

Från första början har dessa haft rollen av serviceorgan för de lokala sparbankerna. Det har inte skett någon centralisering av makten och inte heller har de blivit självändamål. utan de skall betjäna sparbankerna. koordinera gemensamma verksamhetsformer samt bevaka gruppens intressen i olika sammahang.

o ”Sparbankérnas t :epunktsmo

På frågan varför man inte fusionerar Sparbanksförbundet och Scab svarar Ali-Melkkilä att det finns en rad skäl som talar emot det.

Sparbanksförbundet är i främsta hand en intresseorganisation som bevakar sparbankernas intressen, formulerar de allmänna linjerna för företags- och kreditgivningspolitiken samt sköter gemensam marknadsföring. information, publiceringsverksamhet, utredningsarbete och utbildning. Därtill lyder inköps-. bygg- och inredningsplaneringsföretaget Samerka Oy med 70 anställda och 66 miljoner mark i omsättning. Sparbanksinstitutet och Sparbanksinspektionen under Sparbanksförbundet.

Scabs verksamhet styrs av banklagen och den tillhandahåller de tjänster som sammanhänger med den egentliga penningrörelsen och tex utlandstjänsterna och -engagemangen. Men man skall naturligtvis inte heller underskatta traditonens och emotionella faktorers betydelse när man talar om den existerande tudelningen. En sammanslagning skulle innebära en maktkoncentration och kanske rentav en möjlighet till policyformulering och bindande beslut med stöd av penningrörelsen. Och detta är inte Önskvärt. Varken Scab eller Sparbanksförbundet är något huvudkontor i ett och samma företag och därigenom haltar alla paralleller med affärsbankerna.

FORUM 6/81

N :

VD Matti Ali-Melkkilä Gemensam ledningsgrupp

För att bättre koordinera verksamheten har man skapat en gemensam ledningsgrupp som består Sparbanksförbundets och Scabs ledningsgrupp förstärkt med representanter fran sparbankerna. Den här gruppen svarar för det langsiktiga utvecklingsarbetet, formulering av målen och övervakningen av dem. Dessutom övervakar ledningsgruppen också planeringen på kort sikt och besluter om resursallokering och vilka resultat man syftar till att uppnå både på grupp- och enhetsnivå.

Enligt Ali-Melkkilä kommer sparbankerna också i framtiden att ha sin största kundkrets bland löntagarna och de enskilda hushållen.

Men ur lönsamhetssynpunkt är det viktigt att man också utvidgar sin verksamhet att i högre grad än tidigare omfatta företagen och utlandstjänsterna. Inom utlandssektorn är man än så länge ganska liten, även om Scab är delägare i bank i Luxemburg, har en representation i London och avser öppna en i Moskva. Både inom företags- och utlandsektorn finns onekligen ännu en hel del att göra för att utveckla sparbankernas konkurrensförmåga.

Inom Sparbanksförbundet har man intagit en relativt neutral hållning till utländska bankers rätt att etablera sig här.

Ali-Melkkilä anser att de för eller senare kommer hit och att konkurrens ingår som en viktig del i vårt samhällssystem t o m om somliga får verka under gynsammare förhållanden — ”skumma grädden”.

Löntagarfonder

Som möjliga konkurrenter i framtiden ser Ali-Melkkilä löntagarfonder och

FORUM 6/81

YYVD Lauri Siltal tendenser till integration mellan olika penninginstitul och intressegrupper, av typen samarbetet mellan tjänstemännen och sparbankerna.

= Jag hoppas dock att. löntagarfonderna inte blir en maktfördelninesfraga. utan frågan far en saklig behandling och att det avgörande blir hur man tillgodoser näringslivets behov av kapital.

En eventuell integration mellan olika intressegrupper och = penninginstitut kommer att vara långsam eftersom mänskorna helt uppenbart har en klar strävan till att besluta självständigt om sina finanser och penningaffärer. Därtill krävs att dylika kopplingar mellan olika befolkningsgrupper och dem närstående finansiella inrättningar skall vara konkurrenskraftiga beträffande förmåga att betjäna och detta följer inte automatiskt av en integration.

Tydligt är att Ali-Melkkilä inte ser dessa konkurrensfaktorer som särskilt allvarliga än så länge.

I dag är det sparviljan, inflationen samt trycket från de övriga bankerna som utgör huvudkonkurrenterna.

Med den räntepolitik och den inflation som rått har avkastningen för deponenterna varit negativ. Detta borde rättas till, anser Ali-Melkkilä, t ex genom en räntehöjning om inflationen inte kan hejdas. Deponenternas intressen borde bevakas för annars löper vi risk för att depositionerna minskar, vilket varit utvecklingen i de flesta OECD-länderna. Hos oss har ju fallet varit det motsatta.

Om penningmarknaden i Finland över huvud tror Ali-Melkkilä inte på någon allmän uppmjukning, men hoppas på att Finlands Bank vidtar åtgärder för att kompensera den automatiska tillstramning som man kan vänta sig i nuläget.

Thor Forsskåh = en lätt diesel

MED VERKLIG EFFEKT.

7,5 hk (5,5 kW) mätt från propelleraxeln.

Bekanta dig med Volvo Penta dieslarna. Den råa styrkan som inbyggts i varje modell kommer att göra dig förvånad. Du kan köra med full effekt hela tiden, och vridmomentet räcker till även vid hårdaste påfrestningar. Volvo Penta säljer dig den äkta dieseln.

VOLVO PENTA

Båtbyggarvägen 9-11, 00210 Helsingfors 21 Tel. 90-673 59 217

Utgiven i Forum nr 1981-06

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."