Oljeintäkterna en jättekoncentration av ekonomisk makt
av Jarl E Solitander Forum 1974-19, sida 30, 27.11.1974
Oljeintäkterna en jättekoncentratio av ekonomisk makt
En fråga som i dag i hög grad intresserar världens finansmän är på vilket sätt OPEC-länderna kommer att använda sina kraftigt ökade oljeinkomster. Man talar mycket om att åstadkomma ett kretslopp av dessa petrodollars så att OPEC-ländernas överskott skall kunna användas för finansieringen av de oljekonsumerande ländernas underskott.
Enligt en uppskattning gjord av Världsbanken kommer OPEC-ländernas ackumulerade överskott år 1985 att utgöra ca US$ 1 200 miljarder! Summan är så enorm att det är ytterst vanskligt att försöka förutspå på vilket sätt den kommer att användas och var den kommer att investeras. Det är frågan om en koncentration av ekonomisk makt av sådana mått som inte tidigare har skådats. Saudi-Arablen kunde i teorin i dag med sina bruttoinkomster för 6 månader köpa Englands 30 största börsnoterade industriföretag till dagens börsvärde.
I dag har man en ganska klar bild av hur oljeinkomsterna för 1974 kommer att användas — ca US$ 100 miljarder. OPEC-länderna kommer i första hand att utveckla sina egna ekonomier. 1974 räknar man med att ca US$ 40 miljarder kommer att användas inom ramen för OPEC-ländernas egen investeringsverksamhet och konsumtion.
Länder såsom Algeriet, Irak, Iran, Nigeria och Venezuela kan redan nu helt absorbera sina oljeinkomster.
Länder såsom Saudi-Arabien, Libyen och de flesta av shejkdömena kring Persiska viken kan karakteriseras som ökenländer med ett relativt lågt invånarantal. Dessa länder har ett imponerande utvecklingsprogram men deras egna ekonomiers begränsade kapacitet kommer att resultera i ett ständigt ökande överskott.
Det proportionellt största överskottet kommer man att ha i Kuwait. I år räknar man med oljeintäkter om US$ 10 miljarder medan nationalprodukten i år kommer att vara omkring US$ 2 miljarder. Kuwait saknar praktiskt taget allt annat råmaterial utom olja och man har här koncentrerat sig på att utveckla sin egen infrastruktur. Man ha 3 byggt och planerat sjukhus, flygfält och offentliga byggnader och man utvecklar skolsystemet. Med ett invånarantal av endast 860000 personer har Kuwait inte särskilt stora möjligheter att bygga upp en stark tung industri. Traditionellt har man investerat i försäkringsbolag och bankverksamhet. Vid sidan av Beirut och Kairo utgör Kuwait arabvärldens absoluta finanscentrum. Kuwait utvecklar en tankerflotta som år 1977 kommer att omfatta ca 2 miljoner dwton. Naturligtvis kommer man i Kuwait att såsom i de övriga länderna investera i den petro-kemiska industrin. Förutom investeringar i den petrokemiska industrin kan man vänta sig en kraftig investeringsverksamhet i OPECländerna i sådana industrier där det är billigare att transportera råmaterialet till energin än energin till råmaterialet.
Nya finansieringsinstitut
I synnerhet arabländerna kommer att hjälpa till att utveckla sina mindre lyckligt lottade broderländers ekonomier. Främst är det fråga om Egypten, Sudan och Syrien. I dag saknar man den nödvändiga organisationen för utvecklingshjälp men flere finansieringsinstitut har redan grundats med tanke på ökad investeringsverksamhet i arabvärlden och även i utvecklingsländer utanför denna. Det främsta exemplet är kanske The Arab Fund for Social and Economic Development med sina 17 medlemsstater som redan har varit verksam en tid,
Internationella valutafondens verkstälande direktör Johannes Witteven har energiskt arbetat för att få till stånd en oljefond vars medel skulle använda för lån till utvecklingsländer. OPEC-ländernas intresse har varit relativt svalt. Visserligen har man lyckats få ihop US$ 3,4 miljarder inen längre än så tycks den goda viljan inte räcka i dag. Man kan kanske skönja en motvilja, i synnerhet i arabvärlden, att använda sig av etablerade västerländska finansieringsinstitut. Det är mycket troligt att låntagarna om några år inte skall vända sig till Bank of America och First National City Bank för att låna arabpengar utan till Saudi-Arabian Monetary Agency och Kuwait Foreign Trading, Investment and Contracting Company.
Länderna i Mellan-Östern föredrar att göra sina direkta lån som statslån eller statsgaranterade lån. Iran har lånat England US$ 1,2 miljarder för 3 år. SaudiArabien har lånat Japan US$ 1 miljard och placerat US$ 3,5 miljarder i USA i sk US Covernment Securities. EEC planerar ett petrodollarlån på US$ 2,4 miljarder.
Hittills har araberna varit motvilliga att göra långfristiga lån i US dollar och av den anledningen har vi på senaste tid sett allt flere kommersiella lån i Kuwait dinarer eller United Arab Emirates dirhams. Räntenivån för ett 10-års lån i arabvaluta ligger ca 29/0 under motsvarande lån i US$.
Kortfristiga bankdepositioner
Under årets 8 första månader utgjorde OPEC-ländernas äverskott ca US$ 30 miljarder av vilket man räknar att ca US$ 7 miljarder har placerats som direkta lån. Resten, ca US$ 23 miljarder, har OPEC-länderna helt enkelt satt
Vänd!
De största OPEC medlemmarnas oljeintäkter 1972 samt beräknade oljeintäkter 197 1972 1974 Saudi-Arabien $3,106 m — $28,400 m Kuwait $1,656 ,, $10,000 ,, Libyen $1,598 ,, — $ 8,000 ,, Irak $0,575 . — $7,900 ,, Abu Dhabi $0,550 ,, — $ 5,900 , $7,485 ,, $60,200 .,
Uppgifter angående utvecklingsbudgeten I en del OPEC länder
Saudl-Arabien 1974—75 $ 4,122 m Kuwait 1974—75 $ 2,000 ,, Libyen 1974 $ 4,535 ,, Irak 1974—75 $ 3,100 ,, Abu Dhabi 1973—74 $ 0,245 ,, Iran 1974 $11,700 ,,
Forum 19/74