”Obefogade lantbrukskrav och vi får en het vinter”!

Taggar: Personer: Niilo Hämäläinen Teman: lantbruk

Hämäläinen (FFC) varnar Haavisto (MTK) ”Obefogade lantbrukskrav och vi får en het vinter”!

FORU hårt mot hårt.

panelen E miska frågor.

• I panelen satt förutom FFC-ordföranden Niilo H äm äläinen, MTK:s verksamhetsledare Heikki Haavisto, riksdagsman Ralf Friberg (socdem) och redaktören vid centerpartiets presscentral Erkki Kivio ja.

FORUM: — Stämmer det att lantbruksproducenterna presenterar en räkning på 430 miljoner?

HAAVISTO: — Det har förekommit många felaktiga uppgifter i offentligheten. MTK har aldrig krävt några i mark fixerade summor, utan endast att gällande lantbruksinkomstlag, regeringsavtal och UKK-avtal följs. När man på basen av en utredning gjord av en statlig arbetsgrupp kan konstatera, att realinkomsterna för jämförelsegruppen landsbygdsarbetare hade stigit 12 procent sen 1969, medan lantbrukarnas realinkomst sjunkit 10 procent anhöll vi om åtgärder som skulle återställa inkomstförhållandena till desamma som rådde 1969. Vi utgick från att detta skulle ske vid följande prisuppgörelse och eventuellt inom ramen för en ny lantbrukslag.

— MTK har alltså inte presenterat några räkningar, men det måste sägas att de fortsatta diskussionerna avsevärt har försvårats av att det ena av de två stora regeringspartierna offentligt har uppgett hur mycket det anser att lantbrukarna krävt, alltså de mångomtalade 430 miljonerna.

HÄMÄLÄINEN: — Det stämmer inte att man skulle ha brutit mot gällande lantbrukslag eller UKK-avtal. De 20 miljoner, som lantbruksinkomsten släpar efter inom ramen för UKKavtalet kompenseras avtalsenligt. En annan sak är att kräva retroaktiva utmätningar från flere år tillbaka i tiden. Jag säger rent ut, att det blir en het vinter, om man slår in på den vägen. FFC kommer att sätta hårt mot hårt. Om denna retroaktiv 1 0 En het vinter lovar FFC-ordföranden Niilo Hämäläinen, om lantbruksproducenterna håller fast vid kraven på kompensation för eftersläpningar ända från 1969. FFC kommer i så fall att sätt 0 Veckans panel behandlar framförallt lantbruksfrågans roll i regeringskrisen. Panelen konstaterar, att den endast utlöste en latent kris, som berodde på att regeringen på något sätt hade tappat lusten och förmågan att ta ställning till väsentliga ekono kompensation beviljas lantbruket eller ens någonting i denna riktning, så kommer så starka krafter i rörelse inom fackföreningsrörelsen, att det ingenting blir av vinterns avtalsförhandlingar. Det går bra att köra fram det grova artilleriet och tala stora ord, men när det kommer till de konkreta lösningarna får man lov att se fakta i vitögat.

— Och när det gäller regeringskrisen och dess orsaker, så måste man säga, att det var en dundertabbe, att MTK:s krav de facto kom att ställas till ett enda regeringsparti. Lika gärna kunde FFC vända sig till centerpartiet som till hela regeringen. Statsminister Karjalainens förklaring att arbetsmarknadspolitiken inte intresserar regeringen var även ganska märklig. Visst bör arbetsmarknadspolitiken intressera regeringen, när man går till centrala lösningar, som förutsätter en medverkan av statsmakten.

FORUM: — Läget nu påminner i viss mån om läget 1956 före storstrejken. Kan denna händelseutveckling upprepas?

HÄMÄLÄINEN: — Den upprepas säkert, om MTK håller fast vid sitt krav på kompensation för tiden ända tillbaka till 1969. HAAVISTO: — För att slå in på en lite försonligare linje, så vill jag hålla med Niilo Hämäläinen om att regeringen inte kan undandra sig sin del av ansvaret när det gäller arbetsmarknads- och inkomstpolitiken. Den är en väsentlig del av den allmänna ekonomiska politiken.

— Att MTK kom att förhandla med SDP berodde såvitt jag förstår på att det var just detta parti som satte sig på tvären, medan det inom själva regeringen torde ha rått ett visst samförstånd. Våra krav riktades till regeringen och inte till socdempartiet. Här borde nog regeringen och framförallt statsministern mera aktivt ha hållit trådarna i sin hand. Att MTK och SDP fick lov att försöka göra upp om dehär frågorna kändes ganska underligt för båda parter.

Forum 1/72

Niilo Hämäläinen, FF — När det gäller lantbruksinkomstlagen, så kan det sägas att inget brott mot den ännu gjorts. Det finns ännu en möjlighet att justera lantbruksinkomsten så att den kommer att motsvara lagens bestämmelser. Vi utgår från att inkomstutvecklingen under hela den period lagen har varit i kraft bör beaktas. Om det blir en het vinter eller inte beror helt på FFC. Vi förutsätter att lagen följs. Det kan inte vara riktigt att en befolkningsgrupp trampas ned och fördelas i inkomstfördelningen.

HÄMÄLÄINEN: — FFC vill inte förtrycka någon befolkningsgrupp. Det finns knappast någon grupp, som har blivit så förfördelad som just lantbrukarna. Men det är till stor del lantbrukets eget fel. Lantbrukets problem löses inte med någon penni till på mjölklitern.

KIVIOJA: — Jag följde med höstens förhandlingar på mycket nära håll och jag kan säga till Haavisto, att statsministern gjorde allt som kunde göras för att nå en lösning i samförstånd. Den socialdemokratiska ministergruppen godkände även den tänkta kompromissen, men riksdagsgruppen och partistyrelsen vägrade göra det. Partisekreterare Kalevi Sorsa gjorde redan tidigt ett skarpt uttalande, som visade, att det låg annat bakom. Rentut sagt så ville socdempartiet komma till makten genom överrumpling. Här är stora planer på gång som gäller både lantbruket och u-områdena, och kokoomus står inte helt främmande för dessa planer. Lantbruksinkomsten är bara en liten pjäs i det spelet.

HÄMÄLÄINEN: — Detta är struntprat, inbillade planer, som ingen umgås med. När man talar om bröd, så är det inte fråga om politik. Jag var också med om förhandlingarna, och från vår sida var det ingen fråga om politik. Att vi inte lyckades komma överens hade helt andra orsaker.

KIVIOJA: — Men en regeringskris är politik, och socdempartiet ville helt enkelt inte fortsätta regeringssamarbetet.

Forum 1/72

Heikki Haavisto, MTK

HÄMÄLÄINEN: — Det stämmer inte. Lantbruksfrågan kan sägas ha varit en av regeringsträdets rötter, och när den brast var trädet färdigt att falla.

HAAVISTO: — Jag tror att det var fråga om en betydligt större härva än lantbruksfrågan. Det var i stor utsträckning en ekonomisk-politisk fråga och här kom lantbruksinkomsten som ett halmstrå för dem som ville fälla regeringen.

— Man kan visserligen med Niilo Hämäläinen säga, att det har begåtts fel inom lantbrukspolitiken. Vi borde nu lämna historien därhän och se framåt. Ingenting vinnes med att så som socdempartiet angripa lantbruksbefolkningen. Den socialdemokratiska valpropagandan låg i detta hänseende på en nivå som kunde förliknas vid stenålderns stamfejder. Jag hoppas ändå, att vi skall kunna komma överens om dessa rågor efter valen i en lugnare atmosfär. Lantbruksbefolkningen kommer därvid inte att ställa några hinder i vägen. HÄMÄLÄINEN: — Haavisto säger, att vi skall vara glada över att lantbruket har kunnat ta hand om en massa människor som eljest skulle ha gått arbetslösa. Visst kan man om man så vill odla bananer vid Enare, men frågan är vad det ostar, var man investerar, och vilka de kapital är som måste investeras i arbetsplatserna. Här måste det medges, att lantbruket varje dag gör felinvesteringar, vilka känns betungande framförallt för lantbruket självt.

— Men om vi nu lämnar valpropagandan därhän, så tror jag vi kan säga att valet behövdes för att liksom rensa luften. Det fanns mycket annat som låg och tryckte på. Men att valet skulle kunna lösa några problem, det tror jag inte. Det gäller alltjämt för de två stora partierna att försöka skapa något slags bild av hur man skall begå i fortsättningen, annars är äget ganska dystert.

— För oss är det viktigt att regeringen är stark och kan ta ställning till svåra frågor och inte rullar dem som het potatis. HAAVISTO: — Det är visserligen fråga om dyra investeringa 1 som Hämäläinen säger, men dehär människorna måste ju beredas arbete och utkomst även de. Och inte är en industriarbetsplats särskilt billig den heller. Lantbruksstödet är hos oss mindre än i flertalet europeiska länder, 350 mark per person och år, medan det i t ex Sverige är 1900 mark per person och år, Visst är lantbruket villigt att rationalisera, men frågan är om var dessa människor sen skall placeras. Skall de emigrera till Sverige eller ställa sig i arbetslöshetskön? Hämäläinen säger, att vi behöver en stark regering. Det är jag överens med honom om. Men vårt politiska liv förefaller för splittrat för att man skall kunna få fram en sådan kraftansamling som skulle kunna föra dehär frågorna till en slutlig lösning. Från denna synpunkt sett förefaller situationen ganska bedrövlig.

FORUM: — Varför gav MTK regeringen en så kort tidsfrist och varför höll sig centerpartiet hela tiden i bakgrunden?

HAAVISTO: — Vi hade förhandlat tre veckor, och när det såg ut som om man inte kunde komma någon vart på minister 1 nivå ansåg vi att det borde tillsättas ett hjälporgan att utreda frågan. En kommitté ansågs lämpligast. Denna kommitté diskuterades i drygt en vecka utan att någonting skedde. Därför gav vi regeringen en veckas tidsfrist för tillsättande av kommittén, Jag medger, att en regering lätt kan fällas, så snart man börjar utsätta tidsfrister, men när det inte är fråga om annat än att tillsätta en kommitté, så förefaller det nog lite överraskande att hänvisa just till denna tidsfrist. Såvitt jag vet, så har nog ingen regering hittills fallit på frågan om tillsättande av en kommitté.

KIVIOJA: —- Det är klart att centerpartiet inte kunde ta ställning varken för eller emot så länge frågan utreddes. Först när det var klart att saken inte kunde lösas inom regeringen ansåg centerpartiet att det var tid att inta en bestämd hållning.

FORUM: — Men det blev ju en dialog mellan MTK och socdempartiet, och det var i mångens ögon ganska märkligt.

HÄMÄLÄINEN: — Här låg förvisso det största felet. Men den främsta orsaken till att regeringen föll var att den var så mjuk, den kunde inte ta ställning till någonting. Den ville inte förhandla om räntefoten, inte om punktskatten, inte om några problem som dök upp. Pricken på i-et var sen att Paasio, som i allra högsta grad är parlamentariker, sattes att förhandla med MTK. KIVIOJA: — En av orsakerna till regeringskrisen var att socdemministrarna inte längre åtnjöt partiets förtroende, vilket bl a framgick av partirådets uttalande, i vilket ministrarna direkt kritiserades. HÄMÄLÄINEN: — Kritik hör demokratin till och behöver inte alls betyda någon förtroendekris. Detta var ingalunda orsaken till regeringens fall. — FEC:s förhandlingar kommer alltid att vara starkt beroende av priset på bröd, smör och mjölk. Detta är speciellt känsligt för de lågavlönade, och ställer FFC i en mycket svår situation. — När man nu ger sig in på att lösa lantbruksfrågorna, så borde den gamla stridsyxan småningom på alla håll grävas ned. Småbrukarnas ställning har blivit svårare, sen möjligheterna till biinkomster tagits ifrån honom. Men detta löses inte med en eller två penni på mjölklitern eller med ett högre vetepris. Det är ett samhällsproblem, framförallt en fråga om yrkesutbildning, så att inte dessa som flyttar från jordbruket, vår kanske bästa och mest energiska arbetskraft, måste gå som plankbärare på byggnadsarbetsplatserna i tätorterna. HAAVISTO: — Det är tyvärr ofta så, att tiden är för knapp, när pattierna tvingas att övergå från propaganda fill att ta sig an de konkreta problemen. Därigenom kommer diskussionerna att inte röra sig på tillräckligt lång sikt. — Jag tror inte att yrkesutbildningen i detta avseende är av så väsentlig betydelse. Av jordbrukarna är 56 procent över 50 år och knappast särskilt lämpad för omskolning. Jag tror därför inte att lösningen står att finna här, utan däri att dessa människor erbjuds en människovärdig tillvaro för resten av sitt liv. — Apropå brödpriset, så har vi under de senaste åren hamnat i den situationen, att konsumentpriserna i Finland i genomsnitt är bland de lägsta i Europa. Detta är värt att beakta särskilt som jordbruket hos oss bedrivs under synnerligen ogynnsamma förhållanden jämfört med förhållanForts. på sid. 30

RALF FRIBERG: — Lantbruket kommer att vara en av sjuttiotalets stora frågor.

ERKKI KIVIOJA: — Lantbruksinkomsten är bara en lite . pjäs i det stora spelet.

Forum 1/72