Osäkerhet om arbete tär på studiemotivationen

Taggar: Teman: arbete

Osäkerhet om arbete tär på studiemotivationen

Som samhällets svåraste problem bedömde president Kekkonen ungdomsarbetslösheten i ett tal nyligen. — De unga medborgarna, nationens hopp, sade han, har full rätt att ställa en allvarlig fråga till de politiska och ekonomiska beslutsfattarna: Lönar det sig att gå i skola och utbilda sig för ett yrke då arbetslöshet är vad som väntar?

Av samma anledning ställde Forum några frågor till fyra studerande ungdomar, hur de ser sin framtida yrkesbana själva. Vad väntar de sig efter slutförd examen ww» Fredrik Ekström, första årskursens studerande vid Svenska Handelshögskolan 1. Förutom de rent merkantila öppnar sig en hel mängd andra banor genom studier i Hanken, t ex statliga tjänster, diplomatiska och andra internationella uppdrag. I ett skede funderade jag på juridik, men fastnade för Hanken just för att man får en så god inblick i olika samhällsfrågor.

Frågorna 1. Vad fick dig att börja studera just ditt ämne 2. När är du färdig med din utbildning och vad har du tänkt inrikta dig på 3. Leder dina studier till ett yrke eller en bättre allmänbildning 4. Hurdan är sysselsättningssituationen inom din bransch, kommer du att jobb, och ett jobb som motsvarar din utbildning 5. Kan du få en lön som motsvarar dina förväntningar 6. Siktar du på ett arbete i något storföretag eller kan du tänka dig ett jobb inom småföretagssektorn 7. Hur kommer behovet av specialisering att se ut, får bara de mest erfarna chans till placering? Ämnar du specialisera dig 8. Kommer det i framtiden att ställas nya krav på det yrke du skall representera, finns det risk för att din utbildning kan bli otillräcklig 3. Allmän framtidsblick?

FORUM 1/7 2. I teorin om fyra år. På grund av den nya studiereformen som håller på att genomföras vet egentligen ingen ännu riktigt hur de olika linjerna kommer att se ut. Men det kommer att finnas vissa områden som man kan specialisera sig på redan i ett ganska tidigt skede av studierna. Personligen har jag tänkt mig marknadsföring eller nationalekonomi.

3. Åtminstone en bättre allmänbildning men önskvärt är ju att de också för fram till ett yrke. Svaret hänger ihop med förra frågan.

4, Jag hoppas kunna praktisera i något skede av mina studier och på det sättet öka mina chanser att få jobb, tidigare praktik krävs nämligen numera nästan alltid, och där stupar de flesta nyexaminerade. Vid sidan av det ämnar jag utvidga och förbättra mina språkkunskaper, främst med ryska och spanska.

5. Statistiken visar att de flesta nyexaminerade erhåller ungefär de normerade genomsnittslönerna, vad man därutöver kan få beror på vilka specialkunskaper man besitter. Avgörande är förstås om man ställer lönen i främsta rummet när man söker tjänst, tex olika naturaförmåner kan ju också spela en stor roll. Mina egna chanser att få en tillfredsställande lön bedömer jag som relativt goda.

6. Beror på vad man värdesätter. Kontakterna mellan arbetskamraterna blir i små företag ofta mycket bättre och arbetet sker kanske i en friare atmosfär än i stora bolag, som ofta har fler och strängare förhållningsregler. Däremot är anställnings tryggheten större inom storföretagen. I princip tror jag det är bättre att börja i ett litet företag, man får en bättre överblick av olika skeenden.

7. Den merkantila banan är ju inte på samma sätt specialiserad som exempelvis inom tekniska områden. Frågan blir egentligen aktuell först då man beslutat sig för att stanna i en tjänst, varefter man kan vidareutbilda sig genom kurser och fortsatta studier, i akt och mening att avancera. Men det är ju klart att de som från början har någon specialutbildning får ett bättre utgångsläge.

8, Åtminstone inte inom en nära framtid, och det är ju en klar fördel. Mycket av det man lär sig är ju fakta som alltid gäller.

9. Att studera i dessa tider är visserligen en stor ekonomisk belastning, men någotslags jobb borde det i alla fall leda till. Huruvida jobbet motsvarar ens förväntningar är en annan sak. Skulle jag bli arbetslös här hemma, vilket jag inte är rädd för, tror jag mig kunna få arbete utomlands.

Sture Corin går andra året i Svenska Handelsläroverket på redovisningslinjen. Han är också ordförande för skolans kamratförbund och svarar gärna mera allmänt på frågorna 1. Jag började vid Tekniska Läroverket, men när jag blev färdig där ville jag komplettera min utbildning med ekonomiska insikter och skrev in mig i ”Lilla Hanken”. I dagens ekonomiska läge anser jag det dessutom förmånligt att studera.

2. När jag blir färdig i vår har jag närmast tänkt mig marknadsföring och försäljning, trots att jag är ”redovisare”. Jag hoppas kunna utnyttja både mina tekniska och ekonomiska insikter i mitt framtida jobb. Hur långt detta kan förverkligas är en annan fråga.

3. Merkonomexamen leder till ett Vänd 5 ”Kontakter och praktik enda chansen til jobb yrke, t ex redovisarna är direkt färdiga för uppgifter i arbetslivet.

4. Personligen tror jag mig få ett jobb, i princip har jag det redan. Men allmänt taget är merkonomernas situation lik ekonomernas, dåligt med jobb under lågkonjunktur. Kontakter eller lång tidigare praktik är ofta enda möjligheten till arbete.

5. Överstort utbud ger arbetsgivarna möjlighet att avgöra vad de vill betala i lön. Enbart med merkonomexamen bakom sig kan man i dagens läge vänta sig från 1 800—2 500 mark per månad i medeltal. Stora kast kan emellertid förekomma beroende på vilka meriter man har utöver sin grundutbildning.

6. Ett litet företag kan ge den säkerhet man önskar och också möjligheter att utveckla sig. En merkonom i ett storföretag är mera ”placerad”, han har mindre möjligheter att påverka överhuvudtaget. Att börja i ett litet företag ger betydligt mera erfarenhet på en bredare bas. Ofta också ansvarsfullare uppgifter och därigenom större motivation för arbetet.

7. I princip har jag redan specialiserat mig. En person som har intresse för sitt arbete och intresse för att utveckla sig själv kan med säkerhet i viss mån påverka sin framtid. Mycket beror på eget initiativ.

8. För merkonomernas del tror jag inte att större förändringar kommer att ske, risken är liten just på grund av den relativt låga grundspecialiseringen. Trots det vill jag poängtera att det gäller att aktivt följa med utvecklingen inom branschen för att hänga med.

9. Svenska Handelslöroverkets placering i Helsingfors, dess svenska undervisningsspråk plus ofta goda kontakter till arbetsmarknaden gör att en studerande här ser förhoppningsfullare på framtiden än studiekamrater på annat håll. För dem som saknar studentexamen leder studier inom skolans sk institutavdelnin 5 snabbt och i relativt unga år till en utbildning. I detta fall tycker jag merkonomutbildningen är utmärkt.

Bengt Henriksson går fjärde året i Tekniska Läroverket. Som huvudämne studerar han elektronik.

1. Matematik har alltid intresserat mig, och under värnplikten, som jag avtjänade genast efter skolan, klarnade min framtida studiebana.

2. I vår blir jag färdig, och då hoppas jag på en fast anställning i ett företag där jag redan under några somrar har praktiserat.

3. Både och. Undervisningen går ut på rätt praktiska saker, men något specifikt yrke får man ju inte.

4. Situationen är mycket svår. Också praktikantplatser växer <oerhört glest. Senaste sommar tex, blev en stor del av mina studiekamrater utan den obligatoriska sommarpraktik, som, studierna förutsätter. Mina personliga möjligheter finns i svaret på fråga 2 5. Får jag inte den tjänst jag tänkt mig misstänker jag att det gäller att vara nöjd med vad man blir erbjuden. Genomsnittslönen torde röra

Sture Cori sig mellan 3 000 och 4 000 mark per månad.

6. Inom elektroniken blir det främst fråga om storföretag, det är i dem branschen utvecklas.

7. I skolan är det egentligen bara grunderna man lär sig. Elektroniken utvecklas dessutom så snabbt att mycket kan bli föråldrat under relativt kort tid. Men arbetsuppgifterna ger sedan specialiseringen 8 Knappast i denhär branschen, men blir man tex arbetslös i två års tid är man ganska out. Det är viktigt att trots allt följa med vad som händer i utvecklingen.

8. Jag satsar på den enda häst jag har. Går det inte vägen är det möjligt att jag fortsätter med ekonomiska studier, vilket är mycket vanligt idag. Till slut finns det en massa killar med fina papper, men utan jobb!

Anders Grönqvist studerar kemi fjärde året vid Tekniska Högskolan 1. Mitt studieval skedde på lösa grunder. Jag hade hyggliga studentbetyg, men inga speciella intressen. Min far botade mig från juridiken,

FORUM 1/78

Bengt Henriksso och inte ville jag heller karva i lik. Poli var nästa alternativ, och då kemi tilltalat mig i skolan och behov av kemiingenjörer enligt uppgift fanns, fastnade jag där.

2. Jag hoppas bli färdig i maj 1979 och hade därefter tänkt söka mig till processindustrin, i främsta hand till något driftsingenjörsuppdrag. Men min dröm är att få jobba på en ingenjörs- eller konsultbyrå.

3. Ett färdigt yrke har man inte, men man har fått en god basutbildning. Därefter lär man sig av de arbetsuppgifter man får.

4. I dagens läge är industrins behov av kemiingenjörer minimalt, de få tjänster som blir lediga besätts via personliga kontakter. För mig själv ser det dystert ut, jag måste eventuellt söka mig utomlands. Så talas det ju också skämtsamt om att vi utgör en del av Finlands utvecklingsbistånd 5. Se förra frågan. Kanhända får man börja med någonting helt annat än man är utbildad för, bara för att kunna försörja sig, och då tar lönekraven helt andra proportioner.

5. Processingenjörer jobbar främst inom storföretagen, det tar också ut FORUM 1/78

Anders Grönqvis bildningen i viss mån sikte på. Men idag är det minsann inte fråga om att välja och vraka.

7. Specialisering behövs, tycker jag, det känns tryggare att veta att man helt behärskar ett område. Och redan under studietiden verkar det meningsfullare att ha ett specialområde att inrikta sig på, Å andra sidan finns risken att överkvalificera sig.

8. Det poängteras redan nu att ingenjörerna kan för lite ekonomi. Det finns ju kurser i ekonomi nuförtiden, men de är inte obligatoriska, och då blir deltagandet lite si och så, Vad den tekniska utbildningen beträffar innefattar den onödigt mycket naturvetenskap, den kunde gärna vara mer rent tekniskt inriktad. En förbättring håller dock på att ske, nya kurser kommer till, bla i databehandling. De utländska kontakterna kommer också att kräva bättre språkkunskaper än hittills.

9. En allmän osäkerhetskänsla tär på studiemotivationen. Kan jag få jobb här hemma, eller ens utomlands? Småningom borde man ju kunna trygga sin tillvaro. Ändå är det bättre att slutföra sina studier än att lämna dem på hälft, då har man åtminstone sysselsättning för den närmaste framtiden.

Ärduen professionel resenär —

Finlands resebyrå är en professionell researrangör!

Affärsresor

Alla affärsresor i hemlandet och utomlands från vår affärsreseavdelning

Gruppresor

Kongresser, charterflyg, kryssningar, studie- och hobbyresor, prisresor samt ”skräddarsydda” gruppresor

Mässresor Färdiga paket till de flesta specialmässor. Om det inte finns en lämplig resa på vårt program, kan du be om offert på en helt egen mässresa

FINLANDS RESEBYRA & HELSINGFORS, VÄXEL 170 515 och våra byraer runt om i landet