Pensions-Varma ökade intäkten 35 procent

Taggar: Bolag: Varma

Rautaruukki förlust…

Från sid 2 mer stålplåt än tidigare i hemlandet, vilket betydde en minskning av plåtimporten. ,

Rautaruukki producerade cirka fyra procent mer stål än under år 1975. Av stålet använde Rautaruukki en större del än tidigare som råmaterial för sin egen vidareförädlingsproduktion. En ökning kunde noteras i tillverkningen av såväl kallvalsade och varmför zinkade stålplåtar som tunnväggiga stålrör.

Den sammanlagda malmtäkten vid gruvorna i Otanmäki, Rautuvaara och Mustavaara uppgick år 1976 till cirka 2 700 000 ton. Gruvornas järnsligsproduktion om 607 000 ton levererades i sin helhet till Brahestads järnverk. 2589 ton vanadinpentoxid producerades. Det marknadsfördes nästan helt och hållet till utlandet.

Inom bolaget slutfördes till sina huvudsakliga delar de investeringar för en fördubbling av järnförädlingsproduktionen som pågått under fyra år. Dessa utvidgningar, som i betydande grad stärker bolagets konkurrensställning, höjer Rautaruukkis = tillverkningskapacitet till 1,7 miljoner ton stål per år. Årsbalansen ingick i Forum nr 10/77. Od

Pensions-Varma ökad intäkten 35

Under verksamhetsåret skedde inga betydande förändringar i PensionsVarmas försäkringsstock. Till försäkringsstocken hörde vid årets slut 225 000 aktiva försäkrare. Av dessa var 211 000 till APL:s krets hörande arbetstagare och 38000 företagare som var försäkrade enligt lagen om pension för företagare. Tilläggsförmåner enligt APL hade ungefär 48 000 personer. Till de fritt formade, av APL-oberoende, försäkringarna hörde vid verksamhetsårets slut 5 000 försäkrade.

CNN” Vid årets slut betalade bolaget pension åt 56900 personer. Antalet pensionstagare växte med 9 procent under verksamhetsåret.

Pensionsutbetalningarnas totalbelopp var under verksamhetsåret 430 milj. mark. Jämfört med föregående år ökade de utbetalda pensionerna med 41 procent. Den kraftliga ökningen berodde liksom året förut på den nivåförhöjning av arbetspensionerna som verkställdes 1. 7. 1975, och som under “verksamhetsåret för första gången inverkade med full kraft, samt på höjningen av pensionsindex med över 20 procent den 1. 1. 1976.

Premleintäkten

Den totala premieintäkten var under verksamhetsåret 697 milj mark. Jämfört med föregående år ökade intäkten med 35 procent. Ökningen föranleddes till en väsentlig del av den i början av året verkställda förhöjningen av premien med två procentenheter, vilken huvudsakligen berodde på arbetspensionernas nivåförhöjning år 1975. Verkningarna av den ekonomiska depressionen syntes inte ännu i verksamhetsårets premieintäkt, då denna i huvudsak grundar sig på 1975 års löner.

Av premierna för de lagfasta pensionsförsäkringarna utgjorde 640 milj mar 3 procen premier för de obligatoriska baspensionsförsäkringarna. Premierna för tilläggspensionsförsäkringarna var 56 milj mark.

Placeringsverksamheten

Placeringsverksamheten kännetecknadés av det på penningmarknaden rådande strama läget. Inom arbetspensionssektorn åtstramades läget ytterligare på grund av statens extra arbetspensionsanstaltslån om 55 milj mark. Det strama ekonomiska läget syntes bla i en klar minskning av ansökningarnar om investeringskrediter men en betydande ökning av återlåningen samt av finansieringen av rörelsekapital, som egentligen inte ankommer på pensionsanstalterna.

Största delen av bolagets placeringar utgjordes, såsom även tidigare, av lån till kunderna, Då man från placeringsverksamheten exkluderar premielånen, vilkas beviljande ej är beroende av bolagets prövning, var obligationernas ’ andel 9,6 procent av de nya placeringarna, övriga - värdepappers andel 0,2 procent och fastigheternas andel 6,9 procent. Resten av placeringarna utgjordes av lån.

Bolagets egen produktion av hyresbostäder, som under föregående år låg nere i Reimars på grund av stadsplanearbetet, kom under verksamhetsåret åter igång. Under året färdigställdes på olika orter sammanlagt 44 av bolaget byggda bostäder. Därtill hade bolaget vid verksamhetsårets slut 140 bostäder under byggnad.

Kapitalavkastningen

Jämfört med föregående år steg placeringarnas ränteintäkt 30 procent och själva kapitalavkastningen med 28 procent. Ökningen förorsakades bla av höjningen av återlåningsräntan från 7 procent till 8 procent från början av är 1976.

Den lägsta tillämpade räntan under verksamhetsåret var 9,25 procent fö “ringar bostadsbyggnadslån och 10,0 procent för övriga placeringslån. Medelräntan på de viktigaste placeringstillgångarna var under verksamhetsåret följande: placeringslånen 10,0 procent, APLpremielånen 8,0 procent de övriga premielånen 4,5 procent och obligationerna 8,1 procent,

SvenskFinlands premieökning 37,4 procent

Umsesidiga Försäkringsbolaget Svensk-Finlands verksamhet under år 1976 har omfattat följande försäkringsgrenar: Lagstadgade olycksfalls- och trafikförsäkringar, frivilliga olycksfalls- och motorfordonsförsäkringar, brand-, skogs-, inbrotts-, resgods- och ansvarsförsäkkombinerade försäkringar, glas- och vattenledningsskadeförsäkringar samt återförsäkring.

Premier

Premieökningen under det gångna verksamhetsåret utgjorde för direkt tecknad affär 31,1 procent och för mottagen återförsäkring 95,6 procent. Den totala premieökningen under året uppgick till 37,4 procent (år 1975 15,6 procent). Den sammanlagda premieinkomsten för år 1976 uppgick till mk 26 281 576,12 (19 123 276,54)

Skadeersättningar

Det utbetalda skadeersättningsbeloppet för den direkt tecknade affären ökade med 37,3 procent och för den mottagna med 19,0 procent. Totalt utbetalades under verksamhetsåret mk 13 119 110,39 mot mk 9761 186,09 föregående år. Skadeersättningsbeloppet ökade sålunda med mk 3357 924,30, dvs 34,4 procent. Inga större skador inträffade under året och även ansvarsskuldens ökning kan anses vara normal. Ersättningsansvaret utgjorde per den 31. 12. 1976 mk 24249 212,13 (19 203 084,13), vilket innebar en ökning om mk 5 046 128,—, d vs 26,3 procent.

För samtliga huvudbranscher kan skaderesultatet anses tillfredsställande, även om det utbetalda ersättningsbeloppet i brand steg med 70,9 procent. De premiemässigt obetydliga inbrotts-, vattenledningsskade- och skogsförsäkringarnas ersättningsbelopp översteg däremot under verksamhetsåret vida den bokförda premien,

Driftskostnader och personal

Driftskostnaderna för år 1976 uppgick till mk 5 724 323,05 mot 4 998,171,— år 1975, vilket innebar en kostnadsstegring om 14,5 procent. Till pensionsstiftelsen överfördes i samband med bokslutet 200 000 mk.

FORUM 11/77