Öppnare årsberättelser gagnar aktiemarknaden

av Gunbard T Kock Forum 1974-17, sida 25, 30.10.1974

De flesta företag, börsnoterade eller inte, är för sin tillvaro beroende av en positiv inställning hos allmänheten. Trots att det kan finnas godtagbara skäl att undanhålla vissa fakta, leder överdriven försiktighet lätt till skadliga missuppfattningar. Aktiemarknaden behöver rikligt med information för att kunna fungera tillfredsställande och i utlandet är det därför vanligt att börsen ställer krav på börsbolagens informationsgivning. I många länder publiceras tex ledningens aktieinnehav och erhållna arvoden i företagens årsberättelser.

Sådana fakta är kanske inte väsentliga för aktieanalys, där den framtida vinstkapaciteten börjar dominera allt mer. Dividendavkastningen, och i synnerhet substansvärdet, börjar spela ut sin roll som «värdemätare. Aktiemarknadens krav på bättre information bör alltså syfta till att få fram den ”verkliga vinsten” och vinstmultipeln (P/E). Informationen bör vara framtidsinriktad. Tävlingen om den bästa årsberättelsen, som i vårt land arrangerats i fem år, vanns senaste höst av Rosenlew följt av Tampella och Kone med Nokia fortfarande i ”veteranserien”. Juryns val var lyckat och de nämnda berättelserna utgör goda föredömen. Hart när oslagbar öppenhet finner man i svenska Coronaverkens årsredovisning för 1973.

I de flesta årsberättelser ingår en koncis sammanfattning av branschens allmänna konjunkturläge. Finska börsbolag anger i allmänhet tillräckligt specificerat produktionsvolymens fördelning på olika produkter, men fakta om tillverkningen får inte dominera, Skogsinnehav och självförsörjningsgrad beträffande elkraft och virke uppges ofta. Uppgift om personalens storlek saknas numera bara i ett par fall. Omsättningens fördelning på olika produktgrupper och export specificeras i allmänhet tillfredsställande. En koncernomsättning rensad från interna leveranser saknas fortfarande i vissa fall, medan många företags årsberättel Forum 17/7 ser innehåller en försäljningsprognos för följande år. .

Resultatredovisningen är det ojämförligt viktigaste. Koncernsiffror är en nödvändighet som ännu ofta saknas, trots att koncernförhållande föreligger. Förutom förändringar i lagerreserven, är det synnerligen önskvärt att kalkyl- eller planrmässiga avskrivningar uppges. För 1973 angav Stockmann, Nokia, Rosenlew och Kone de kalkylmässiga avskrivningarnas storlek. Bland nyttiga småuppgifter kan nämnas anläggningstillgångarnas brandförsäkringsvärden, bruttoinvesteringarna med uppdelning på anläggningsslag samt under- och överavsättning till pensionsfond. Resultaträkningen och balansräkningen kommenteras i många årsberättelser ingående i en notapparat, som gärna får vara omfattande.’ Förhållanden som påverkar jämförbarheten med tidigare år, måste anges.

De enskilda rörelsegrenarnas relativa betydelse bör framgå ur den finansiella informationen. En verbal sammanfattning av ledningens bedömning av årsresultatet saknas ibland i styrelsen berättelse, En prognos för nästa årsresultat är värdefull och flera företag borde våga sig på en sådan. Inget finskt börsbolag har i årsberättelsen en tillfredsställande förteckning över aktieinnehaven, trots att en dylik borde kunna publiceras utan nämnvärda uppoffringar. I en sådan förteckning anges företagets aktiekapital, innehavets bokföringsvärde, antalet ägda aktier och procentuell andel (direkt och indirekt) av aktiestocken.

Diagram över kursutvecklingen i bolagets aktier och uppgifter om aktiestockens fördelning på olika grupper är intressanta och förekommer ofta. De är emellertid inte väsentliga beståndsdelar av årsberättelsen, som bör koncentreras på finansiell information. Att räkna ut och publicera den bokföringsmässiga nettovinsten per aktie är onödigt.

Undersökningar utförda i Sverige visar att-aktiemarknaden vill ha aktuell information mer än en gång per år och snarast möjligt efter rapportperiodens utgång. Snabbhet ansågs i många fall viktigare än detaljnoggrannhet. Ett preliminärt bokslutsbesked med bla omsättning och vinst, bör kunna ges långt

FÖRETAGETS ANSIKT före bolagsstämman. I Sverige kom Jäkemedelsföretaget Astra med ett sådant besked 10 dagar efter årsskiftet. Hos oss har i våras 22 börsbolag gett någon form av förhandsbesked, medan 16 låtit publicera dividendförslag.

Ju mer upplysande och öppnare årsberättelsen blir och ju mer vikt aktiemarknaden lägger vid den, desto viktigare är det att informationen når alla samtidigt. Problem i anknytning härtill har dryftats ingående i Sverige; där är man tex noga med att kurspåverkande besked inte får ges under pågående börstid. Hos oss händer det fortfarande att väsentlig information saknas i årsberättelsen, men yppas av ledningen för dem som är närvarande på bolagsstämman.

Under de senaste två åren har vid upprepade tillfällen på bolagsstämmorna framförts önskemål om att årsberättelsen skall finnas tillgänglig i god tid före stämman, och allt fler bolag börjar tillmötesgå detta. Årsberättelsen bör utsändas, såsom många företag gör, per post varje år före stämman åt alla aktieägare, och den måste vara tillgänglig även för presumtiva aktieförvärvare och övriga intresserade. FÅA sänder automatiskt årsberättelsen till alla ägare av minst 200 aktier, medan småsparare inte kan få den regelbundet ens på begäran. Wärtsilä anser att årsberättelsen inte kan sändas till alla aktieägare, då de är så många (9000). Imperial Chemical Industries postar emellertid sin årsberättelse åt alla 650 000 aktionärer. Årsberättelsens format håller även i Finland på att standardiseras till A4 och sidantalet till ca 40. ASEA:s redovisning 1962 var 84 sidor, men en sådan bok förlorar i överskådlighet. Svenska banker sänder åt alla aktieägare en förkortad version av årsberättelsen; den fullständiga fås på begäran. Läkemedelsföretaget Astra utger en separat handledning för läsning av årsredovisningen. Försäkringsbolaget Skandia meddelar att en komplett förteckning över aktieinnehavaren tillsänds på begäran. I USA har man löst problemet med börsanalytikernas behov av detaljinformation så, att man skriver en separat, offentlig års berättelse, enligt Securities and Exchange Commissions standardiserade formulär (Form 10-K). (Gunhard T Kock 25

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."