Panelen

Taggar: Personer: Vladimir Marschan & Harry Söderholm Teman: ekonomi

Panelen Från sid. 7

Vladimir Marschan: Mycket i vårt exporttänkande går att förbättra med ordentliga marknadsundersökningar.

MARSCHAN: — Där kommer vi till konsultens problem med både företagsledningen och avdelningschefsgruppen. För en konsult måste det vara svårt och känsligt att direkt påpeka för ledningen att den eventuellt inte är kapabel att sköta företaget. I sådana fall ligger det nära till hands att konsultens rapport åker in i skrivbordslådan och glöms bort.

SÖDERHOLM: — Det finns ju också de fallen, då man hos konsulten vill s.a.s. kontrollera och verifiera att det man gör är riktigt.

PETERSON: — Alltså en form av legitimation eller avlastning av ansvaret, ett ansvar som konsulten inte i och för sej kan ta. Rent generellt har jag en känsla av att de finländska företagen är rätt auktoritärt styrda av en isolerad företagsledning. Vad som händer är att man på olika nivåer under företagsledningen driver fram en oförsvarlig likgiltighet. Personalen spinner in sej i kokonger och kommunikationen försvagas eller upphör.

Från beslut till handling

FORUM: — Hur är det med beslutsfattandet inom de finländska företagen? Fattar man verkligen beslut eller »talar» man bara?

PETERSON: — Det vågar jag inte uttala mej om. Är det inte så att de flesta företag befinner sej i en ständig mognadsprocess, där vissa företag kommit längre än andra.

MARSCHAN: — Enligt min åsikt borde det inom företaget råda ett slags demokratisk diktatur. Problemen och besluten ska behandlas i företagsledningen från alla synpunkter och helt demokratiskt. Men när beslutet kommit till är det viktigt att hela styrelsen ställer sej bakom det.

SÖDERHOLM: — Innebär inte detta också att konsulten borde ges tillfälle att få följa upp sitt arbete och se hur hans rekommendationer bar påverkat företaget?

PETERSON: — Konsulten borde från allra första början påpeka, att det är nödvändigt med en uppföljning. Han besök i företaget kan vara av kortvarig natur, men det finns en delaktighet i hans arbete som sträcker sej längre.

MARSCHAN: — Samarbetet konsulten-företaget bör omfatta en längre period, inte bara sporadiska besök för en liten detaljuppgift. Och detta innebär att en uppföljning bör äga rum.

Sanningen i rapporterna

FORUM: — Låt oss gå till konsultens rapport. Vågar konsulten verkligen komma fram med sanningen i rapporten, t.ex. att hr X ska flyttas till avd. B och hr Y till avd. A. Och hur är det med informationen sedan rapporten lämnats. Om det är viktigt att informera personalen om konsultens förestående

Harry Söderholm: Anlitas konsulter bör de ges tillfälle att få följa upp sitt arbete inom företagen.

besök, så är det väl minst lika viktigt att det sker en information efter det att ledningen tagit del av rapporten. PETERSON — Konsultverksamheten ska inte ensidigt ta sikte på en rapport, den är bara en del av hans arbete. Och när det gäller personalfrågorna beror allt på om företagsledningen känner ett behov av att få den sidan belyst. I första hand är konsulten inställd på att lösa företagsledarproblemen, vi ska inte i t.ex. familjebolagen vara medlare mellan familjemedlemmarna. Dyker det upp en tvist som inte har någon annan bakgrund än personliga motsättningar, så krävs det en viss speciell typ av konsult, en rådgivare och mogen medlingsman.

Var brister det mest?

FORUM: -— På vilket område kan en utländsk konsult bäst lämna hjälp åt finländska företag? Är det i marknadsföringen, försäljningsorganisationen, försäljningstekniken det brister? MARSCHAN: — Ett område som jag tycker att vi försummat är kostnadskalkyleringen. Också idébristen är mången gång påfallande, men det kan bero på att vår marknad helt enkelt är så liten.

PETERSON: — Just detta med kostnadskalkylen anser jag vara speciellt viktigt och här kunde högskolorna mera pressa på, oavsett vad ekonomen utbildas till. I de som det så vackert heter framgångsrika handelshögskolorna i USA lägger man an på att ge en gedigen utbildning i baskunskaper, i kvantitativa metoder, psykologi, sociologi och vad man kunde kalla ren ekonomi.

På kort och lång sikt FORUM: — För att ännu återgå till bristerna i det finländska näringslivet: vad ska vi i första hand satsa på inför den skärpta konkurrens som vi med säkerhet vet att väntar oss på 70-talet? PETERSON: — Generella svar är alltid olyckliga, men för att nämna något e på kort sikt en förbättrad marknadsföring effektiv försäljning, mera kompetent personal och ett bättre samarbete mellan marknadsföringen och företagets övriga enheter e på lång sikt en attitydförändring att försäljning inte ska uppfattas som någonting fult — den inställningen lever nog kvar här ännu i ganska stor utsträckning.

MARSCHAN: — Men vi bör observera att vår utvecklin från ett självförsörjande land till ett exporterande land vari mycket snabb. Mycket i vårt exporttänkande kan förbättras genom ordentliga marknadsundersökningar och bättre förberedelser. Vi måste bygga upp kontakterna till dem som känner de utländska marknaderna och framför allt anpassa produkterna till kraven på dessa marknader.

Forum 10/69 27