Pengaflödet styrs om – men hur mycket reglering är nog?

av Jennie Krook Forum 2019-05, sida 11-12, 06.06.2019

Privat kapital måste mobiliseras för att finansiera tillräckliga hållbara investeringar, och gröna obligationer hjälper till att ställa om pengaflödet, men hur mycket ska regleras och hur mycket klarar marknaden själv?

Samtidigt som det råder viss ovisshet kring utsläppsrätternas framtid så växer fortsatt marknaden för gröna obligationer, alltså skuldförbindelser där kapitalet går till klimat- och miljöprojekt som exempelvis nya tekniker för minskade klimatutsläpp, vattenrening eller mer miljövänlig infrastruktur. De nordiska länderna och särskilt Sverige har legat i framkant när det gäller att ge ut dessa finansiella instrument. Enligt en undersökning som Lars Mac Key, ansvarig för gröna obligationer på Danske Bank, nyligen gjort konstaterades att volymen utgivna gröna obligationer ökade med hela 84 procent jämfört med 2017.

“Gröna obligationer utgör nu 10 procent av hela obligationsmarknaden i SEK och även i ett internationellt perspektiv är tillväxten på den svenska marknaden enormt stark. Totalt under 2017 gavs det ut cirka 38 miljarder SEK i grönt, vilket då motsvarade 6 procent av hela vår obligationsmarknad. Helåret 2018 landade på rekordvolymen 70 miljarder SEK”, skriver Mac Key i ett pressmeddelande.

En explosionsartad ökning där efterfrågan på de gröna projekten överskrider utbudet på den nordiska marknaden riskerar samtidigt att dra till sig mindre seriösa aktörer, särskilt då det fortfarande råder vissa oklarheter kring vilka de juridiska kraven är för att få kalla en obligation för grön.

Än så länge seriösa aktörer. Kristina Forsbacka, industridoktorand i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och advokat med mångårig praktisk erfarenhet av internationella klimatfinansieringsavtal, anser att den relativt nya marknaden för gröna obligationer än så länge utvecklats bra på egen hand.

”Vi har inte sett några egentliga problem med greenwashing, det är än så länge seriösa aktörer som gett ut dem. Obligationsmarknaden bygger på ett förtroende mellan emittent och investerare som man måste leva upp till. Den gröna obligationsmarknaden är också en väldigt transparent marknad vilket är viktigt, och det finns en uppföljande rapportering”, säger hon.

Det finns ramverk för gröna obligationer som är framtagna av marknadsaktörerna, vanligen tillämpas enligt Forsbacka Green Bond Principles som upprättats av ICMA (International Capital Market Association). På EU-nivå pågår ett arbete med en åtgärdsplan för hållbara finansmarknader, med bland annat ett förslag till en taxonomi för hållbara ekonomiska aktiviteter och ett förslag till en EU-standard för en grön obligation.

Forsbacka, som just nu granskar och analyserar marknadens olika ramverk för gröna obligationer i ett forskningsprojekt, noterar att man inom branschen bland annat diskuterar vad som ska regleras och vad som kan överlämnas till marknaden.

”Alltför rigid reglering riskerar att stoppa upp marknaden och det finns en fara för att de kan hindra utvecklingen av nya produkter.”

Jennie Krook  text

Läs hela artikeln i Affärsmagasinet Forum 5/2019.