Petrodollarn och världsekonomin ger ramen
Forum 1974-20, sida 08, 18.12.1974Nolltillväxt är inte helt utesluten, ansåg man. Men om en verklig depression med nolltillväxt kommer redan 1975, då ändras också alla andra siffror i prognosen.
TTT gav ”normativ” löneprognos
De höjda semesterersättningarna inverkar nästa år på realinkomsten med ett plus på cirka 1.5 procent. Panelens prognoser var rätt samstämmiga. Korpinens grundfilosofi avvek från de övriga paneldeltagarnas. Hans fyraprocentiga reallönestegring vår en normativ prognos, politisk om man så vill. Realinkomsten får enligt honom inte svänga med konjunkturerna, utan ska snarare tjäna som stabiliserande faktor. Fyra procent ansåg han motsvara
Petrodollarn och världsekonomin
Konjunkturrecessionen inträffar ungefär samtidig i alla stora västländer. Därför är den oroväckande. Det gör prognosernas osäkerhetsmarginal mycket större än tidigare år.
Vad som händer på den internationella scenen är nyckeln till vår egen utveckling. Men det är fel att tala om ”världens ekonomiska situation”. Man måste titta på utvecklingen i fyra olika huvudsektorer — de stora industriländerna, med knappast någon tillväxt alls detta eller nästa å — de små industriländerna, med hyfsad efterfrågetillväxt, 3—3.5 procent i genomsnit — de socialistiska länderna — framför allt Sovjetunione — u-länder utan betydande råvarutillgångar.
Vissa länder är speciellt viktiga för oss.
Förutom naturligtvis Sovjetunionen också Sverige. Där väntas efterfråga fortsätta ganska tillfredsställande 1975 också om pessimismen sprider sig.
I Tyska förbundsrepubliken k a n e livligare aktivitet väntas, medan läge i Storbritannien liksom under föregåend år fortsätter att vara svagt.
Utvecklingen i USA inverkar på os främst via andra länder. I första han på investeringarna, i andra hand p konsumtionen. Panelen dröjde lite vi detta.
RELANDER: — I New York Times konstaterade man att det inte till produktivitetsökningen på sikt. Mickwitz kommentar: — Jag förstår att man kan besluta om vilka de gominella lönestegringarna bör vara — men hur kan man besluta om reala lönestegringar som är beroende av hela den övriga utvecklingen?
Korpinen: — Det är just dem man borde besluta om!
Relander tog skarpt avstånd från Korpinens prognos om tillväxten.
Enligt honom ligger produktivitetsökningen (lantbruket undantaget) betydligt under 4 procent en följd av år framåt.
Hur stort underskott kan vi finansiera?
Underskottet i handelsbalansen var kanske den mest villkorliga av prognoserna, och på sätt och vis summa vidare är fråga om depression i USA. Arbetslösheten ökar visserligen. Men sysselsättningen ökar också!
LARNA: — Läs Economist eller Business Week, så går nog kalla kårar längs ryggraden! Vi har en alldeles onödigt försiktig terminologi. Varför tala om att situationen i USA ”kanske” är ”något sämre” nu? Situationen är alldeles klart sämre än senaste sommar. — Arbetslösheten där når nästa år antagligen över 7 procent. Då går också miljoner arbetslösa i Tyskland, Storbritannien, Italien, antaglige i Frankrike.
Oljekrisen är fortfarande en realitet.
KORPINEN: — Den bröt inte bara utvecklingen på kort sikt. Den ledde också till stor osäkerhet i företagens investeringsprogram. Väntaochsementaliteten sprider sig. Olyckskorparna kraxar om 30-tals depression. Kommer den?
RELANDER: — Vi har delvis att göra med en konstgjord depression. Det beror på att den ekonomiska politiken överallt i världen har varit klart tillväxtbegränsande, för att dämpa inflationen.
LARNA: — Depressionsmentaliteten har underblåsts genom alla dessa jämförelser med 30-talet. Börskommentatorerna överbjuder varandra i dystra tongångar.
RELANDER: — Det påstås visserligen att en 30-tals depression inte är möjlig, att ekonomisterna i dag har en bättre arsenal att kämpa med. Men samhället har förändrats mycket snabbare än ekonomisternas arsenal och den ekonomiska politikens alla hjälpmedel. Jag tror att mån relativt sett är mycke av de övriga. Vilket underskott kan vi finansiera? Får vi inte utländska krediter, då blir underskottet också mindre, påpekade Relander, och gav en vin om att det tydligen finns möjligheter att få lån i petrodollar, den nya faktorn på den internationella kreditmarknaden.
Byggande och lantbruk nedåt
Byggnadsproduktion och lantbruksproduktion låg lite utanför de övriga siffrorna. Boskapen minskar och de ger kraftigt utslag i mjölk och kött. Veteproduktionens ökning är osäker. Inom bostadsbyggandet väntades en nedgång i volymen med kanske lit över 10 procent. Här skulle en prognos för 1976 förstås ha varit intressantar — där kan man ännu påverka utvecklingen.
ger rame hjälplösare i dag än på 30-talet. Samhällsekonomin är sårbarare och öppnare för inflytande utifrån.
KORPINEN: — Många — bland annat jag — har talat om att den offentliga sektorn och styrningen av det ekonomiska livet kan fungera som ett slags buffert. Jag tror ändå att de är konstgjorda hjälpmedel, En depression förefaller tekniskt sett otänkbar. Men det finns ”endogena” politiker som möter ökad arbetslöshet med större protektionism, oberoende av vad de ekonomiska experterna säger. Den internationella ekonomiska politiken är ännu inte rationell.
MICKWITZ: — Mig förefaller tanken på en djup depression främmande. Den grundläggande faktorn, konsumtionen, kan i alla fall inte sjunka lika snabbt (Relander: varför inte?) . .. för att man politiskt inte tillåter det, och för att den offentliga sektorns andel är för stor.
En konstgjord nedgång kan bli följd av inflationen, men jag tror inte ens att realinkomsten kan sjunka.
KORPINEN: — Men inte ens den statliga sektorn kan ta mot en alltför stor stöt, bara inotn en viss marginal. En lång depression kan leda till att droppet i investeringar skjuter i sank det som konsumtionen förmår upprätthålla. Och när nettoinvesteringarna är vid nollstrecket, då är vi verkligen inne i ett fruktansvärt läge. Då sjunker produktionen med några tiotals procent och inte ens en flechundraprocentig ökning inom den offentliga sektorn kan rädda oss…
MICKW ITZ: — Så snabbt går det inte. De stora investeringscyklarna tar flera år, Här sker ändå en utjämning. O
Forum 20/74