PC blir vår världssjäl?
av Ragnhild Artimo Forum 1987-15, sida 18-19, 08.10.1987
Före .nästa årtusende — inom tretton år! — betyder PC inte-längre persondator, utan personlig kommunikator. Glasögon, som ersätter: dagens tv, video, persondator, radio, telefon, teleskop, mikroskop, zoom och andra förlängningar av. våra sinnen, är den elektroniska globalbyns stamatrumma, tekniskt möjlig redan idag.
Personlig kommunikato blir vår världssjäl anda i gråväder. En föga futuristisk Vini Vetenskapscentret Heureka ä inte heller det visionära monument det kanske skall bli — inhyst idag i fyra olika Iokaliteter nära Dickursby station. Men Erkki Kurenniemi, forskare vid Heureka, och centrets audioplanerare, ser inte silkesfabrikens gamla produktionssalar, inte de gyttjiga fälten som enstaka höghus tappert försöker urbanisera. Kurenniemi lever i superiniormationssamhället. Om tillräckligt många tror på det, blir det sant. Allt som är möjligt, blir verklighet — obönhörligt, säger han. Teknikutvecklingen kan inte styras och kontrolleras.
Artificiell verklighet
Kurenniemi plockar fram framtidens glasögonvideo ur rockfickan. Den är av kartong, naturligtvis, men tjänar väl en demonstrationsfunktion. Nånting i denhär stilen går folk omkring med år 2000 lika naturligt som med freestyle (i Finland även kallad ”öronlappsstereo”) idag. Han kallar apparaten PC, avsiktligt provokativt: PC står inte för personal computer utan personal communicator, vår framtida navelsträng till en valba 18
PC år 2000: — & Cellular ISDN-anten Ö Färgvideokalmera
Q selektivt transparenta LC-”linser = = 9 Färgvideoprojektorer 9 “Ögonkamera” | Ö Gyros & Hörlura & Mikrofone men gränslös verklighet. Den personliga kommunikatorn gör persondatorn överflödig genom att erbjuda långt flera funktioner, inklusive dem som dagens PC har.
Den personliga kommunikatorn finns inte i sinnevärlden, men det kvalitativa språnget från vision till vara blir allt kortare. Innovationer som Lohjas luminensteknik och Sonys kompakta tv-rör jämnar vägen för morgondagens totala kommunikation.
— PC ger sin bärare tillgång till AR, säger Erkki Kurenniemi. — AR står för artificial reality. Det är inte bara en teknisk revolution utan i all synnerhet en social revolution. PC blir en extension av vår syn och hörsel, de mest betydelsefulla sinnena.
Den personliga kommunikatorn är samtidigt kommunikationsmedium, informationskanal, arbetsredskap och underhållningsmaskin, allt packat kompakt till en tvåvägsAV/-enhet på kanske under 50 gram, formgiven som en del av klädseln, snarare än ett tekniskt hjälpmedel.
Det ändlösa synsinnet
PC-funktionerna täcker ett brett spektrum. Det mest självklara är att fungera so optiska glasögon — korrigera synfel. Själva “linserna” kan vara transparenta, partiellt transparenta eller ogenomsynliga. | sistnämnda fall förmedlar mikroskopiskt små videokameror bilden från den omgivande lokala verkligheten. Insidan av “linserna” utgör sedan helt eller partiellt — beroende på om glasögonen har ett fönster för betraktaren mot den lokala verkligheten — bildskärmen på vilken videobilden projicieras. Användaren väljer kanaler och funktioner från en meny genom att blinka — rörelsen registreras av kameror på linsernas insida. Också telefonsamtal görs med denna blinkvalsteknik. Användaren kan välja tv- och audioprogram både från nationella stationer och kanske t o m direkt från satellit. Också framtidens videobandspelare (inte större än dagens platta fickkalkylatorer) kan kopplas till videoglasögonen. Kommunikatorn möjliggör också visuell kontakt mellan användarna oavsett geografiskt avstånd, och identiska visuella upplevelser — i framtidens ”bildtelefon” stirrar parterna inte på varandra, utan delar synsensationer. Kommunikatorn fungerar vidare som persondator med kapaciteter som får da 15/1987 FORUN gens PC att verka stenålders. Teletext och andra ”kontorsdimensioner” är en självklarhet. PC kan bli det medium som slutgiltigt gör papper överflödigt.
Framtidens PC är även stillbildskamera, kikare, teleskop, zoom, förstoringsapparat — delförstoringar av verkligheten — mikroskop och infrakamera, som ser i mörkret. Bildkvaliteten överträffar dagens tv inte minst för att den tänkande kommunikatorn korrigerar bristfälligheter i det förmedlade bildmaterialet.
Ett alternativ till glasögonvideo är kontakilinsvideo: som namnet indikerar är mottagar- och displaytekniken inbyggd i kontaktlinser, optiska eller inte, och på näsbryggan vilande laserprojektorer sänder 3D47-hologram via kontaktlinsen till näthinnan.
— Pupillerna och ögongloberna är människans naturliga bildskärm, medan glasögonvideo kan kännas besvärande i kontinuerlig användning. Kontaktlinsvideo skulle ge en optimal neural ”passform”.
Krävande infrastruktur
Om den personliga kommunikatorn teoretiskt redan går att konstruera, och därför enligt Kurenniemis teorem kommer att börja tillverkas, blir den trådlösa kommunikationen det största problemet: det är trångt i etern redan nu.
De långa och medellånga radiovågorna kan färdas jorden runt genom att de i princip “följer” jordytans rundning. Hifi krävde — för att kunna servera en ljudåtergivning som täcker hela det spektrum det mänskliga örat kan uppfatta — högre frekvenser, som fortplantar sig mer eller mindre rätlinjigt. Det betydde att ett relästationnät måste byggas ut för UKV-sändningarna. Då tv
Erkki Kurenniemi, forskare och audioplanerare vid Heureka, tror på totalkommunikation med PC, ”en andlig upplevelse”.
Foto: Teppo Turkki
FÖRUN, 15/198 kom, klarade man till en början trafiken med VHF-området. Behovet av ytterligare tv-kanaler har gjort det nödvändigt att ta i bruk UHF-området med högre frekvenser och bredare frekvensband. Det betyder i klartext trängsel i etern — ungefär som om alltför många flygbolag skulle slåss om luftrummet på samma rutt.
— Då den personliga kommunikatorn kommer, behöver alla individuella sändare/mottagare en egen kanal. Det betyder i värsta fall fem miljoner kanaler inom Finland. Det betyder att relästationnätet för dessa sändningar måste bli extremt tätt.
Lösningen på problemet är enligt Kurenniemi ett mer avancerat /SDN-nät än det som nu byggs upp — ett cellularradiosystem med relästationer som täcker åtminstone alla tätortsområden. Kravet på obehindrad optisk kontakt mellan stationer och mottagare gör detta såväl tekniskt som ekonomiskt krävande. Relästationerna och cent bad
Kontaktlinsvideo, varmans vara år 2000? Laserprojektorer på näsan projicierar 3D4hologram via kontaktlinsen till näthinnan.
ralerna kommer att stå i förbindelse med varandra med optisk kabel.
— Till en början är det helt säkert att kommunikatorerna och nätet primärt ställs till förfogande för den nödvändiga sociala infrastrukturen, och att t ex underhållningsaspekten blir en sekundär fråga — men inte för någon lång period.
Kyberrymden
När — Kurenniemi säger inte om— den personliga kommunikatorn kommer, utgör PC den hittills mest “organiska” kopplingen mellan människa och maskin. Gränsen blir svår att klart definiera. Människan och hennes PC under nästa årtusende blir det historiska exemplet på en kyborg — SFlitteraturens term för en nära symbios människa-maskin. Kurenniemi hänvisar till SF-författaren William Gibsons begrepp kyberrymden.
— Människans själ kan ses som hennes datorprogram, och datorns program kan uppfattas som datorns själ. Genom de aldrig hittills upplevda möjligheterna till obegränsad kommunikation och möjlighet att dela sina syn- och hörselupplevelser med andra, blir PC-kommunikationen en andiig upplevelse, en direktiinje till världssjälen om man så vill. Hela denna tvåvägskomapparat har mycket gemensamt med telepati.
Behöver vi denna syntetiska datorvärld? Frågan är orätt ställd, anser Kurenniemi: den kommer, Precis som bilarna, från början närmast en teknisk kuriositet för hundra år sedan, initierade hela det trafiknät vi utnyttjar idag och inte skulle klara oss utan. Att den effektiverade informationstrafiken rimligen bör avlasta en del av den fysiska varu- och persontrafiken är också en intressant konsekvens av den sociotekniska revolution vi står på tröskeln till.
Ragnhild Artimo 19
