Ökat samarbete för båtexportörer

av Mats Kockberg Forum 1980-02, sida 08-09, 06.02.1980

Taggar: Personer: Henri Syvänen Teman: export

”Alla i samma båt” Okat samarbete för båtenrortöre — För att den finländska båtindustrin skall kunna klara sig under 1980-talet krävs framför allt ökat samarbete mellan branschens företag på exportmarknaderna, och att vi ser till att våra två trumfkort — kvaliteten och priset — inte går förlorade, konstaterar Henri Syvänen, båtexportombudsman vid Finlands Utrikeshandelsförbund.

WP” Henri Syvänen koordinerar de finländska båtvarvens exportansträngningar på marknaderna i främst de nordiska länderna och Förbundsrepubliken Tyskland. Av de 50 båtvarv som industriellt konstruerar farkoster, bedriver 35 permanent exportverksamhet. Utrikeshandelsförbundets uppgift är att bistå med sin marknadsföringskunskap, och dessutom stå för en rad tekniska arrangemang vid mässor och kampanjer utomlands. Exportsatsningarna sker i nära samarbete med Båt- och motorföreningen i Finland rf, takorgan för båtföretagen.

I år satsar exportombudsmannen på 15 olika aktiviteter, börjande med världens största båtmässa Boot-80 som avslutades för en dryg vecka sedan i Dässeldorf. Finland stod för utställningens största avdelning om sammanlagt över 1000 m?,

BRD representerar betydande potentia — Av exportländerna står Skandinavien och Förbundsrepubliken Tyskland främst. Våra nordiska grannar har genom att kostnaderna skjutit i höjden prismässigt konkurrerat ut sig själva då det gäller mindre öppna motorbåtar och familjeseglare. Västtyskarna står å sin sida för en unik köpkraft, som attraheras av finländska segelbåtar och motorkryssare. Marknaden för de egentlig 8

N — Sitra eller Statens tekniska forskningscentral borde med det snaraste imleda ett projekt för att finna alternativa tillverkningsmaterial till glasfibern, säger båtexportombudsman Henri Syvänen på Utrikeshandelsförbundet. Står träet inför en ny renässans bland konstruktörerna småbåtarna slutar i Danmark, och vi säljer bara enstaka exemplar av dem i Mellaneuropa eftersom transportkostnaderna blir för höga, säger Syvänen. ”

I UF’:s program för år 1980 tar man sikte på att fortsätta exportfrämjande åtgärder på nya marknader framför allt i Storbritannien och USA. I övriga länder med utbrett boatingintresse stöter man på konkurrenshinder.

— Fritidsbåtar har en stor marknad i tex Australien, Kanada och Spanien, men p g a höga tullar (20— 40 procent) finns det inga förutsättningar för ett stort finländskt genombrott där tillsvidare.

Ljusa framtidsutsikter

Sjuttiotalet var framgångsrikt för de finländska båtvarven. Exporten ökade volymmässigt från drygt 2 700 båtar år 1970 till runt 12 000 i fjol. Markmässigt var stegringen änn markantare — värdet steg från 21,5 miljoner mark vid årtiondets början till omkring 250 miljoner år 1979. Henri Syvänen är optimist också med tanke på framtiden — Ett basvillkor för att vi skall klara oss är att vi kan hålla kostnadsstegringarna på en rimlig nivå, samt att den kvalitetsimage som den finländska båtindustrin tillskansat sig bibehålls. De mindre kända båtfabrikanter som gått ut på exportmarknaden, har under det gångna årtiondet utan tvivel dragit nytta framför allt av Swan- och nu också av Baltic-framgångarna i tävlingssammanhang.

— Vi har inte behövt ge oss in på dyra reklamkampanjer för att bygga upp en kvalitetsprofil. Djungeltelegrafen — den effektivaste av alla marknadsföringskanaler — har nött in just det budskap vi vill, dvs att finländska båtar är av toppklass.

— Konkurrensen kommer emeller FORUM 2/8 tid att bli hårdare, Därför efterlyser vi ökat samarbete mellan båtvarven. Balties och Siltalas gemensamma kontor i USA kan tjäna som förebild. Personligen tror jag att det nu kunde vara lönande att etablera ett gemensamt finländskt försäljningskontor i Hamburg och senare i London, konstaterar Syvänen.

NIC-länder hotar ej

Frågan om konkurrens från NICländerna är aktuell också inom båtbranschen. Bla Syd-Korea och Taiwan har investerat i glasfiber- och båtkonstruktionsteknik. Bla Lohi Oy i Tammerfors har sålt teknologi till Fjärran Östern. Löper vi inte risk att prismässigt bli utkonkurrerade i framtiden? — Nej. Det kommer alltid att fin inhemska = specialfärger.

hållet minimalt.

Tillverkare:

FORUM 2/80

CHIMAY -75 är ritad av den berömde holländske båtkonstruktören Pieter Beeldsnilder. Hans senaste konstruktion CHIMAY -75 har spantlöst och självbärande skrov, vilket uppnåtts genom en speciell svetsmetod. | skrov och överbyggnad används finländskt specialbåtstål. Det är behandlat med Resultatet är verkligt hållbart och korrosionssäkert — dessutom är under OY HANGON KONE — HANGÖ MASKIN AB

Gunnarstrandvägen 28 10900 Hangö, Finland, Tel. [911)-527 nas en marknad för högklassiga fritidsbåtar. — Tillverkningsfilosofin i NIC-länderna utgår mera från pris än kvalitet, medan vi inte har råd att göra avkall på standarden. Dessutom är båtsporten i högsta grad emotionellt betingad — ett faktum som också gynnar Oss.

Glasfibern allt dyrar — Jag tror emellertid att vi också beträffande båtindustrin mera än hittills måste satsa på forskningsoch utvecklingsarbete, annars riskerar vi att råka i underläge.

— Man frågar sig tex om inte Sitra eller Statens tekniska forskningscentral snarast borde inleda ett projekt för att finna alternativa tillverkningsmaterial till den allt dyrare glasfibern, Det ligger nära til riklig standardutrustning. CHIMAY -75 är tack vare sin geniala konstruktion ytterst lättmanövrerad. Den har ypperliga kryssaregenskaper och inredningeri fyller familjeseglarens alla krav. Ståhöjden år 170 cm i salongen. Båten är vidare försedd med 4 fasta och 2 hängkojer, separat toalett med dörr, pentry, diese’motor, kartbord och

Försäljning: HANKO-BOAT

Magasingatan 7 10600 Ekenäs, Finland Tel. (911)-12100 Teiex 13162 habo s hands att träet vid sidan av stålet får en ny renässans också bland konstruktörerna. Nu skulle det gälla att slå vakt om den yrkeskunskap som finns kvar och få fram lönsamma - produktionsprocesser, under stryker Henri Syvänen. ml

Värdet av båtexporten År Mm 1970 21,5 1 AB? av 71,9 äl | 1976 1207 | 1978 169:8 1979 250,0 1) 1) uppskattning Källa: Tulistatistiken

Data: Längd öa. 8,26/7,50 m, längd vI. 6,70 m, bredd 2,80 m, djup 1,1 m, deplacement 2,6 ton, höjd i salong 1,70 m, antal kojer 4/8 st, motor Volvo MD 5 A 7,5 hk/5,5 kw.