På kommande till en telefon nära dig: ATM
av Fredrik Nars Forum 1995-15, sida 16-17, 23.11.1995
På kommande till e telefon nära dig: AT
ATM heter tekniken som vi kommunicerar med på 2000-talet. Den finns i bruk i dag. I Finland. Men vad skall vi ha den till?
Fredrik Nar ör fyra år sedan på den stora telekommässan i Geneve var ATM den heta ny heten. 1994 startade Tele och telefonbolagens Finnet nästan samtidigt som de första i Europa med kommersiell ATM-verksamhet och i somras fanns det ATM-växlar i fjorton städer i Finland.
ATM (Asynchronous Transfer Mode) är den nya tekniken som möjliggör supersnabb överföring av data. Tal, text, bild. data och rörliga bilder — allt överförs snabbt över samma “tråd”. Tekniken skall möjliggöra informationsmotorvägen, den s.k. Information Super Highway, som utvecklad innebär ett nätverk så effektivt att man kan utnyttja multimediatjänster (interaktivt användande av text, bild. ljud och video) på håll.
I dag erbjuder Tele ATM-teknik i Helsingfors med omnejd genom Teles DataNet ATMservice. Den beviljar en ATM-linje med en kapacitet på 10-155 megabit per sekund (Mbit/ s) från dig till en mottagare och dessutom in Överförings hastighet, fbit/sekund) 1 sedan 70-tale 1 Gb/s = 1000 000 000 Bredbondskommunikation föver 2 Mbit/sekund 1 Mb/s = 1000 00 1 Kb/s =1 000 = | + 1970-1980: talet talet Förbindelse- — Modemförbindelser — Lokala nätver teknik Fasta förbindelser Modem Fosto förbindelser
Förbindelsetyp
Terminalapplikationer Terminolapplikafioner
TyRISK | Sasisberbening — Sot beorbeting anvene- Elektronisk post ning lemaill Användningsplat Överföringshastigheten i datanät, dvs. bandbredden, har ökat dramatisk koppling på det nationella ATM-nätet.
Telefonbolagens datatrafikbolag Finnet erbjuder också ATM-tjänster i de största städerna i Finland.
Därutöver startades i våras det nationella multimediaprogrammet i Finland med nästan 20 projekt på olika hålli landet som engagerar en rad företag och institutioner med Nokia som koordinator. Meningen är att finna praktiska tillämpningsområden för multimedia, delvis genom att utnyttja ATM-teknik.
Rekord i bandbredd
Man försöker hela tiden förbättra överföringshastigheten i datanät, dvs. bandbredden, för att förbättra de tillbudsstående tjänsterna per datanät. Under 1975 fungerade t.ex. KOP:s bankdatanät med en hastighet som var 2 400 bit/s (se bilden nedan). Sedan dess har man byggt nät med optiska kablar och utvecklatnya “ivägsändningstekniken”, det är främst ATM som satt fart på nollorna och ettorna på allvar. I november visade Finnet som första i Europa vid Hitec-mässan i Tammerfors en förbindelse vars bandbredd var 622 Mbit/s. Jämfört med KOP:s datanät från 1975 har hastigheten förbättrats med 259 166 gånger! Gränsen för att överföra komprimerad video går vid två Mbit/s. All kommunikation över två Mbit/s brukar kallas bredbandskommunikation. Förutom sin snabbhet finns det två saker som talar för att ATM skall bli 2000-talets kommunikationstekRouternätverk AM nik. Den är den första Fasta förbiadelser inom datatrafik som ISON från första början pla[ATM) nerats för överföring av såväl data, rörlig bild som tal. Dessutom är tekniken de 1990talet tale 2000 LAN förbindelser LAN-förbindelser första som kan använ Terminalopplikolioner - Multimedia das både i lokala nät Sotsvis beorbelning — [data video, ljud) verk och i nationella
Elektronisk post och internationella nätverk.
Överföringskapa citeten i de existeran de ATM-näten vari hjälp av ATM-tekni erar mellan 10 — 155 Mbit/s beroende på avstånd.
Ett exempel: Hårdskivan på din persondator rymmer vanligen ca 100-500 megabyte (1 byte =8 bit). Med en ATM-anslutning med en bandbredd på 155 Mbit/s kan du överföra HELA din hårdskiva — med alla program samt text- och bilddokument — på 25 sekunder. Med konventionell överföringsteknik skulle det ta tiotals minuter.
Ytterligare en jämförelse. Ett snabbt modem överför data med 28 800 bit/s, dvs. 0.028 Mbit/s. Sålunda är den långsammaste ATMförbindelsen över 350 gånger snabbare än modemet.
Används på Tölö sjukhus
Tekniken skall möjliggöra användning av multimediatjänster på håll och videokonferenser. Ett annat användningsområde är det tekniskt krävande beställvideo (Video On Demand) som innebär att tittarna hemmaisin fåtölj kan välja bland ett stort antal filmer och sedan spola och stanna filmen vid tittning.
ATM-operatörerna måste dock kunna visa att visa den praktiska nyttan av snabb dataöverföring. Den tekniska möjligheterna finns — men en stor efterfrågan på produkterna saknas fortfarande.
Det användningsområde som aktivast förts fram är medicin. ATM-teknik och därigenom snabb överföringshastighet möjliggör t.ex. fjärrläkarmottagning. En läkare kan sitta på sitt rum och med vidoekonferenser undersöka flera patienter på olika orter under en dag. Då det tas en röntgenbild av patienten kan läkaren direkt se bilden och kan t.o.m. fjärrstyra röntgenapparaten. - “ATM [Asynchron | visstekni alt s viss/typs Tysisk ; kan man snabb annan ital då 3 Ivanl fonnät, må de se | tråd eller optiska kål | i paket av varier publika telegjorda av koppards digital data delpaket kan
B$, t.ex, I nöt istondardiserade paBlast 48 bytes. Den tillen hastig 000 gånge [ snabbare ön i
STEN
Forum nr 15/95
Vid Helsingfors Universitets sjukhus i Tölö har ATM varit i användning sedan förra året. Röntgenbilder sänds från röntgenmaskinen via en dator till kliniken för strålbehandling som finns i en annan byggnad. På basen av bilderna uppgörs skötselplaner för hjärntumör. Via en vanlig linje skulle överförandet av bild-” serien ta flera timmar — med ATM går det på ett ögonblick.
Genom telekonsultering via ATM-linjer kan allmänpraktiserande läkare få hjälp av specialistläkare i realtid. I videokonferenser där specialisten kan se patienten kan han ge råd om behandling och t.o.m. genomföra mindre operationer på håll.
Ett annat användningsområde för den nya tekniken är inom grafiska industrin där t.ex. tidningar eller reklambyråer överför sina produkter i elektronisk form till sitt tryckeri.
I ett av de 20 projekten inom Det nationell multimediaprogrammet skall Tammerfors telefonandelslag förse inkommande sommars boastadsmässa i Yläjärvi med ATM-portar till varje byggnad. Inom varje byggnad finns det ett (långsammare) Ethernet-nät som förbinder lägenheterna till ATM-porten.
Vad kostar det då ifall man vill åtnjuta ATM-hastigheter? Det enda som behövs är en ATM-anslutning och en ATM-router. Grundkostnaden både hos Tele och Finnet är lite på 20000 mk. varefter en månadsavgift på 15 00017 000 mk uppbärs.
Kimmo Sihvonen på Finnet uppger att företagel har några tiotal kommersiella ATM-kunder.
ATM-tekniken kan ofta också integreras i de äldre nätverken. Då märker man skillnaden genom att de gamla tjänsterna i nätverk sker snabbare. Så är fallet t.ex. i Funets (Finnish University and Research Network) ATM-nät, som bl.a. Abo Akademi nyligen kopplades till.
Då Funet övergick till ATM förbättrades överföringshastigheten från ca två Mbit/s till 34 Mbit/s. dvs. 34 miljoner tecken per sekund. Vid årsskiftet skall hela landets högskoleväsen ha ATM-kontakt.
Jouni Joona, produktutvecklingschef på Finnet betonar att ibruktagandet av ATMteknik inte betyder att gamla system skrotas. ATM-teknik kommer att introduceras gradvis i hybridlösningar där t.ex. vanliga lokala nät som t.ex. Ethernet och TokenRing kopplas till en ATM-port.
Joona kommenterar utvecklingen av ATM — Det går nog tio år innan ATM är den vanligaste teletekniken i Finland.
Och ATM-tekniken på 2000-talet kommer antagligen att ha föga att göra med dagens teknik. Redan i dag planeras ATM-växlar som är över 20 gånger snabbare än de som finns på marknaden i dag. 9
Telekomleverantörer:
AT&T + Ericsson?
Janne Salonen
Avknoppningen av AT&T
CS kan leda till strukturomvandlingar inom telekombranschen.
Vem bjuder i så fall upp vem eckans Affärer spekulerade nyligen o ett möjligt samgående mellan amerikan ska telejätten AT&T:s industriella del, kallad AT&TF CS (Communications Systems). som inom kort skall avknoppas från AT&T, och svenska telekomkoncernen Ericsson. VA menar att koncernerna väl kompletterar varandra: AT&T CS ärstarkt på publik telefonii USA och på amerikanska mobiltelefonistandarder, medan Ericsson är starkt utanför USA. AT&T är också starkt inom ATM-teknologi, som bildar kärnan i framtida multimedia-televäxlar.
ÅArsomsättningen för AT&T CS ligger vid ca 150 miljarder SEK jämfört med 82 miljarder SEK för Ericsson (Nokias motsvarande siffra för 1994 var ca 50 miljarder SEK). Ericssons börsvärde är dock högre, ca. 140 miljarder SEK. än vad AT&T CS förväntas ha (70-100 miljarder SEK). Nokias börsvärde ligger något under Ericssons.
VA menar att AT&T skulle ha majoriteten i ett sammanslaget bolag, men detta är inte givet. åtminstone på basen av respektive bolags börsvärden. Dessutom kan det hända att AT&T:s kursutveckling inte är den bästa i början. bolaget står nämligen inför en anpassning till en värld utanför moderkoncernen. Givetvis skulle det amerikanska ägandet dock dominera i en sammanslagen koncern, eftersom en så stor del av Ericssons aktier ligger iamerikanska händer.
Mobiltelefoni och multimedia
Det är förstås inte alls sagt att VA:s spekulation träffar rätt, och att en samgång mellan AT&T CS och Ericsson på allvar kommer på tapeten (t.ex. Nokia skulle i praktiken precis lika bra passa som partner för AT&T CS).
Likväl kommer förmodligen avknoppningen
Forum nr 15/9 Öms. inom telekom i mrd USD 15Fr av AT&T CS att utlösa en våg av strukturomvandlingar och företagsaffärer inom telekommunika- 10tioner. Nyckeln till alltsammans är den explosiva utvecklingen inom de nya affärsområdena mobil- är telefoni och multimedia, två helt nya marknader som snabbt håller på att göra traditionell publik tele- ot kommunikation föråldrad. Också gammaldags integrerade telekombolag, med fokus på traditionella telekommunikationsprodukter (t.ex. publika televäxlar). hotar att bli omsprungna av marknadsutvecklingen. Det börjar finnas en mycket stark press för radikala strukturomvandlingar inom telekomindustrin.
Multimediaexplosionen, som ännu knappt ens har kommit igång på allvar, har redan givit upphov till en fusionsvåg bland mediakoncerner. främst i defensivt syfte. I USA har Capital Cities/ABC fusicnerats med Disney, Paramount med MTV-ägaren Viacom och CNNägaren Turner med Time Warner är storfusioner som hittills offentliggjorts, och flera är otvivelaktigt på kommande. En liknande process är att vänta inom telekomindustrin, och avknoppningen av AT&T CS blir förmodligen startskottet för detta.
Faktum är nämligen att den som får AT&T CS som partner blir en del av världens klart Iedande telekomkoncern. En sådan fusion är förstås inte riskfri. eftersom AT&T CS kan stå inför anpassningsproblem.
Vare sig AT&T CS blivande partner heter Ericsson (eller Nokia eller något annat) så leder en sådan kombination omedelbart till ett tvång för stora integrerade telekomkoncerner såsom tyska Siemens och franska Alcatel attsöka partners, och kanske även för ledande mobiltelefoniföretaget amerikanska Motorola. Processen kan också leda till att Siemens och Alcatel-Alsthom-koncernerna, vilka tillverkar allt från brödrostar till lokomotiv och lyxkryssare (Alsthom), tvingas att dela upp sigi mindre och bättre fokuserade enheter. Här kommer dock politik in, åtminstone beträffande Alcatel. eftersom jättekonglomeratet närmast har till USD 1 (1994) = FIM 5,2
De tio största telekom leverantörerna 1994 både fasta och mobila nät | to I KAS Rp
EE AOI ie t- EE
Källa: Affärsvärlden, Nokia: Nekios årsbaröttelse 199 kommit i protektionistiskt syfte, för att hålla fransk industri och franska telekommarknader i franska händer: ett resultat av denna politik är emellertid även att Alcatel nu befinner sig i en djup kris.
Nokias roll?
För t.ex. Nokias del, ifall koncernen på allvar börjar överväga AT&T CS-möjligheten, gäller det att avväga för- och nackdelar med en interat genererad organisk tillväxt, jämfört med det hisnande jättesprång till världsledande position som en fusion med AT&T kunde medföra i ett slag, Redan tanken är hisnande att Nokia från lilla Finland skulle kunna bli världsledande i telekommunikationsindustrin, i kombination med AT&T. det mest prestigefyllda namnet inom industrin, representerande ett företag som grundades av ingen mindre än uppfinnaren Alexander Graham Bell själv.
Det är dock inte sagt att Nokia är den som skulle ha mest att vinna på en sådan kombination: möjligheten till en kombination med det ledande telekomföretaget i Nordamerika är dock värd en grundlig eftertanke. Ur nationell finländsk synvinkel är det alternativ bättre som bäst gynnar Nokias utveckling, även om kontrollen av koncernen skulle förflyttas utomlands. Samma hänsyn gäller förstås också för Ericssons del.
Det kan komma att bli ganska svåra avväganden för AT&T:s presumtiva fusionspartners. 17