Paneuropa i grevens tid
av Richard Brander Forum 2008-05, sida 25, 22.05.2008
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2008 Richard Brander är t.f. forskare vid Nätverket B R A N D E R för Europaforskning vid Helsingfors universitet och tjänstledig journalist på Hufvudstadsbladet.
Paneuropa l grevens tid
Europeiska unionen framställs ofta som ett fredsprojekt som startade efter andra världskriget. Det började med kol- och stålgemenskapen åtföljt av EEC som grundades genom Romfördraget 1957. Sedan dess har unionen utvidgats från sex till 27 medlemsländer och nu ska det nya Lissabonfördraget snart godkännas. Sommaren 2009 blir det val till Europaparlamentet och sedan ska en ny EU-kommission utnämnas. Ja, om du har orkat läsa den här kolumnen så här långt känner du troligen till dessa basfakta,
Tanken på ett enat Europa brukar i EU-mytologin gå tillbaka ända till år 800 då Karl den store kröntes till kejsare, Hans frankiska rike motsvarade geografiskt sett ungefär de sex ursprungliga EECländerna, Konjunkturerna för Europaidén gick upp och ned under århundradenas gång för att på 1920-talet få ny aktualitet efter första världskrigets fasor. En av dem som då aktiverade sig var den österrikiske greven Richard Coudenhove-Kalergi (18941972). Han försökte få stöd för vad han kallade Paneuropa bland både medborgare och regeringar i akt och mening att åstadkomma regional integration.
Vem var Coudenhove-Kalergi? Han var son till en österrikisk-ungersk diplomat och dennes japanska hustru. Den unga greven siktade först på en universitetskarriär i Wien, men erfarenheterna av första världskriget och de uppenbara problemen med Nationernas förbund ledde till att han börjande fundera på Europas framtid. Hans bo lågihur
CoudenhoveKalergi insåg att nyckeln till en fredlig utvecklin vara ett av fem världsblock. England och det brittiska samväldet skulle stå utanför Paneuropa. Det odemokratiska Sovjetryssland skulle också var ett eget block, liksom Asien och Panamerika, Wien skulle med sitt centrala läge vara huvudstad i Paneuropa, och engelska skulle — något överraskande — vara unionens officiella språk.
Coudenhove-Kalergi insåg att nyckeln till en fredlig utveckling låg i hur relationerna mellan Frankrike och Tyskland utformades. Utan ett samgående i Europa skulle ett nytt storkrig inte gå att undvika. I synnerhet den franske utrikesministern Aristide Briand lät sig inspireras av de paneuropeiska tankarna, Han utarbetade 1930 ett PM som tog sikte på att skapa ett federalt Europa, som samtidigt skulle respektera staternas suveränitet.
Idéerna slog aldrig igenom i Finland, trots att en namnkunnig församling var med om att grunda Finlands Paneuropa-Union 1930. Utrikesminister Hjalmar J. Procopé, som efter andra världskriget visade ett förnyat engagemang för europeiska frågor, valdes till första ordförande för den finländska underavdelningen,
Intresset för Paneuropa svalnade ju längre in på 1930-talet man kom. Det politiska klimatet skärptes och efter Hitlers maktövertagande fanns det inte längre utrymme för idealistiska övernationella program. Coudenhove -Kalergi återkom med nya visioner efter kriget, men något nämnvärt inflytande på den moderna europeiska integrationsprocessen fick han inte.
Hos oss har Paneuropa fallit i glömska, Ett undantag utgörs av Paa Paneuropa 1923 kom att bli en r el ati onerna vo Väyrynen som år 1997 gav ut bor klassiker. . ken Paneurooppa ja uusidealismi om För Coudenhove-Kalergi mellan Frankrike Coudenhove -Kalergis filosofiska oc var Europa framför allt en kulturgemenskap och inte en geo och Tysklan samhälleliga tankar. I motsats till den originelle Väyrynen - tidigare ME grafiskt definierad kontinent. utfo rmade S. Utan och numera utrikeshandelsminister — Till exempel den franska upp” ett sam. gå en d el tror jaginte att den österrikiska grelysningen och industrialise- vens idéer från 1920-talet kan tillringen överskred nationsgrän- Europa skulle ett lämpas på dagens Europa. Men om v serna. Enligt Coudenhove-Kalergis vision skulle Paneurop nytt storkrig inte gå att undvika.
vill förstå dagens Europeiska union är det bra att känna till de paneuropeiska visionernas historia. m