Ovisst in i det sista om företagsdemokratin

Taggar: Personer: C-O Homén Teman: företagsdemokrati

Efter tio år av politisk debatt:

Ovisst in i det sista om företagsdemokratin

Kommer — kommer ej? Jovisst kommer den, lagpropositionen om företagsdemokratin. Även om ovissheten är stor in i det sista.

— Nu är det formen, och inte så mycket innehållet man diskuterar, sade vicehäradshövding

C-O Homén vid ett luncehmöte som Ekonomföreningen Niord anordnade och dit också Tekniska

Föreningen inbjudits.

y»” För tio år sedan ställde Rafael Paasio i ett tal vid Wärtsiläs skeppsdocka frågan: tar demokratin i samhället slut vid fabriksporten?

Det här blev startskottet för den politiska debatten om företagsdemokratin. Men fortfarande finns de , varken en lag eller att avtal so skulle omspänna hela det företagsdemokratiska fältet.

År 1969 var man första gången färdig för handling. Det gällde då ett förslag till avtal om företagsdemokratin, alltså ingen lag. Det här avtalet togs dock aldrig upp till behandling inom FFC.

Jämvikt lag-avtal

Nu söker man jämviktstillståndet mellan lag och avtal. Så värst snabbt har frågan alltså inte avancerat. Betyder det här att vi inte har någon företagsdemokrati i Finland? Att demokratin faktiskt slutar vid fabriksporten, som Paasio undrade.

— Det beror på hur man definierar begreppet demokrati, säger Homén, som suttit som svenska folkpartiets representant i det ministerutskott som under minister Pirkko Työläjärvis ledning förberett förslaget. — Påståendet att arbetsgivaren ensidigt har kunnat besluta allt på arbetsplatsen kräver nog ett tillrättaläggande. När det gäller jämlikheten står vi oss väl vid en internationell jämförelse, både om vi tittar österut och västerut.

I vårt land har vi under en lång tid försökt utveckla jämlikheten på arbetsplatserna. Det har skett enligt fyra linjer 1. Genom arbetslagstiftningen (arbetsavtalslag, semesterlag, arbetstidlsag osv). Denna lagstiftning reglerar de allmänna förhållandena på arbetsplatserna och ger trygghet åt den av tradition svagare parten, arbetstagaren.

2. Genom <:+<kollektivavtalssystemet. Avtalet är överenskommelser mellan helt jämbördiga parter om lön och andra anställningsfrågor. Under 70talet har det ingalunda varit arbetstagarparten som varit den svagare i de här underhandlingarna.

3. Avtal har slutits inom olika av företagsdemokratins delområden. Det som saknas är en övergripande lag eller ett avtal. De områden som tillsvidare täcks genom specialavtal gäller tex uppsägningsskydd, rationaliseringar, utbildning, förtroendemannaavtal, intern information osv. 4, Frivilliga — företagsdemokratiska experiment har förekommit inom ett stort antal företag. Det senaste storföretaget är Valmet som från och med september har tre representanter för de anställda i förvaltningsrådet. Många företag har redan infört samarbetskommitteer och på annat sätt försökt öka de anställdas inflytande både när det gällt personalfrågor, investeringsfrågor osv.

— Min uppfattning är, sade Homén, att demokratin inte tar slut vid fabriksporten. Vi är till och med så pass långt i dag att ingenting direkt sensationellt nytt kan väntas.

Vad har vi att vänta?

Avsikten med reformen är att öka de anställdas inflytande i företagen och att intensifiera samarbetet mellan ledning och personal. Informationen och insynen i företagens skötsel ska effektiveras.

Detta ska förverkligas genom en flexibel ramlag plus ett avtal mellan arbetsmarknadsorganisationerna. Hur mycket som ska slås fast i lagen och hur mycket som ska gå avtalsvägen — det är det man nu tvistar om.

Lagen kommer i princip att beröra alla arbetsplatser. Men arbetsmarknadsorganisationerna kan komma överens om många undantag.

Hur ska de här målen nås?

I företag med minst 50 anställda bil des samarbetskommitteer, där två C-O Homén

FORUM 17/7 tredjedelar av medlemmarna representerar de anställda och en tredjedel företagsledningen.

Härutöver strävar man till att öka personalens inflytande antingen via sk personalråd eller via fackavdelningarna och = förtroendemännen. Sättet för förverkligande av detta inflytande är dock ännu föremål för intensiva förhandlingar.

Ärendena i <samarbetskommitten kommer till största delen att röra personalpolitiken. Det blir frågor som gäller utbildning, rationalisering osv som behandlas här. Däremot — och här anser fackföreningarna att lagförslaget inte går tillräckligt långt — ska personalen inte ha rätt att besluta om investeringar eller om dividendutdelningspolitik. Här har de anställda endast rätt att få information, inte att fatta beslut.

Från svenskt håll har informationen understrukits ganska starkt — framför allt att den ska ges på de anställdas modersmål. Tvåspråkigheten har ofta vanskötts inom arbetsmarknadsrörelsen. Det finns ett stort antal kollektivavtal som inte översatts till svenska.

Det nya lagförslaget säger att på tvåspråkiga orter, där minst tio anställda utgörande minst tio procent av personalen hör till en språkminoritet, är arbetsgivaren skyldig att ge väsentlig information på vardera språket.

Fackets roll stridsfråga

Många frågor har fått sin lösning. Den största stridsfråga som nu återstår är fackföreningsrörelsens roll. Arbetsmarknadsorganisationerna är ense om att fackföreningarna bör ha en betydande roll. Också socialdemokratiska partiet kör på den linjen.

I detta är det: naturligtvis lätt att instämma, säger Homén. För att någonting ska fås att fungera på arbetsplatserna så är det helt enkelt nödvändigt att arbetsmarknadsorganisationerna är inkopplade. Annars blir lagen en död bokstav.

— Men det krav som rests från borgerligt håll är att fackföreningarna ska få detta betydande inflytande under förutsättningen att fackföreningarna sköts demokratiskt, dvs inför proportionella val. Också om det är möjligt att man inte får in en förändring i föreningslagen, så bör man få in en paragraf i företagsdemokratilagen om att samarbetskommitteerna ska väljas via proportionella val.

Om man inte kan komma överens?

Vad händer då i sådana fall då med lemmarna i samarbetskommitteern inte kan komma överens?

Liinamaa föreslog tidigare sk grupp majoritetsbeslut, vilket skulle hindr en enda person från att underminera i verksamheten i samarbetskommit också teerna. Den iden har nu droppats bort och ersatts av consensus-principen: Man ska inom samarbetskommitteerna förhandla på samma sätt som i kollektivavtalen. Det vill säga, man underhandlar helt enkelt tills man kommer överens. Det här gäller alla frågor av större betydelse. I små frågor kan det fortfarande tas omröstning.

Nu är det alltså formen och inte så mycket innehållet som diskuteras. En så stor samhällsreform som företagsdemokratin innebär, förutsätter en lag. Så långt är man överens. Men den ska vara flexibel, och lämna vissa frågor öppna för avtal. En riktig balans mellan obligatoriska lagstadganden och frivilliga avtalsregleringar med tanke på enskilda arbetsplatser är bra, också och i synnerhet för mindre företag, som inte kan dras med en omfattande och tung byrokrati.

-— En lag om företagsdemokrati kommer alltid att innebära vissa ur företagens synvinkel ”negativa” drag påpekar Homén. De här negativa faktorerna är ökad byråkrati, ökade kostnader och långsammare beslutsprocesser. Men trots de negativa företeelserna så behöver vi denna ramlag. Tar vi inte i stort sett det nuvarande förslaget har vi en lång, oviss väntan framför oss och därefter något som är mycke mera radikalt och svårgenomförbart. .

Ministerutskottet vänta centrala frågor:

AFC FFC

Många svåra delproblem ännu olösta.

2, Ja, om organisationsgraden är 3. Bra, om organisationsprocen 4. Nej, ökar byråkratin.

5. Ej mera aktuellt i förhandlingarna.

6. Ännu mycket öppet.

FORUM 17/7 på ett gemensamt förslag till utformning av företagsdemokratin, som arbetsmarknadsorganisationerna ska mangla fram. Läget förändras från dag till dag. Med förbehåll för dylika förändringar bad FORUM om organisationernas ståndpunkt till någr 1. Ännu öppet. Praktisk lösning! 1. Inte det viktigaste. Väsentligare vilka frågor som tas in och hur bra. systemet byggs in i existerande organisation.

låg. 2. Motsätter oss icke, förutsätter många anställda.

ten är hög. 3. Bör ordnas praktiskt och på frivillig bas.

4, Inte nödvändigtvis. Huvudsaken är praktiska lösningar.

5. Borde komma med.

Bollen ligger hos arbetsmarknadsorganisationerna

Bör de anställda

Allmänt om underhandlingarna och förslaget.

FTF 2. Uteslutna.

3. Har stärkts i FTFC-anslutnas roll bättrats.

organisationen.

6. Inte förnuftigt att stjälpa nu.

7. Vilket ska förhållandet mellan lag och avtal vara? 2. Bör vi få proportionella val på arbetsplatserna? 3. Ska fackavdelningarnas roll vara stor? (fråga 2 och 3 i motsatsförhållande!).. 4. Ska det finnas personalråd? 5.

8. Det existerande basförslaget är 1. Positiv nya förslaget.

9. Nej, viktigast är smidighet 5. Förefaller nu svårt att få in.

. “Intressant” läge. Tidsbrist.

få påverka företagets ekonomi? 6.

AKAV och smidigt system föreslaget. Avtalslinjen bäst, i lagen endast obligatorier.

2. Nej, gamla valsystemet är bra.

har för- 3. Ja, det är vettigt. Innebär att Akava får lov att stärka sin egen organisation.

4. I vissa enskilda fall, om arbetsgivaren ej är organiserad.

5. Uteslutet i detta skede. Frivilligt samarbete kan vara i allas intresse.

6. Viktigt att förslaget går igenom.