Nytt land för investerare
av Lennart Utterström Forum 1985-15, sida 18, 09.10.1985
Taggar: Orter: Japan Teman: investeringar
Tokyo, Marunouchi’ i Business Center
Nytt land för investerare?
Japan marknadsför sig som ett nytt, attraktivt investeringsland. En explosiv marknad, välutbildad arbetskraft och god avkastning är nyckelargumenten. Också nordiska företag börjar få upp ögonen för d japanska möjligheterna.
år blivit allt intressantare för utländska investerare. Vad dessa främst letar efter är ett land med god innovationsmiljö och trygg och stabil politisk utveckling. Att utländska investeringar dessutom får förekomma i Japan utan några egentliga restriktioner gör inte landet mindre intressant. Under 1983 (affärsåret 1984 avslutades sista mars i år) nådde direktinvesteringarna en ny toppnotering i både antal och kapitalinsats, 2 363 respektive USD 813 miljoner. Inte förvånande gick 77 procent av investeringarna till tillverkande industrin, 14 procent till handel och 4 procent till serviceindustrin.
Jona näringslivet har under senare
USA storinvesterare
På samma sätt som Japan föredrar att satsa sina pengar i USA, kommer 52 av utlandsinvesteringarna i Japan från USA, följt av Schweiz, BRD och Storbritannien.
Investerarna utgörs huvudsakligen av de stora företagen. 121 av USA:s största företag inom gruvdrift och produktion hade 1981 investerat i Japan. USA:s nio största farmaceutiska tillverkare finns här, de fyra ledande tillverkarna av presicionsinstrument liksom fjorton ledande maskintillver 1 kare och sjutton ledande kemiska företag.
1980 hade 38,4 procent av företagen med utländskt kapital dessutom utländska majoritetsägare — en trend som är stadigt växande. Av företagen hade 13,9 procent mellan 50 och 99 procent utländska ägare, 28 procent av företagen 50 procent utländskt ägarskap och 19,7 procent under 50 procent.
Liksom för näringslivet i övrigt är kapitalbildningen blygsam. 92,4 procent av bolagen hade mindre än 2,5 miljoner FIM, och 36,4 procent mer.
En MITI-studie som visserligen har ett par år på nacken ger en trend som alltjämt är aktuell. Den sammanlagda försäljningen för bolag med mer än 25 procent utländska ägarintressen uppgick till ca USD 75 miljarder. Summan fördubblades dessutom mellan 1975 och 1980 — och överträffade tillväxten för de helt japanskägda företagen under samma period.
Under 1980 uppgick den utländska försäljningsandelen i Japan till 2,2 procent, inom den tillverkande industrin var siffran dock 4,7 procent — en siffra som inte ligger alltför långt efter de 7 procent som är motsvarande siffra för utländska bolag i USA. I Japan finns dessutom extremfall som oljeindustrins 381 procent, gummi industrins 10,8 procent och kemiska industrins 7,1 procent.
Japan dörr till Kina?
Utvecklingen har under en rad år stimulerat fortsatta investeringar för fortsatt goda avkastningar på insatt kapital. Men attraktionsvärdet ligger inte uteslutande i den lokala marknadspotentialen. Också grannländer i Asien, inte minst Folkrepubliken Kina, ter sig mycket lockande.
— Japansk kvalitet och produktion är en av de bästa språngbrädor in i Asien man kan tänka sig, sägs på amerikanska handelskammaren i Tokyo.
På lokalplanet har det utländska kapitalet också upptäckts. Inte bara Japans Norrland Hokkaido flirtar med bla nordiskt kapital; över praktiskt taget hela landet (utom de direkta storstadsområdena) pågår ständiga kampanjer med siktet inställt på utlandet — Få restriktioner i kombination med en utomordentligt välutbildad arbetskraft är stora attraktionsvärden, konstaterar en finländsk hustillverkare som planerar en etablering i norra Japan.
Kontakter via MITI
Tillvägagångssätten för utländska intressenter är flera. Det vanligaste är kontakter med MITI (departementet för utrikeshandel och industri), som i sin tur leder till kontakter på lokala plan, Trots den officiella kanalvägen, kan problem uppstå. Ett sätt att lösa dessa är genom OTO — Office of Trade Ombudsman — som redan mottagit en rad klagomål från utländska direktinvesterare.
En verklig morot är de fördelaktiga lån som ges av Japans Utvecklingsbank. Till låg ränta och långa amorteringstider lånas kapital ut till nyetablerade företag med minst 50 utländskt ägarskap.
MITI har också etablerat en databank som snabbt ger besked om tomtpriser, tillgång till lokal infrastruktur som vatten, el, arbetskraft etc.
Lokala och regionala lånemöjligheter finns också — liksom individuella avtal om skattelättnader. Det sistnämnda gäller bl a befrielse från kommunal företagsskatt, länsföretagsskatt och realkapitalskatt
Byggnader som antingen redan finns eller byggs, erbjuds i vissa fall också på goda villkor, liksom maskinutrustning. Sedan ett par år finns också den sk Teknopolistagen som säger att företag som ser till att ny teknologi kommer regionerna till del, också medges vissa skatteförmåner.
Liksom andra japanska produkter marknadsförs också investeringsmöjligheterna i utlandet. Norden har tex upprepade gånger besökts av affärsmissionärer från bla norrön Hokkaido.
— Investeringarna kan också ses som ett sätt komma in på den svåra japanska marknaden, säger en nordisk affärsman i Tokyo.
Lennart Utterström 15/1985 FRUN,