’Önsketänkande bär inte långt’

av Torsten Fagerholm Forum 2014-09, sida 07, 25.09.2014

Önsketänkande bär inte långt

Hur känns det att axla en mer utåtvänd, politisk roll?

Genom att ta språng utanför bekvämlighetszonen utvecklas man. Jag har ingen partibok. Jag eftersträvar inte en maktposition, men är desto mer intresserad av idéer. Jag har tidigare tagit offentlig ställning i ekonomiska frågor. Det nya uppdraget är bredare, där ingår även liberala sociala värderingar, minoriteter och könens jämställdhet.

Som forskare är du specialiserad på risktagande, Lönar det sig för en finländsk skattebetalare att bli företagare?

Trots att vi är innovativa, men mängder av par tent per capita, är vi inte speciellt företagsamma och har en låg andel av högskoleutbildade entreprenörer. Tillräckliga incitament saknas.

Det går sämre för Finland än för många andra EU-länder, vi lever på lån. Hur återställa konkurrenskraften?

Förändringstakten i den globala ekonomin accelererar. Ju snabbare svängningar, desto mer syns avsaknaden av entreprenörer. Euron felanpassar vår konkurrenskraft till verkligheten. Sedan 2009 har vi upplevt en massiv, långsam, smärtsam, ineffektiv och orättvis intern devalvering. BNP krymper, jobb och företag försvinner. Det kan pågå i minst fem år till. Det är ansvarslöst att tro på en deus ex machina-lösning, där “tillväxten räddar oss nästa år! Jag lyfter inte lön för önsketänkande. Att återgå till egen valuta vore det minst dåliga alternativet. Ett finanspolitiskt råd, i stil med Sverige, som gör oberoende granskningar av regeringens finanspolitik, vore också välkommet. Nu har vi istället en konsensusliturgi som stöder fattade beslut.

Vad skulle du ändra på om du var diktator för en dag?

Först skulle jag se till att diktatorer aldrig mera kommer till makten. Det saknas mekanismer och incitament för att tillvarata vår potential. Vår höga utbildning, starka innovationsgrad och

TÄNKARE. Anders Ekholm började som forskningsdirektör på den obundna tankesmedjan Libera i augusti. Han har 15 års erfarenhet av forskning inom finansiering, samt företagande inom placeringstjänster.

förmåga att ta långsiktiga beslut rinner ut i sanden. Vi behöver annorlunda beskattning, och en kultur som uppskattar både företagande och därpå följande oundvikliga misslyckanden. Utan risktagande: inga nya idéer, ingen framgång.

Har det finska välfärdssamhället en framtid, trots åldrande befolkning och växande skuld? Jagtror inte vi råkar i direkt misär. Risken är att våra grannar fortsätter jobba hårt, att vi småningom börjar se ut som ett u-land jämfört med andra, då välfärden stagnerar. Temporärt kan vi genom lån konsumera mer än vi skapar. Förr eller senare mister vi vår kreditvärdighet. Att låna sig ur krisen är den billigaste populismen som finns, det innebär att vi tar förskott på framtida generationers välfärd.

Somliga stämplar Libera som ny- eller ultraliberal, Är liberalism ett skällsord?

Finland har en lång tradition av liberalism: Anders Chydenius skrev sina teorier om ekonomisk liberalism elva år innan Adam Smith. Jag anser att individen vet sitt eget bästa, och får göra vad hon vill så länge hon inte inkräktar på andra. Fritt företagande, lika rättigheter och öppen meritokrati ger samma chanser åt alla. Motsatsen är elitstyre. Under 1950-1970 talen byggdes trygghet och stabilitet. Så länge ekonomin och befolkningen växte gick allt bra. Världen har sedermera förändrats, och nu har vi vaknat upp tillstagnation. Tiden är mogen för mer ett liberalt samhälle med mindre kontroll och reglering.

Företräder Libera välbeställda, med överklassperspektiv?

Bastrygghet är bra, men gränsen år nådd. Vårt system är så dyrt att det måste luckras upp. Libera brukar sticka ut hakan och skapa debatt.

Behöver Finland en Margaret Thatcher?

Vi behöver riktiga reformer. Det kräver starkt ledarskap, någon med civilkurage och trovärdighet som agerar sorgebudbärare och säger: “Låt oss medge fakta, våra alternativ är följande” Fakta är 2014 är annorlunda än på 1950-talet, människorna likaså. Det är inte lätt att leverera impopulära budskap då man bör tänka på nästa val. I den bemärkelsen är svaret på frågan: ja.

En koncentrerad ägarbas med engagemang inverkar positivt på aktiebolags framgång. Hur skapa mer samhälleligt engagemang?

Det är naturligt för människan att bete sig ganska egoistiskt, vi måste ju allokera begränsade resurser. Jag tror på den schweiziska modellen med medborgaromröstningar och -initiativ. Det skapar delaktighet. Vi borde få besluta om våra pensionsplaceringar själv, ens delvis, som i Sverige och Australien. Nu fattar någon annan besluten i vårt ställe. Det reflekteras även i avsaknaden av engagemang, man bryr sig inte då man inte får påverka. a

FÖRUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 92014