Persondatorisera med förnuft

Taggar: Teman: informationshantering

Ledaren

Persondatorisera med förnuft

INFORMATIONSHANTERINGEN INOM FÖRETAGEN kommer under de närmaste åren att kraftigt påverkas av persondatorernas frammarsch, I stora företag, som hittills har satsat på centraliserad databehandling i en större central dator, erövrar de personliga datorerna ute på avdelningarna och i olika verksamhetspunkter redan nu funktioner som tidigare varit förbehållna centraldatorn.

Denna utveckling kan inte bromsas, hur gärna den centrala dataledrningen det än ville. Det har nämligen visat sig, att användarna av pessonliga datorer sedan de en gång lärt sig den sköna konsten - ogärna blir av med sin nyvunna datakraft, de vill inte återvända till den gamla ordningen.

Persondatorerna kommer utan tvivel att förorsaka många grå hårstrån för den centrala dataavdelningens ledning. Inte nog med att denna enhet har gått miste om sitt monopol. Den har också blivit utsatt för ett starkt tryck från perifera avdelningar som skriker på bättre lösningar. Ofta kommer de mest högljudda anspråken —- dessvärre från folk som i fråga om datateknis kunskap inte kan mäta sig med dataavdelningens expertis. Dataledningen befinner sig i ett brydsamt dilemma. Under årens lopp har den byggt upp informationssystem som i första hand tillfredsställer den högsta företagsledningens behov. Men i en företagshierarki sammanfaller detta informationsbehov sällan med behoven på lägre nivåer i hierarkin, dvs ute på avdelningarna. En avdelningschef har inte samma informationsbehov som generaldirektören. Tack vare persondatorerna har nu avdelningscheferna möjligheter att tillfredsställa stora delar av sitt eget och avdelningens informationsbehov. Vilket de också gör. Eventuella råd från den centrala dataledningens sida betyder kanske inte så mycket. En persondator utgör ingen större kostnad för ett företag av sådan storleksordning att det äger och driver en central dataanläggning. Vill en avdelning förbättra den egna tillgången på adekvat information må den göra det, eftersom dess arbete då kan göras effektivare. Resonemanget låter bestickande, men riskerar de facto att leda företage som helhet ur askan i elden när det gäller företagets totala informationsfunktion. Helt plötsligt fungerar inte den centrala dataavdelningen som den borde. Den är inte längre synkroniserad med övriga avdelningar. Då blir hela företaget lidande, eftersom den högsta företagsledninen inte längre kan överblicka skeendena på samma sätt som tidigare.

För dataledningen i företagen kan det vara svårt att dirigera datoriseringen ute i avdelningarna. Dess tyngd finns nu i beslut som rör stora system. Den innehar högsta kunskap när det gäller de totala systemen i företagen, men har i många fall alltför länge levt i tron att den också behärskar de lägre nivåerna.

Nu är det dags för dataledningen att rikta blickarna neråt i hierarkin. Annars kan det gå galet. OO