Papperssäcken håller — och ”dör”

av Ragnhild Artimo Forum 1988-10, sida 27, 02.06.1988

Taggar: Teman: papperssäckar

PAPPERSSÄCKE xt; Ragnhild Artimo

HÅLLER — OCH ”DÖR”

Naturen tycker om papperssäckar: de blir åter till jord. Och användarna tycker om de nya sopsäckar och soppåsar Yhtyneet Paperitehtaat tagit fram: de håller ihop och ger bättre sophygien.

vudsakligen plastsäckar och plastpåsar i avfalls- coh sophanteringen.

— Relationen mellan plastsäckar och papperssäckar är ungefär 10/90 procent i Finland medan motsvarande förbrukningsprofil i Sverige är 80—90 procent papper och 10—20 procent plastsäckar, säger Heikki Sormunen, direktör för Yhtyneet Paperitehtaats Walki-säckenhet i Valkeakoski. — T om Danmark, utan egna skogar att tala om, har samma förbrukningsprofil som Sverige.

Detta sakernas tillstånd vill Yhtyneet av naturliga skäl ändra på — som ett av de företag som delar på papperssäckmarknaden härhemma.

De övriga, vilkas marknadsföring sker via Säkkiväline Oy, är Enso-Gutzeit, Rosenlew och Schauman — och lilla /kapak.

”Våtsega” slimsäckar

Med ett årslångt projekt i samarbete med Tammerfors tekniska högskola TTKK har Walki tagit fram en ny sopsäck av ett nytt material. Det nya i säckdesignen är formen: säcken är långsmal och avpassad för i bruk varande standardsopställningar, och har ”längdreserv” så att soporna åker ner i bottnen då ställningen töms, och gör hanteringen hygienisk. Materialet är nytt: ett porösare men starkare papper än tidigare, vilket medger ”enkla” säckar då tidigare säckar gjorts av två eller tre lager papper. Det betyder att de nya säckarna är smidigare, samtidigt som de inte går sönder i hanteringen ens om de är våta.

Trots hållbarhetsegenskaperna är säckarna snabba att förmulina vid komposteringen. Då materialet är poröst, betyder det också att innehållet torkar snabbare, och att sopsäckarna inte står och luktar i sopställningen i fastigheten.

[ inland, papperslandet, använder hu Produktutveckling på användarvillkor Utvecklingschef Valter Sievers vill inte gå in

PORUN, 10/198 på några detaljer om det nya materialet, som fått handelsnamnet Walki Luonnonystävå, Walki Naturvännen, utan hänvisar obestämt till högklassigt råmaterial och nya processer. Walki Naturvän är patentsökt och man är inte pigg på att dela med sig av produktkunnandet.

— Papperssäcken har testats i Helsingförs, Tammerfors och Valkeakoski. I huvudstadsregionen deltog ca 3 000 småhusfastigheter i försöksanvändningsprojektet i SAD-regi. En gallup bland kunderna och sophämtarna gav vid handen att den nya modellen är lättare att använda, rymligare och hållbarare. Bland annat lyckades kråkor och måsar inte picka sönder säckarna vilket inte är ovanligt då det gäller plastsäckar.

Genom ”vädringen" tack vare det porösa materialet var sopsäckarna av det nya pappret också lättare i avhämtningsskedet. Enda protesten gäller egentligen priset som är ca 2 mark per säck mot 1 mark för plastsäckar. Men i årsbudgeten för hela sophanteringen är det enskilda säckpriset en marginal post.

Direktör Sormunen framhåller också betydelse av en ökande opinion för miljövänliga lösningar | avfallshanteringen — Folk är idag höggradigt medvetna om dessa sammanhang, och jag tror att en växande skara både på vanlig konsumentnivå och beslutsfattarnivå är villig att betala litet mera för en lösning som skonar naturen. Men också den mycket konkreta luktfrågan då det gäller fastigheternas scpställningar är ett viktigt argument som talar för papperssäckar. Jag tror att den låga marknadsandelen för papperssopsäckar hittills delvis sammanhänger med att påsar och säckar varit otympliga och inte tilräckligt beaktat användarbehov och användningsmiljö. Vi såg en nisch för kunnande här.

Naturvännen marknadsklar

Walki Naturvännen är i främsta hand en produkt som marknadsförs till de företag som sköter kommunernas och tätorterna sophantering. Sopsäcken, som rymmer 150 I, är nu marknadsklar.

— Vanda har redan tagit Naturvännen i provbruk, Kuopio och Jyväskylä står i begrepp att göra det, och vi har presenterat säcken I Vasa där den blivande blogasanläggningen gör papperssäcken extra intressant, berättar direktör Sormunen. — Också naturskyddsområdena i Lappland överväger att övergå till papperssäckar i stället för plast.

Denna månad skall Naturvännen också tas | bruk inom ramen för projektet Håll Skärgården ren, där man också väntar ett positivt mottagande: skärgården som en extra känslig miljö är speciellt betjänt av en sophanteringsprodukt som dels minimerar lukter och andra olägenheter, dels ”självdör” inom en rimlig tid. Provanvändningen på testområdena inleds nu i juni.

Hur kan intresserade konsumenter skaffa sig Naturvännen för eget bruk t ex på sommarstugan — Bäst att ta kontakt med oss — alltså Yhtyneet Paperitehtaats enhet Walki-Säkit, säger Sormunen. — Ännu finns den nya sopsäcken inte i affärerna, men vi hoppas att intresset för den ska leda till att den ska kunna köpas överallt där sådana hushållsprodukter säljs. Och i sinom tid också soppåsen för köksbruk — men den är inte lika marknadsfärdig som sin större kusin.

Sievers konstaterar att det nya ”våtsega” porösa Walki-pappret som Naturvännen är gjort av också har talrika andra tillämpningar för industriellt bruk, bl a gör luftgenomsläppligheter det idealiskt för kalk- och cementsäckar och andra krävande förpackningstillämpningar. Den större segheten gör det dessutom möjligt att göra dessa säckar lättare och smidigare, då man klarar sig med en dubbelsäck i stället för tre- eller fyradubbel.

Frånsett de tekniska egenskaperna har papperssäckarna den obestridliga fördelen att vara av inhemskt råmaterial och tillverkade av en förnybar resurs. LJ

Hermia…

fortsättning från s 1 egna idéer är mycket lägre vid kaffebordet jämfört med den officiella vägen, via brev eller telefon, säger Taisto Kauppinen, VD på Kiinteistö Oy Hermia,

Därtill bjuder Hermia på vissa skalfördelar. Mindre företag behöver inte investera i en telefonväxel elter i kontorstjänster. Hermia är kopplat till TTKK med en optisk kabel. Via den får man kontakt med tele- och datatjänster världen runt.

Skeptikerna misstänker att teknologibyarna redan är för många till antalet. Ett Iitet land borde inte splittra sina resurser när det gäller strategiskt kunnande.

— På de orter som redan har traditioner i fråga om högteknologi finns det även naturliga förutsättningar för en teknologiby. Idén är ju att effektivera samarbetet mellan redan befintliga företag och forskarorganisationer. På orter som inte har t ex en teknisk högskola är det inte meningsfullt att grunda en teknologiby, anser Kauppinen.

L 27