Nytt bokslut: Synlig substans och riktigare resultat
av Peter Nordling Forum 1985-07, sida 10-11, 24.04.1985
åde i hemlandet och utomlands är Bia på bolagens lönsamhetsinfor mation så stort att också finländska företag börjat uppgöra boksluten enligt internationella principer. En del har fått dispens av bokföringsnämnden och kan till Patent- och registerstyrelsen lämna in årsredovisningar som egentligen inte motsvarar gällande lagstiftning, Andra företag håller sig med en officiell redovisning för myndigheterna, och en annan som i årsberättelsen presenteras för aktionärer, finansiärer och handelspartners.
Lag ger problem
Finländsk bokslutspraxis styrs idag framför allt av tre lagar: näringsskattelagen (NSL), bokföringslagen och aktiebolagslagen. Beträffande informationen är NSL den viktigaste lagen, emedan den stadgar hur avskrivningarna skall räknas och hur lagerreserveringen skall göras.
— Samtidigt skapar den också problem, konstaterar ekon mag Boris Westerlund, medlem av bokföringsnämnden. — Ett av dem är inflationen som smyger sig in i redovisningen via lagervärderingen och avskrivningarna. I praktiken känner NSL egentliigen inte till någon inflation i och med att den kräver lagerredovisning enligt principen “first in first out” (FIFO) och att avskrivningarna görs på historiska anskaffningsvärden.
— Därför, förklarar Westerlund, är risken stor att det kryper in inflationsluft redan i driftsbidraget, om omloppshastigheten i lagren inte är tillräckligt hög. Inflationsfaktorn påverkar sedan alla övriga resultat i resultaträkningen efter driftsbidraget.
Det andra problemet att mäta lönsamheten som NSL förorsakar gäller avskrivningarna. Eftersom avskrivningarna måste göras på historiska anskaffningsvärden, blir de vid inflation oftast otillräckliga, speciellt om anläggningsparken inte är ny.
Problemet att mäta lönsamheten accentueras ytterligare av att de gällande spelreglerna anger en övre gräns, men inte en undre för avskrivningarna. Här kommer det bokslutsstrategiska inslaget med i bilden. Under resultatmässigt goda år gör man maximala avskrivningar, medan man under svaga år tvingas avstå från avskrivningar. Man kan t o m låta bli att göra avskrivningar,
Det uppvisade resultatet i en årsredovisning behöver för ett enskilt år inte alltid motsvara det verkliga resultatet. Detta eftersom företaget kan sätta sin redovisade vinst på önskad nivå så att den motsvarar t ex utdelningsbehovet.
Finansiellt fungerar reserveringarna och avskrivningarna i bokslutet så, att de mot dem svarande medlen stannar i bolaget som självfinansiering. De totala kumulativa lagerreserveringarna syns som en kapital 10
Ekon mag
Boris Westerlund konstaterar att näringsskattelagen trots att den är viktig för informationen, också skapar problem.
Nytt bokslut:
Synlig substan riktigare
Finländsk redovisning håller på att gå in i en ny era.
I takt med internationaliser ngen ökar kravet på in formation om bolagets faktiska ekonomiska läge. Flera bolag har redan fått tillstånd att redovisa enligt internationella normer, och förberedelser för att modernisera bokföringslagstiftningen pågår.
post på passivsidan, medan årets reservering syns som en separat post I resultaträkningen.
För den som skall tolka resultatet enligt bokslutet, gäller det därför att få ett begrepp om hurudan bokslutsstrategi som bedrivits Därför måste man också få uppgifter om hur stort avskrivningsbehovet hade varit mätt med det fysiska slitaget.
Av de här orsakerna är finländska bokslut svåra att utvärdera för lekmän och ut länningar, som överhuvudtaget inte är förtrogna med våra principer.
Mot internationella normer Detta har lett till att några större finländska bolag sedan början av 1980-talet utvecklat sin resultaträkning mot en mera internationell form. Det första steget, som de facto mest betjänade den inhemska informationskonsumenten, var att ge information om inflationseffekten. Här var Oy Noki 7/1985 F RU och resultat
Kones administrative direktör — Kari Arvo Tuononen talar för att åtminstone alla koncerner skall få redovisa på internationellt sätt.
Haavisto, ekonomidirektö 1.1.-3E.12. 1984
Omsättning (not 1)
Kostoader Material och förnödenheter Löner (not 2) Personalbikostnader (not 3) Hyror Övriga rörelsekostnader Tillverkning för eget bruk Lagerförändring
Driftsbidrag
Avskrivningar enligt plan (not 4) Rörelseresultat efter avskrivningar
Finansiella intäkter och kostnader Dividendintäkte 9 359, på Nokia, kritiserar bokföringsnämnden för att vara konservativ.
Ränteintäkter Räntekostnader Realiserade valutakursdifferenser (not 5 Övriga finansiella kostnader
Oe
OMSÄTTNING (Na 1 kostnader (not 6)
Extraordinära intäkter 4.159.471
Kostnader
Håmaterial och förnödenhete —1.566.607
Inue Resultat före bokslutsdis —1.162.250 positioner och skatter
Avskrivningar (Not 3] — =. På fastigheter och anläggningar. — På maskiner och inventarier.
Ökning (Kreditförlustreservering Lagerreserv Investeringsreserverin ooo På UlmMaierielja rältigherer och värdepapper 0
ELSEVINS Övriga reserveringar
Ränto (not 4)
Räneintäkter on Räntekostnader [nor 4 ir (NOLS).
Skan (NoLQ “VINST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT - 1A5618
Direkta skatter (not 7)
Tidigare års skatter — 20.37 u 165.242 Minoritetsandel i vinst
BOKSLUTSDJSPOSITIONER (Nat 71. HETT OMNE — 57.441 Räkenskapsperiodens vinst
Kone Oy har den längst utvecklade resultaträkningen. Men den ha ingen lösning på inflationsproblematiken.
Ab bland de första med en separat inflationsanalys utanför resultaträkningen.
Följande steg i moderniserandet av resultaträkningen var att gå in för planmässiga avskrivningar. Det betyder att man fördelar investeringens historiska anskaffningsvärde på den beräknade tekniskekonomiska brukstiden. Om man alltså räknar med att en maskin används tio år, avskriver man med tio procent per år.
I resultaträkningen tas de planmässiga avskrivningarna upp direkt efter driftsbidraget. Skillnaden mellan de planmässiga avskrivningarna och de bokföringsmässiga avskrivningar man verkligen gör i bokslutet tas upp lägre ned i resultaträkningen bland reserveringarna.
— Fördelen med detta är, förklarar Boris Westerlund, att man bl a får ett driftsbidrag som är informationsmässigt riktigt, med avskrivningar som bättre symboliserar det fysiska slitaget.
Därefter belastas driftsöverskottet med finansnetto, d v s allt som hänför sig till finansieringen av verksamheten, nämligen ränteintäkter, dividendintäkter, räntekostna F RUN 7/1985
Extraordinära intékter och
Extraordinära kostnader
Förändringar i reserveringar ), minskning (+ Övriga bokslutsdispositioner Avskrivningar utöver plan
Orealiserade valutakursförluster
Räkenskapsperiodens skatter
Nokias resultaträkning är inte lika långt driven som Kones men ha ändå gett enbart positiv respons.
der och kursdifferenser. Genom att summera dessa poster får man fram vad finansieringen av verksamheten kostat.
Detta följs av övriga intäkter och kostnader, varefter man kan utläsa resultatet före boksiutsdispositioner och skatter. Och då ser man bättre hur det verkligen gått för bolaget, eftersom detta resultat inte påverkas av bokslutsstrategin.
Substansen blir synlig
Det tredje steget i utvecklingen av bokslutet består i att man korrigerar balansräkningens värden för anläggningstillgångar med den kumulativa avskrivningsdifferensen.
Ett framgångsrikt företag som år efter år gjort maximala avskrivningar har låga restvärden. Anläggningstillgångarna är då så långt nedskrivna, att de har ett betydligt lägre värde i balansräkningen än vad bruksvärdet innebär. Och då finns det en substansdel som inte syns i balansen.
Eftersom det ligger i allas intresse att bolaget visar den riktiga substansen i anläggningstillgångarna, återför man skillnade mellan bokavskrivningar och planavskrivningar, och höjer på det sättet upp restvärdet. Detta är synligt genom en separat korrigeringspost i balansen
Nokia, som är en av banbrytarna inom finländsk redovisning, har följt och följer de här principerna också i bokslutet för år 1984. Där upptas bokföringsmässiga och planmässiga avskrivningars differenser som bokslutsdisposition. Och den kumulativa skillnaden mellan bokföringsmässiga och planmässiga avskrivningar återförs i balansräkningen som restvärdeskorrigering av anläggningstillgångar.
Enligt Nokias ekonomidirektör Kari Haavisto har moderniseringen gjorts för att uppnå internationell standard. Och detta är av stor betydelse då företagets utländska dotterbolag står för 26,5 procent av totalomsättningen på ca 9,4 miljarder mark.
Konservativ nämnd
Haavisto försäkrar att responsen varit enbart positiv. Och eftersom alla parter vinner på en lättolkad och möjligast objektiv redovisning, anser han att bokföringsnämn 11