Östeuropeiskt banksystem med multinationell prägel
av Christian Sundgren Forum 1979-06, sida 10-11, 04.04.1979
Östeuropeiskt banksystem med multinationell prägel
Bankerna har en viktig funktion för integrationen inom SEV. Också i öst-västhandeln spelar bankerna en avgörande roll: de finansierar underskotten i handeln. Det östeuropeiska banksystemet blir därför allt mer multinationellt. Men vad hände med banksamarbetet Finland-SEV wyÖ” — Man kan skilja mellan två typer av banker i SEV-länderna. De nationella som har en monopolliknande ställning i de olika medlemsländerna. Och de internationella bankerna inom SEV. Dessa banker ägs gemensamt: SEV-länderna är aktieägare i SEV-bankerna.
Detta säger överdirektör Jussi Linnamo vid Bankinspektionen. Han har å tjänstens vägnar studerat bankväsendet inom SEV, och det var ju han som i tiden förde förhandlingarna om vårt SEV-avtal som utrikeshandelsminister.
— Banksystemet påminner ganska långt om vårt eget, och tekniskt är det lika utvecklat, säger han. — Alla SEV-länder har en centralbank och en utrikesbank. Dessutom har de flesta egna nationella investeringsbanker och sparbanker. De kan vara självständiga enheter, eller samarbeta med postbankerna i dessa länder.
Jussi Linnamo har också studerat SEV-bankerna utgående från ett annat perspektiv: bankkontrollen. Ett av hans favoritämnen.
— I allmänhet är bankreglerna annorlunda än motsvarande regler i marknadsekonomierna, 1 alla socialistiska länder är ju bankerna underordnade den politiska viljan. Direkta medel att rikta kreditgivningen till olika sektorer för olika ändamål är mer politiskt betonade än i marknadsekonomierna.
I de socialistiska länderna hör banksystemet ihop med planhushållningen. Det skall se till att investeringsplanerna kan finansieras, och samtidigt kontrollerar bankerna företagens finansiella hushållning.
De socialistiska centralbankerna är direkt regeringarnas banker. De är instrument med vilka planerna fullföljs.
Utrikesbankerna är till sin form aktiebolag. Delägare är centralbanken, utrikeshandelsministeriet och export/importföretagen. Utrikesbankerna finansierar utrikeshan 1 deln, tar del i handelsförhandlingarna, tar emot inbetalningar från utlandet, beviljar krediter och ger garantier. Detta kan ju låta som uppgifterna för valutaavdelningen i Finlands Bank, men med olika samhällssystem blir också bankverksamheten olika på många punkter — Valutahandeln är strängt reglerad i SEV-länderna. Likviditetskrav och soliditetskrav finns praktiskt taget inte. Emedan staten äger bankerna är det statén som säkrar likviditeten hos bankerna, säger Linnamo.
Gemensamma banker, MBES
Den ekonomiska integrationen bygger på fungerande betalningstransaktioner. Det gäller såväl i öst som väst.
Inom SEV finns det två banker för detta ändamål. Den äldre heter Mezhdunarodnyj Bank Ekonomitsheskogo Sotrudnitshestva, MBES. På svenska Internationella Banken för Ekonomiskt Samarbete, eller lämpligen Samarbetsbanken, Den kom till redan 1964, och har till främsta uppgift att handha de kortfristiga betalningstransaktionerna mellan SEVländerna i den interna SEV-handeln och att ge kortfristiga krediter. Man kan kanske tala om en clearingcentral för gemensamma betalningar i konvertibla rubler. Men banken sköter också om medlemsländernas clearinghandel i hårdvaluta. Någon direkt kreditgivning är det oftast inte fråga om, utan banken ger rätt åt medlemmarna att under en viss tid ha ett negativ saldo i banken, För denna kontokredit upptar Samarbetsbanken en ränta på 2—3 »rocent. Bara i det fall ett medlemsland är i verkliga betalningssvårigheter vid årsslutet, kan banken bevilja en regelrätt kredit. Det sker till en något högre ränta.
Krediterna tas från bankens fonder, som består av medlemsländernas valutadepositioner, ofta i konvertibel valuta i SEV-ländernas ut rikesbanker eller i banker i väst. Också andra än SEV-länderna kan med specialavtal göra depositioner i konvertibla rubler i banken. Intressant för de exportörer som har rubler över vid export till SEV-länderna!
Investeringsbanken: MIB
Mezhdunarodnyj = Investitsionnyi Bank, MIB eller Internationella Investeringsbanken grundades 1971. Banken har till huvuduppgift att bevilja medel- och långfristiga krediter till SEV-medlemmarna som har andel i banken. Bankens grundkapital var omkring 1 miljard rubel (se tabell). Det betalades in av medlemsländerna dels i konvertibel valuta, dels i transferabla rubel. Det kavitalet har placerats i banker i SEV-iländerna och i västerländska banker. Medlemsländernas andelar i grundkapitalet står i relation till deras SEV-export. Oberoende av andelen har varje land en röst och en representant i Investeringsbankens högsta organ: bankrådet. Banken har liksom Samarbetsbanken sitt säte i Moskva.
De viktigaste besluten kräver här enhällighet. Det är principen i alla SEV-organ. Beslut om att höja grundkapitalet, att emittera obligationslån, att inta nya medlemmar kräver alltså alla bankmedlemmars godkännande. I kreditbeslut räcker det med majoritetsbeslut (2/3).
Investeringsbanken kan därför ses som ett övernationellt organ i vissa frågor. Men inget land ser ut att ha dragit speciell nytta av denna regel. -«Erediterna har fördelats jämnt bland medlemmarna. Sedan SEVs utvecklingsprogram slogs fast 1971, har banken fått en ännu viktigare funktion i den ekonomiska integrationen: krediterna skall gå till mellanstatliga projekt och riktas till investeringsobjekt som möjligsör en ökad specialisering inom SEV. Gemensamma råvaru- och energiprojekt nämns speciellt.
Finland och Investeringsbanken
I samband med att Finlands SEVavtal förbereddes talades det mycket om Finlands möjligheter att lyfta krediter i Investeringsbanken. I bankstadgan heter det att även icke FORUM 6/7 socialistiska länder kunde bli medlemmar i banken. Förutsättningen är att de accepterar bankens mål och principer. Banken kan även enligt stadgan bevilja krediter till banker och ekonomiska organisationer i andra länder.
Bankens medel- och långfristiga krediter med betalningstider på 5 eller 15 år skulle komma väl till pass för att finansiera Kostamus-projektet, hette det då.
— Det stämmer. Också banksamarbetet var uppe till diskussion på den tiden, konstaterar Jussi Linnamo och fortsätter: — Vi var kanske lite förhastade, kapitalbristen har alltid varit ett problem hos oss. Men vart frågan nu har hamnat vet jag faktiskt inte.
Investeringsbankens reserver är inte enorma med tanke på hela SEVområdet och dess interna behov. SEV-ländernas tillgång till hårdvaluta är fortfarande liten medan de väldiga investeringsplanerna kräver allt mera valutaimport. När Finland har en egen konvertibel valuta och kan uppdriva lån på andra vägar i väst, kan man förstå att Finlands samarbete med Investeringsbanken inte har legat i förgrunden tillsvidare.
SEV-bankerna utomlands
Investeringsbankens finansiering av kreditgivningen sker med grundkapitalet och genom att utnyttia depositioner och krediter och genom att ta lån på den internationella kapitalmarknaden.
Här är Ööstbankerna kända sedan länge. De två gemensamma SEVbankerna, MBES och MIB, har inga filialer utomlands. All internationell bankverksamhet från SEV-ländernas sida sker via de enskilda ländernas banker och deras dotterbanker utomlands.
Sovjetunionen var först. Man grundade redan under mellankrigstiden affärsbanker utomlands. Den äldsta är Moscou Narodny Bank Limited i London. Det är en bank med mycket gott rykte. Den nästäldsta finns i Paris: Bangue Commerciale pour PEurope du Nord.
Idag finns SEV-bankerna med dotterbanker eller representationskontor överallt på de viktigaste kapital FORUM 6/7 marknaderna (se tabellerna). Petrodollarmarknaden når man genom en bank i Teheran, och på eurodollarmarknaden har man varit med från början.
— Det kan man säga. De har varit där länge. De gör emitteringar precis på samma sätt som bankerna i marknadsekonomierna. Bankverksamheten sker på ungefär samma villkor i konkurrens med andra banker. Lånen har därför samma räntefot och ungefär lika lång kre 11973). fr ; na i! Ua fssferijgjoankens grundKapitäl - NS Y kr Sovjetunionen DDR Tjeckoslovakien= bi = Ungeri i 1 Rumänie Östeuropeiska bankrepresenlationer uth = - =S:
Bulgarle len Sövjetinionen, Polen i Rumänie Östeuropgiska dotterbanker utomlands
Sovjetunjonen Pale Rumä 2 BankiRuss - Källa: I103 = > COou ssgelgn Banks sidskonto miljonår ol s Luxem ns sidokontor i Isfaha dittid som de lån de största västbankerna kommer över, SEV-bankerna har ett gott rykte och given soliditet, konstaterar Jussi Linnamo.
Dotterbankerna finansierar utlandsskulden SEV-ländernas utlandsskuld är enorm, Trots förbättrad handelsbalans senaste år når deras sammanlagda skuld idag 45 miljarder dollar. År 1975 var den ”bara” 25 miljarder. forts. på sid. 1 po = —Fer NUR
Singa- Teher ller ss e . OS
FREE 03): 130 SKE
Fd