Pengar att hämta i rymden
av Erkki Olin Forum 1986-14, sida 24-25, 25.09.1986
Tecknarens vision av den nyaste NASA-rymdstationmodellen visar moduler för längre vistelse, även lämpliga för kompletta laboratorier. Bakom utvecklingsarbetet står Lockheed-ingenjörer och RCA:s astroelektronikdivision.
Pengar finns att hämta i
RYMDEN
Tiden är mogen att ta steget fullt ut för kommersiell verksamhet i rymden. Redan nu är det bara med satelliternas hjälp som ett globalt kommunikationssystem kan upprätthållas, naturtillgångar övervakas och väderobservationer utföras — alla har att göra med jordorienterade tillämpningar av rymdteknologin. Trots att de senaste missödena temporärt har uppskjutit programmen, vet man av erfarenhet att prestige- och försvarsfrågorna kommer att sätta fart på utvecklingen — kanske snabbare än man någon sin kunnat ana.
ckså Finland står nu inför rymd(CJöraoomano i Europa, välrustat, får man hoppas.
Telekommunikationen är den del av rymdteknologin som kommersiellt pågått allra längst. En annan gren är väder- och jordobservationen. Denna gren kan anses ha en betydande tillväxtpotential, och kommer under de närmaste åren att leda till stordrift inom respektive industrier.
Stadd i snabb utveckling är också satellittelevisionsverksamheten. Redan nu grupperar sig företagen i konsortier ute i Europa. Vad allt detta kan innebära för antennindustrin då efterfrågekurvan för parabolanten 2 ner för hushållen skjuter i höjden, kan man bara ana.
Det är också skäl att nämna rymdforskningen, sondverksamheten och observationen av den yttre rymden, trots att det härvidlag ännu länge kommer att vara fråga om rent vetenskaplig verksamhet. På lång sikt kan man ändå räkna med kommersiell följdverkan beroende på de rön som nås.
Steg för steg Industriell verksamhet i rymden kan åstackommas under följande förutsättningar | ett första skede gäller det att bygga rymdstationer för bemannad laboratorie verksamhet. Därefter bör bärraketerna och rymdskyttlarna göras effektivare och säkrare i drift. Det sista steget blir själva fabrikerna — och det steget blir beroende av förutsättningarna för en kommersiell verksamhet, dv s avkastningen på eget kapital avvägd mot den rådande risksituationen, och de allmänna utsikterna för kommande stordrift. Först då kan man räkna med en MPS-verksamhet (Materials Processing in Space) och ”en tredje industriell revolution".
För att bilden skall bli komplett får man inte heller glömma kraftproduktionen i rymden. Stordrift i form av jättelika solkraftssatelliter med laser- eller mikrovågskraftöverföring till landstationer på jordytan, är idag på sin höjd intressanta spekulationer. Men perspektiven kan förskjutas i tiden.
Vi får nu följande grova schematiska indelning:
QQ Jordorienterad teknologi $ telekommunikation € väderobservation € jordobservation € rymdbaserad masskommunikakation, radio och TV (2 Vetenskaplig rymdforskning QQ Infrastruktur 9 stationär verksamhet 9 farkoster 9 kraftproduktion CQ) Industriell verksamhet e fabriker 9 produktionsteknik
Europa i fokus
I dag är man främst intresserad av telekommunikationen i rymden och av de program som de olika rymdorganisationerna uppstakat för forskning och utveckling. Då Finland alldeles i dagarna officiellt anslutit sig till ESA (European Space Agency), kan det vara intressant att veta hur man principiellt tagit ställning till utsikterna i Europa. Detta framgick under en konferens som anordnades i Montreux i juni.
ESA-chefen Reimar Löst framhöll vikten av en utvecklad teknologi på området I de europeiska länderna. ESA är i första hand en institution för forsknings- och utvecklingsverksamhet, men för att nå en bättre måluppfyllelse bör de nationella programmen utvecklas så att de igångsatta projekten redan från början skall få ett europeiskt deltagande. ESA har en fast personalstyrka på 1400 medarbetare i Paris, och en årsbudget om 1,4 miljarder USD. Förestående huvudprojekt under följande tioårsperiod är STS och IOI, förkortningar för Space Transportation Systern och In-Orbit Infrastructure. Det förra projektet innehåller bärraketen Ariane 5, rymdskytteln Hermes och rymdlaboratoriet Columbus. I det senare projektet ingår i huvudsak rymdplattformen Eureca.
Speciell uppmärksamhet bör fästas vid utvecklandet av de mänskliga resurserna, eftersom det finns gott hopp om att kunna utveckla rymdprogrammen. Här har ES 14/1986 FSRUN en viktig uppgift då det gäller utbildandet av yngre forskarkrafter i samråd med den europeiska industrin.
Av väsentlig betydelse är åstadkommandet av konkurrens på den europeiska hemmamarknaden. Härvidlag brister det för närvarande på många punkter, och de nationella intressena är fortfarande starka.
De medelstora och mindre företagen bör ges en chans att delta i utvecklingen och härmed att överleva.
USA: växande marknad
I USA är bilden nu en annan än den var för fyra år sedan. Då verkade utsikterna ytterst lovande. Man ansåg att en snabb utbyggnad av en rymdstation låg inom möjligheternas gräns. Rymdskytteltrafiken var igång, och utgjorde den andra grundförutsättningen för det utvecklingsarbete, som skulle ha lett till ett utnyttjande av rymden för kommersiell materialproduktion.
Företagen hade börjat slå sig samman om nya investeringar och satte t o m igång egna riskkapitalfinansierade forskningsprojekt. Men sedan kom bakslagen nästan på varandra. Det värsta var naturligtvis olyckan med rymdskytteln Challenger i januari, men också många bärraketer hade dessförinnan förintats vid uppskjutandet. Trots det fortsätter industrin med experimentell verksamhet i betydande utsträckning, och man ser med tillförsikt på framtiden. Privatindustrin är för närvarande inriktad på att starta bärraketproduktion i stor skala, eftersom rymaskyttlarna inte längre kan tillgodose det stora transportbehovet inom satellitverksamheten. Man räknar med att årligen sända upp mellan 15 och 20 satelliter i geostationärt läge. Rymdskyttlarna behövs nu nästan uteslutande för militärt bruk.
Inom privatindustrin räknar man med att kunna leverera olika slag av komponenter och kraftförsörjningssystem till de statliga rymdoperationerna. För jordobservationsaktiviteter levererar företagen kompletta markstationer och utför analyser av data för privat och offentligt bruk.
År 1984 räknade man med att totalmarknaden år 2000 kommer att växa från nuvarande 60 miljarder USD till det ofattbara beloppet; en biljon USD. Följande nyckelfaktorer blir avgörande för framgången i rymden rymdens tillgänglighet för företagen transportkostnadern utbudet av och kostnaden för försäkringstjänste marknadern vetenskapliga rön inom de avgörande forskningsområdena
Om det finns något som kan sätta igång aktiviter på alla punkterna, så är det president Reagans SDI-program, även kallat stjärnornas krig, som mycket flyktigt behandlades i Montreux. Det har i viss mån blivit missförstått i Europa, varför det är skäl ati framhålla, att man i USA ser på hela programmet som en tudelad fråga. Dels har man en forskningsfas, dels en utbygg FÖRUN14/128 nadsfas. Distinktionen är mycket markant, och general James A Abrahamsson, som är chef för programmet, har sagt att man med forskningsprogrammet bara vill utröna möjligheterna att eliminera det hot som ballistiska missiler anses utgöra mot USA och dess allierade. Bildlikt talat anser Abrahamsson att varje självständig nation ligger på rygg med de vitala organen 3 a 8 exponerade mot rymden.
En statistisk undersökning visar också att hela det amerikanska folket understöder förverkligandet av forskningsdelen. Detta gäller tex även läkarna som grupp, där programmet enligt undersökningen funnit ett 77-procentigt stöd.
Dethär är kalla fakta, som nu också riskkapitalet förstått ta tillvara. Det strömmar in i de företag som fått SDI-forskningsuppdragen av DOD, Department of Defense Företagen har här sett sina möjligheter att löpa linan ut utan några större egentliga risker, och man satsar nu friskt på laser, robotar, artificiell intelligens och annan högteknologi, och på kommersiella sk spin-offeffekter inom civilsektorn.
SDI-skepsis
Men det förekommer också en viss skepsis gentemot SDI-programmet i Europa och Japan, där man börjat foga ihop pusselbitarna och kommit fram till att det finns risk ör att råka i en varaktig underleverantörssituation. Japanerna, som visat den tydligaste avhållsamheten gentemot SDI-programmet, fruktar för hur det skall gå med försprånget man lyckats uppnå inom vissa dear av elektroniken. Förklaras en produkt strategisk, blir man som allierad helt enkelt tvungen att avstå från att marknadsföra den ill tredje land. Allt suveränt kunnande skule då i en handvändning delvis gå till spillo.
En grov kalkyl gjord i samband med kon’erensen i Montreux visar följande utvecking i årlig omsättning inom några grenar av rymdteknologin fram till år 2000 9 kommunikationssatelliterna från 40 miljarder till 100 miljarder US Ö materialframställning 20 miljarder US $ bärraketer 5 miljarder USD
Kalkylen anses av många vara ytterst pessimistisk, och man litar på att i synnerhet materialhanteringen skall gå mot ett verkligt genombrott i stil med den industriella revolutionen.
Att rymden redan nu utgör ett nytt område för ytterst snabb tilväxt är ett faktum man hela tiden måste räkna med. För den initiativsnabba betyder det nya vinstmöjligheter. Den senfärdiga får nöja sig med vad som råkar bli över.
Ett exempel på hur man med flinkt omdöme, ny teknik och entreprenörskap kan ta vara på en möjlighet, är det svenska Rymdbolagets agerande inom kommunikationsteknologin. Genom ett avtal med Kina om uppskjutandet år 1987 av en kommunikationssatelllt till en höjd av enbart 1 500 kilometer, kan bolaget använda beprövad och billig bärraketsteknologi av äldre märke oc härigenom inbespara hundratals miljoner SEK. Förutsättningen har varit utvecklandet av ny kommunikationsteknologi, som möjliggör operationer i den lägre rymden. Man kommer då att befinna sig i ett läge av “splendid isolation” — övriga satelliter opererar nämligen på sk geostationär höjd, dvs 35 800 km, där man redan får se sig om efter utrymme. Satellitens landstation ligger i Kiruna, och eftersom det finns gott om kapacitet efter att primärbehovet — som gäller telekommunikation mellan Sverige och vissa utvecklingsländer — tillgodosetts, ser sig Televerket om efter kunder bland företagen för att kommersiellt dra nytta av projektet. En annan likadan kommunikationssatellit kommer att sändas upp med en Ariane 2-bärraket. Detta kan bara tolkas så, att man också lyckats åstadkomma en konkurrenssituation genom att matcha fransmännen mot kineserna.
Man kan fråga sig när ett rymdbolag kommer att grundas i Finland. Det vore nog småningom på tiden, och en viss kanslichef kunde kanske göra slag i saken?
Erkki Olin 9
Rymdskytteln Hermes
Rymdliaboratoriet Columbu 25
