Nytt skede i vår handel med Sovjetunionen

av P-E Paul Forum 1974-08, sida 18-20, 02.05.1974

Taggar: Orter: Sovjetunionen Teman: handel

Nyttiskede i vår hande med Sovjetunionen

AKTU FLIT

Hittills har vår import från Sovjetunionen helt dominerats av råvaror och bränslen i likhet med övriga västeuropeiska länder. Senaste år uppgick råvaror och bränslen till 75,5 procent av vår totalimport från Sovjetunionen, vilket framgår av följande tabell:

FINLANDS IMPORT FRÅN SOVJETUNIONEN 1973 (MILJ MK)

Varugrupp . milj mk 240 Råvaror, oljor, bränslen 1 523,9 75,5 Kemiska produkter 33,7 7 Livsmedel 16,6 0,8 Maskiner och apparater 176,7 8,8 Övriga färdiga produkter 265,6 13,2 Totalt 2016,5 100, -Importen från Sovjetunionen utgjorde 12,0 procent av vår totalimport 1973. Denna andel har varit relativt oförändrad under de senaste åren. Största delen av vår import kommer från EG eller 44,0 procent, medan det sk rest-Efta kommer på andra plats med 28,3 procent år 1973. Sovjetunionen ligger på tredje plats bland våra importländer efter Sverige (19,7 procent) och Förbundsrepubliken Tyskland (18,5 procent). På fjärde plats kommer England med 11,3 procent och sedan är det ett stort hopp till USA som är på femte plats med 4,7 procent av vår totalimport 1973.

Vår export till Sovjetunionen uppvisar också samma struktur som de övriga västeuropeiska länderna. Lejonparten utgörs av maskiner och anläggningar och övriga färdiga produkter, vilket framgår av följande tabell 18

Energikrisen innebär ett helt nytt skede i vår utrikeshandel globalt sett och särskilt i handeln med Sovjetunionen. På en gång ökar den värdemässiga importen från Sovjetunionen mycket kraftigt som e&n följd av de högre oljeprisen. I enlighet med den bilaterala handelsprincipen skall denna importökning utjämnas av en motsvarande exportökning från vår sida. Hela vårt näringsliv har därmed ställts inför nya uppgifter som innebär stora strukturförändringar på många håll.

FINLANDS EXPORT TILL SOVJETUNIONEN 1973 (MILJ MK)

Varugrupp miljmk — - Yo Råvaror, oljor, bränslen 149,3 B,7 Kemiska produkter 29,0 7 Livsmedel 124,7 7,2 Maskiner och apparater 612,2 35,7 Övriga färdiga produkter 802,5 46,7 Totalt 1717,7 100,0

Vår handel med Sovjetunionen visade 1973 ett underskott om 298,8 miljoner. Metallindustrin svarade för 41,8 procent av vår export till Sovjetunionen 1973, träförädlingsindustrin för 34,4 procent, textilindustrin för 8,8 procent och livsmedelsindustrin för 7,2 procent. Exporten till Sovjetunionen utgjorde 11,7 procent av vår totalexport 1973. Andelen har varit relativt oförändrad. Lejonparten av vår export går till EGområdet eller 47,1 procent, medan 23,0 procent faller på rest-EFTA. Också bland våra exportländer ligger Sovjetunionen på tredje plats efter England 19,7 procent) och Sverige (15,2 procent). På fjärde plats kommer Förbundsrepubliken Tyskland med 10,3 procent och på femte USA med 4,5 procent. Detta är alltså bakgrunden till det nya läget.

Tilläggsräkningen för vår oljeimport från Sovjetunionen stiger i år till ca 1700 miljoner. Med tanke på att också råvaruprisen visar stigande tendens, får man räkna med att vår import av råvaror och bränslen ökar värdemässigt från drygt 1500 miljoner 1973 till ca 3 500 miljoner 1974. Hela vår import från

Sovjetunionen ökar då till drygt 4000 miljoner och behovet av tilläggsexport därmed till drygt 2 000 miljoner.

Att på kort tid stampa fram hela denna tilläggsexport låter sig inte göras. Utöver tidigare avtalade leveranser har man i alla fall avtalat om följande tilläggsleveranser under 1974: maskiner och apparater 180 miljoner, råvaror o dyl (kopparledning, kablar, kemiska produkter) 100 miljoner, — träförädlingsprodukter 200 miljoner, livsmedel 120 miljoner, övriga konsumtionsvaror (textiler, möbler, skodon mm) 250 miljoner och diverse varor 40 miljoner. Alla belopp är uppskatttade cirkabelopp. Hela tilläggsexporten skulle därmed uppgå till 890 miljoner mark. Härtill kommer ytterligare eventuella extra fartygsleveranser. Med god tur kan vi alltså i år inhämta ungefär hälften av det underskott som de högre oljeprisen har medfört i vår handel med Sovjetunionen. Den andra hälften skulle kvarstå till 1975. Sistnämnda år kan man räkna med en fortsatt reducering av detta underskott så, att jämvikt möjligen skulle inträffa i vår handel med Sovjetunionen 1976. Mera troligt är dock ‘att jämvikt uppnås först 1977.

I år utgår det nuvarande femårs-ramavtalet för vårt handelsutbyte med Sovjetunionen, Det nya ramavtalet kommer att gälla åren 1975—1979. Vad kan vi vänta oss av detta nya femårsavtal?

Tydligt är, att handelsutbytet kommer att växa snabbare än någonsin tidigare och att varuutbytet i båda riktningarna kommer att bli allt mera mångsidigt.

Forum 8/7 ja

E Tukiainen från Imatra och J Laakkonen från ningen.

Ett nytt skede i vår handel med Sovjetunionen innebär också de väldiga industri- och byggnadsprojekt som Finland kommer att utföra på sovjetiskt territorium. Vi här visserligen också tidigare utfört arbeten inom Sovjetunionens gränser: Tuloma kraftverk, storhotellet i Reval. Här har det dock varit fråga om enstaka undantag. Numera kan man säga, att sådana storprojekt kommer att regelbundet ingå i våra ekonomiska förbindelser med Sovjetunionen. Bland dessa storprojekt, som vi redan håller på att bygga eller om vilka vi förhandlar eller kommer att förhandla och som skall bli färdiga under Sovjetunionens femårsplan 1975—19792, observeras följande:

Gruvstaden och anläggningarna i Kostamus, där arbetena redan har satts I gång. Staden dimensioneras för 10 000 invånare. Totalkostnaden är 1 000 miljoner mark.

Kopparsmältverket i Norilsk vid Jenisej. Från vår sida förhandlar Ahlström, Rauma-Repola och Outokumpu om projektet, som skall levereras enligt principen ”nycklarna I handen” åren 1976—77. Totalkostnaden är 1500 miljoner mark och smältverkets årsproduktlon 200 000 ton.

Papperskomblinatet I Svetogorsk (fd Enso). Första byggnadsskedet, som pågår, går löst på 270 miljoner mark, andra skedet omfattande en acetatcellulosafabrik med en årsproduktion om 250 000 ton beräknas kosta 300 milJoner mark. Anbud har ingått från vår sida.

En spånplattefabrik | Fjärrkarelen, tydligen I anslutning till skogscentret I Pääjärvi, där vi

Forum 8/7 2

Willmanstrand hör till d också är med. Spånplattefabriken blir en av de största i världen med en årsproduktion om 250 000 kubikmeter. Två finländska storföretag har veterligen Inlämnat anbud.

Träförädlingskombinatet i Ust-Ilinsk i Sibirien kommer att använda finländska underleverantörer, såsom fallet redan var med kombinatet i Bratsk. Dessa kombinat blir världens största. Sovjetunionen kommer att bygga en hel serie skogskombinat av samma gigantiska proportioner och Finland har stora möjligheter att delta i dessa projekt.

Rauma-Repola har fått beställningar under den senaste tiden på sex tankfartyg. Värdet är 400 miljoner mark. Wärtsilä har utom beställningar på isbrytare fått order på sex lyxkryssare till ett sammanlagt värde av 500 miljoner mark. Detta är den längsta enhetliga serie passagerarfartyg som någonsin byggts.

Utom livsviktiga olje- och råvaruleveranser förser Sovjetunionen oss med jordgas via ett ledningsnät ;som är direkt anknutet till ledningen från Leningrad. Under de närmaste åren byggs ledningsnätet ut till alla viktiga städer i södra Finland och fortsätter sedan till Vasa för att i mitten av 1980-talet nå Uleåborg. Det är möjligt att gasledningen dras vidare över Åland till det mellansvenska industriområdet.

Det första atomkraftverket i Lovisa håller:som kärt på att uppföras. Det har skräddarsytts för våra förhållanden av Elektrosilla i Leningrad. Det andra atomkraftverket, Lovisa II, planeras för närvarande, Effekten blir 440 MW oc m som är sysselsatta med byggnadsarbetena på Svetogorsk-anlägg Elektrosilla svarar för leveransen tillsammans med finländska underleverantörer på samma sätt som fallet är med Lovisa I

Tack vare vår handel med Sovjetunionen har Finland jämfört med de övriga västeuropeiska staterna ett betydligt bättre energiläge. Ungefär hälften av vårt totala energibehov tillgodoses genom oljeimport (mot 60 procent för OECD som helhet och 70 procent för Sverige).

Största delen av oljan får vi från Sovjetunionen i stöd av långfristiga avtal. Vår oljeimport från Sovjetunionen betalas inte med konvertibel valuta utan avräknas genom ett clearingförfarande. Detta återigen innebär att underskottet i vår betalningsbalans, som i år kan uppskattas till omkring 3 miljarder, inte till sina verkningar är så katastrofalt som det förefaller. Hälften av detta underskott beräknas nämligen komma på vår handel med Sovjetunionen och betalas under de följande åren genom varuleveranser från vår sida.

Detta innebär i praktiken att Sovjetunionen har givit oss en varukredit på ca 1,5 miljarder mark. Denna varukredit är dessutom räntefri.

För oss gäller det att klart inse de nya krav som energikrisen ställer på oss och ta till vara de utomordentliga möjligheter som handelsutbytet med Sovjetunionen innebär. Dessa möjligheter kan sammanfattas i följande huvudpunkter:

Vänd 1 hela världens piptobak

Finns i 16 olika smaktyper. Här är de tre populäraste.

NIZZ 20

Helsingfors Aktiebank

Det som kanske mest präglade bankens verksamhet år 1973 var den kraftiga ökningen av bankens eget kapital genom tvenne = aktieemissioner och reservfondernas ökning. Sedan aktiekapitalet inbetalats i år kommer det egna kapitalet = att stiga till nästan 200 miljoner mark. Bankens sk. soliditetsgrad uppgick vid årsskiftet till 9,3 Yo mot affärsbankslagens krav om minst 4 Yo. Bankens omslutning ökade 1973 med 30 4 till 1,8 miljoner mark. Den totala inlåningen — alltså depositioner och checkräkningar — ökade med 10 26. Under femårsperioden 1969—73 var ökningen i medeltal så hög som 17 4, vilket med cirka 2 procentenheter överstiger medeltalet i de övriga traditionella affärsbankerna. Utlåningen steg senaste år med 29 70. Banken deltog i högre grad än tidigare i finansieringen av bostadsbyggandet. Byggnadssektorn är tillsammans med industrin och handeln den största kredittagargruppen.

bi

Chefdirektör Fillp Pettersson

Trots de ökade kostnaderna i fjol — de steg med 25 4 — blev det möjligt att rent marknadsmässigt förbättra vinsten genom ökade intäkter. Efter reserveringar etc kvarstod en vinst om 5,4 miljoner mark mot 3,8 miljoner mark år 1972.

Det strama penningläget som rådde under senaste år, ledde till att affärsbankerna blev tvungna att betala straffräntor till Finlands Bank för att upprätthålla sin likviditet. Det ansträngda läget fortgår detta år och straffräntor har betalats under hela vinterns lopp. Detta kan inte fortsätta utan att allvarligt skada bankerna och hela näringslivets finansiering. Affärsbankernas kreditkvoter i centralbanken borde därför omprövas. Om ingen ändring i centralbankens inställning sker blir affärsbankerna tvungna att kännbart skära ner sin utlåning, vilket skulle skapa stora problem för näringslivet och hela samhället. Ett sådant tillstånd har vi inte råd med i vårt land i detta nu. Det sagda innebär inte, att Finlands Bank borde överge den strama penningpolitiken. Den är nödvändig. Det innebär bara ett erkännande av realiteterna, d v s det tillstånd bankerna råkat i på grund av externa faktorer.

Från föreg sid + Utveckla ytterligare det teknisktvetenskapliga samarbetet i enlighet med avtalet av den 20 april 1971. I detta sammanhang blir särskilt koordineringen av teknologi, utrustning och komponenter både från öst och från väst viktig och öppnar nya ekonomiska perspektiv för oss. Samgående mellan sovjetisk och finländsk industri inom olika projekt (tex atomkraftverk) på tredje lands marknad ger vår industri nya exportchanser.

e Utveckla vår konsumtionsvaruindustri, livsmedel, husgeråd, textil, konfektion, skor, möbler. Sovjetunionen köper praktiskt taget obegränsade mängder nu när Sovjet har ett väldigt exportöverskott gentemot oss.

e Öka vår lantbruksproduktion, avbryta den onaturliga åkerpaketeringen och ta de nedlagda åkrarna åter i bruk. Sovjetunionen köper lantbruksprodukter av samma orsak som konsumtionsvaror i allmänhet: landet har råd härtill nu när tidigare importöverskott har förbytts i exportöverskott.

Det nya läget som energikrisen har medfört för vår handel med Sovjetunionen är egentligen endast en rapidartad förändring, som annars skulle ha skett under en mycket längre tid. Handelsutbytet blir nu på en gång mycket mera mångsidigt än tidigare och når en helt ny nivå.

Inom de närmaste åren kommer Sovjetunionen att vara vår avgjort största handelspartner med en import- och exporthandel om vardera något omkring 20 procent mot nuvarande i det närmaste 12 procent. Denna utveckling ligger självklart helt i vårt intresse. Handeln med Sovjetunionen har varit, är och förblir fördelaktig för oss, då den är en garanti för vår livsviktiga energi- och råvaruimport, förser oss med högtutvecklade tekniska produkter och främjar sysselsättningen. Också ur valutasynpunkt är vårt handelsutbyte med Sovjetunionen värdefullt, då våra obetydliga reserver inte skulle förslå för en import av nuvarande omfattning om vi skulle tvingas betala allt i konvertibel valuta.

(P-E Paul)

Forum 8/74