Oljeeldning eller eluppvärmning?

Taggar: Teman: energi

I panelen sitter fr.v. jur.kand. Usko Santavuori, dipliing. Jorma Eulenberger, dipl.iing. Juha Gabrielsson, tekn.lic. Martti Iilska, mötets sekreterare ing. Voitto Muttilainen, dipling. Keijo Haukioja, verkst.dir. Torsten Holm och verkst.dir. Kalevi Lampinen.

Oljeeldning eller eluppvärmning?

MARTTI HILSKA: — Finlands geografiska läge medför, att behovet av värmeenergi spelar en större roll i energifrågan hos Oss än annanstans i världen.

— Vår årliga energiförbrukning kan i dag med reservation för olika uppfattning i verkningsgradsfrågan uppskattas till 5000 miljoner kWh föda, 4000 milj. KWh trafik, 85 000 milj. KWh uppvärmning och 15 000 milj. kWh elenergi. Energialstringen sker till 50 proc. med olja, 23 proc. med stenkol, 15 proc. med trä etc. och till 12 proc. med vattenkraft. Hela vårt energibebov täcks till ca 70 proc. med utländskt bränsle — Våra kapitalresurser kan inte klara någon betydande utvidgning av elförbrukningen för uppvärmningsändamål under de närmaste åren.

JUHA GABRIELSSON: — Av vår energiförbrukning används enligt en uppskattning av Ekono år 1965 ca. 65 proc. till uppvärmning, varav hälften för industriprocesser och hälften för rumsuppvärmning. För rumsuppvärmning är fjärrvärme, där värmen alstras i kraftvärmeverk, ur energiekonomisk

Forum 20/68

Panelen behandlar denna gång olika energiformer som används för uppvärmning av bostäder. Den är ett koncentrat av Oljeeldningstekniska Föreningens panel den 27 november. De medverkande är tekn.lic. Martti Hilska, Byggnadsstyrelsen, dipling. Juha Gabrielsson, Ekono, dipl.ing. Jorma Eulenberger, Finlands Elektricitetsverksförening, dipl.ing. Keijo Haukioja, Imatran Voima, jur.kand. Usko Santavuori, Esso, verkst.dir. Torsten Holm, Värme- ventilations- och sanitetstekniska centralförbundet, samt verkst.dir. Kalevi Lampinen, Oljeeidningstekniska Föreningen. Panelens synpunkter noterades av Björn Palmén.

synpunkt mest fördelaktig, I glest bebyggda trakter och sådana områden, där fjärrvärme inte är en möjlig lösning, bör man opartiskt utreda vilken energiform som är att föredra. När det gäller elvärme bör t.ex. observeras, att den fordrar mest kapital då man beaktar erforderliga investeringar i kraftverk och fördelningsnät. JORMA EULENBERGER: — Elverken har i stor utsträckning infört en eltariff, som avser ackumulerande uppvärmning med nattström, med en fast konsumentavgift av ca 50 mark per år och 2,5 till 3 penni per kilowattimme, Nattströmmen har visat sig vara ett konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ vid nu rådande prisförhållande mellan elström och olja. I detta nu tillämpas ackumulerande eluppvärmning i ca 12 000 fall. — En större betydelse får elvärmen i Finland endast om strömförbrukningen kan ske dygnet runt för uppvärmningsändamål. För närvarande erbjuder ca 50 elverk en s.k. fullelektrifieringsVänd 5

Oljeeldning eller eluppvärmning tariff för detta ändamål. Elströmmen för uppvärmning och normalt hushållsbehov erhålles för ca 6 till 8 penni i genomsnitt per kilowattimme beroende på distributionsförhållandena. För närvarande är fullelektrifieringsfallen ca 1500.

— Förbrukarna har visat intresse för denna uppvärmningsform trots att priset kan betyda ett rätt stort »bekvämlighetstillägg» jämfört med kombinationen oljeeldning/hushållsström.

Nya engrostaritter ger lägre realpris

KEIJO HAUKIOJA: — Nya engrostariffer för elleveranser fr.o.m. 1970 ger lägre realpris för såväl industrin som enskild förbrukning och stimulerar förbrukningen. El- och oljeuppvärmningens prisstrukturer skiljer sig väsentligt från varandra. Elvärmet ger högre energikostnader men lägre byggnadskostnader än oljeeldningen. Detta medför att en ökning av byggnadernas värmeisolering blir motiverad, m.a.o. en höjning av bostädernas standard.

-— Då användningen av hushållström håller på att kraftigt öka och värmeisoleringen kan förbättras till rimliga kostnader kan man vänta att användningen av elström som enda energikälla i ett hushåll blir ett fullgott alternativ. Det här gäller särskilt egnahemshus, men småningom också flervåningshus.

USKO SANTAVUORI: — Korrekt angivna kostnader skall avgöra valet av energiform. Om de prognoser som gjorts överalit i världen båller sträck och om den tekniska utvecklingen inte fullständigt ändrar riktning, ser det ut som om oljans betydelse för rumsuppvärmning åtminstone inte kommer att minska före år 1980. Man uppskattar att atomkraftens andel först år 2000 ökar så mycket, att den får väsentlig betydelse för rumsuppvärmningen och räcker till för andra behov än industrins energiförbrukning.

Värmen en tredjedel av bostadskostnaderna

TORSTEN HOLM: — Värmekostnaderna utgör upp till en tredjedel av totala bostadskostnaderna. Den snabba utvecklingen av värmetekniken detta decennium har dock medverkat till att värmekostnaderna inte stigit i samma mån som andra bostadskostnader. På senaste tid har elvärmet framförts som ett alternativ, och kalkylerna har uppenbarligen baserats med tanke på atomkraftverk. Det verkar dock råda ovisshet om priset på den sålunda erhållna energiformen. Jag har undrat över varför inte atomkraftens användning i samband med fjärrvärme tydligare kommit fram i energifrågan. En samtidig alstring av el- och värmeenergi torde ställa sig mest förmånlig.

KALEVI LAMPINEN: — Elvärmet blir tre gånger så dyrt som oljeeldning, ty termodynamikens andra huvudlag innebär att då värmeenergi överförs till elenergi måste 2/3 gå förlorat. Om vi alltså vill ha elenergi som motsvarar ett ton olja måste vi bränna tre ton olja i ett kraftverk. Finlands folk kan försiktigt uppskattas betala ca 500 miljoner mark årligen för oljeeldning. Om vi övergick till elvärme skulle således en miljard mark årligen gå upp i rök i kraftverken och göra luften tre gånger så förorenad som den är nu . . .

JUHA GABRIELSSON: — Uppvärmningstekniskt kan moderna anläggningar byggas likvärdiga oberoende av om det gäller olja eller elkraft. Den konkurrens elvärmen åstadkommit är mycket sund, ty den tvingar fram en utveckling av dimensioneringskriterierna för hela uppvärmningstekniken, en utveckling av beräkningsmetoder och tekniska lösningar. Som exempel kan nämnas att intresset för betydligt noggrannare betäkningar än tidigare ökat och datamaskiner tagits i bruk. Bland annat har dataprogram utvecklats som förbättrar möjligheterna att studera samhällets totala energiförsörjning.

Prisfrågan avgör konsumentens val

JORMA EULENBERGER: — Eluppvärmning har varit så kort tid i bruk att man inte kan säga om någon grupp av elkonsumenterna blivit lidande av tariffpolitiken. De senaste fem åren har alla konsumentgruppers elpris sjunkit med ca 20 proc. i medeltal. Det visar tendensen. Med hänvisning till dir. Holms inlägg bör det konstateras att det kommer att finnas ytterst få uppvärmningsobjekt som är så omfattande att uppvärmning i anslutning till ett atomkraftverk kommer i fråga. KEIJO HAUKIOJA: — Det är inte fråga om något mål för marknadsföringen utan en prognos att ca 280 000 bostäder år 1985 har elvärme.

USKO SANTAVUORI: — Prisfrågan kommer att till slut avgöra förbrukarnas val av uppvärmningssystem. Om elproducenternpa faktiskt kan alstra billig elenergi och tekniken kan framställa sådana aggregat för hushållen att risken för eldsvåda är liten så kommer nog förbrukaren i Finland att värma sitt hus med elektricitet. Men då man ännu inte kommit så långt verkar diskussionen i någon mån förhastad.

Landet saknar enhetlig energipolltik

TORSTEN HOLM: — Det är skäl att beklaga, att landet saknar en enhetlig energipolitik. År 2000 kan energiförbrukningen vara fyrfaldigad och motsvara hälften av vår nuvarande statsbudget.

MARTTI HILSKA: — Staten borde utreda vilket organ som skall följa med energifrågan. I dagens läge är det mycket tråkigt när myndigheternas uttalanden är ensidiga och ofta motstridiga. Fram till september i år hade vår utrikeshandel jämfört med 1967 ökat med 21 proc. och bränsleimporten med 47 proc. Om denna utveckling fortsätter i samma riktning kommer bränslesituationen att bli avgörande för hela vår utrikeshandel.

Svaret på diskussionsfrågan blev närmast ett både—och: både eluppvärmning och oljeeldning med stöd av förbrukningsfrämjande eltariffer, konventionell fjärruppvärmning kombinerad med kraftalstring och längre fram som man får hoppas ekonomiskt fördelaktigt atomkraft.

KOM IHÅG ATT PRENUMERERA PÅ FORUM

Forum 20/68