Piretta-framgångar genom okonventionella tag
av Mats Kockberg Forum 1979-12, sida 52-53, 29.08.1979
Taggar: Bolag: Piretta Teman: klädindustrin
-Piretta-framgångar | genom okonventionella tag
Tillverka kläder i Norden så att det lönar sig, är det möjligt i dagens läge med mördande lågprisimport och stigande produktionskostnader? Mången är böjd att betvivla det. Piretta Oy i Kuopio är emellertid ett exempel på att man bör akta sig för kategoriska omdömen. På tio år har företaget vuxit från nolläge till en betydande konfektionsindustrianläggning med nära 500 anställda och en beräknad årsomsättning för 1979 på 60 miljoner mark.
Ny” Det hela började år 1968. Småföretagsamheten var i medvind under den sk ”eftervården” efter devalveringen. Regeringen Koivisto gick in för att stimulera företagsamheten.
Veijo Koponen och Risto Lappalainen, bägge anställda vid det nyligen i konkurs drivna Essilä 0y, fick löfte om investeringsstöd och satsade därutöver själva sammanlagt 20 000 mark — Piretta var grundat. Redan från början var man inriktad på att i framtiden gå ut på exportmarknaden — en schweizisk reklambyrå anlitades därför vid valet av slagkraftigt namn för företaget.
Att tillverka ytterplagg för kvinnor som klär sig ungdomligt blev affärsidén bakom Piretta. Man tyckte sig finna ett obearbetat fält med just den produktpolitiken i den savolaxiska länshuvudstaden där konfektionsfirmor som Hallman, Turo och Essilä ända sedan trettiotalet gjort Kuopio känt i textilsammanhang.
— Starten var inte speciellt rivig. Målsättningen var blygsam jämfört med de produktionstal man sedermera nått upp till, konstaterar exportdirektör Teuvo Tammisto, de 5 enda i Pirettas ledartrojka utan ägarintresse i bolaget.
År 1972 innebar en vändpunkt i företagets verksamhet. Under de fyra första åren hade man koncentrerat sig på hemmamarknaden medan exportaffärerna var mera sporadiska. Men nu gick man målmedvetet in för att erövra marknaden främst de nordiska länderna och Förbundsrepubliken Tyskland.
70 procent på export
Idag står exporten för ca 70 procent av den totala försäljningen. Bla Storbritannien, Nederländerna, USA, Frankrike och Japan har kommit in i bilden som köpare av Pirettas konfektionsvaror. Östexporten har inte spelat samma roll för företaget — årligen har den stått för 5—10 procent av omsättningen.
Hur lyckas man då med att komma upp till en försäljning om tex 12 miljoner mark i år till Sverige och 10 miljoner till Förbundsrepubliken Tyskland — Våra metoder har i viss mån varit okonventionella. Försiktighe — Då det har gällt att erövra exportmarknaden har Piretta litat på egen förmåga och undvikit att nyttja agenter, framhåller exportdirektör Teuvo
Tammisto.
FORUM 12/7 parad med nyfikenhet har varit en av ledtrådarna. Vi har själva velat finna de rätta metoderna att komma in på marknaderna. Därför har vi inte etablerat kontakt med agenter i de olika länderna utan istället själva rest runt och hört oss för. Ibland har kunderna blivit rätt förvånade då en finländsk kontfektionsrepresentant plötsligt stegat in genom dörren. I allmänhet är erfarenheterna dock enbart positiva. Vi har utgått ifrån att en importfirma alltid har sina egna intressen vid sidan av huvudmannens. Genom att etablera egna försäljningskontor i Stockholm, Oslo, Köpenhamn och London och genom att sköta resten av världen från Kuopio har vi kunnat skola alla medarbetare till den som vi tror rätta Piretta-andan, klarlägger Tammisto.
Finländsk mentalitet utan mellanhände — Den finländska mentaliteten präglar allt försäljningsarbete och det har visat sig vara en framgångsrik linje. Följaktligen har Piretta sina försäljare på resande fot mest hela tiden men också huvudkontoret i Kuopio anlitas för marknadsföringsarbetet.
— De goda kommunikationerna har fört med sig att vi kan sköta praktiskt taget alla frågor härifrån och försäljningskontoret i huvudstaden handlägger enbart ärenden i anslutning till arbetet i Finland.
På Piretta räknar man med att man genom att lämna bort onödiga mellanhänder vunnit en rad fördelar. Rapporteringen från fältet till produktionen är snabbare och tillförlitligare. Nixdorf 8870-anläggningen på huvudkontoret ger dagliga rapporter om hur läget ligger till runt om i världen. Produktutvecklingen kan skötas effektivt genom direktkontakten mellan försäljare och kunder. Signalerna om nya önskemål och trender når design-avdelningen omedelbart och försäljarkårens motivation förbättras dessutom genom att den kan påverka produktens utformning, säger man i Kuopio.
Kreativ försäljarkå — Vi upplever försäljningsorganisationen som en kreativ del av företaget, säger exportdirektör Tammisto. Han konstaterar att den röda tråden i Piretta knyts kring fem huvudpunkter, företagets grundpålar ee Produkten och produktutvecklingen. Företagets 3 designers skapar produkten: ”Ytterplagg för
FORUM 12/7 kvinnor med ungdomlig smak”. Planeringen sker utgående från kommuniceringen med kunder och försäljare. Piretta satsar inte på lågprispersedlar utan håller hög kvalitet.
Ö Tekniken, Tekniken går också inom konfektionsindustrin framåt med stormsteg. Det gäller att följa med utvecklingen och fatta rätta investeringsbeslut. Att hoppa på fel häst ställer sig dyrt 9 Marknadsföringen. Känn exportländernas marknad i detalj! Hur är detaljhandeln uppbyggd, regionalt och strukturellt? Försäljningspolitiken måste kännetecknas av nyfikenhet.
& Personalpolitiken. Vi har lyckats bibehålla stabiliteten, Omsättningen på produktionssidan är årligen ca 20 procent, på försäljningssidan mindre. Satsningarna på socialsektorn har gett utbyte — investeringarna i fri läkarvård, fritidsaktiviteter och ergonomi betyder mycket för ”viandan. 0 Finanspolitiken. Basen för allting. Vi underrättar kontinuerligt finansiärerna också om framtidsprognoser och försäljningsutsikter. Den kontinuerliga rapporteringen skapar förtroende och en aktiv växelverkan mellan kreditgivare och företag.
Automationen skapar arbetsplatser En av nycklarna bakom Piretta framgångar ligger just i den lyckad finanspolitiken som möjliggjort be För ett och ett halvt år sedan helautomatiserade Piretta den interna transportfunktionen och frigjorde på detta sätt resurser för expansion.
Piretta Oy i ett nötskal
Nettoförsäljning (FIM) 1976 27,7 miljoner 1977 45, 1978 55, 1979 60,0 (prognos)
Expor (procent av totalförsäljningen) 1976 53, 1977 58, 1978 66, 1979 70,0 (prognos)
Personal ca 480 anställda Produktion 2700 plagg per da tydande investeringar. Det interna transportsystemet vid fabriken är sedan år 1978 helautomatiskt och såväl råmaterial som färdiga plagg transporteras mekaniskt vid anläggningen, som omfattar 9 100 m?. Tillskärningen sker ännu för hand även om ADB anlitas för ett optimalt utnyttjande av tygen. Inom ett par år räknar man emellertid med att lasertekniken definitivt slår igenom och automatiserar tillskärningsfunktionen. Vissa skeden i sömnadsprocessen kan säkert också under 1980talet skötas maskinellt.
— Automationens inträde har inte medfört några nedskärningar av arbetskraften utan tvärtom har antalet arbetstagare kontinuerligt stigit. Tekniken höjer produktiviteten på ett avgörande sätt och möjliggör expansion, säger Tammisto. Han konstaterar att konfektionsindustrin i framtiden troligen kommer att kännetecknas av rätt stora förändringar då små och medelstora enheter inte har finansiella möjligheter att investera i nödvändig teknologi med försämrad konkurrenskraft som följd. Rationaliseringar krävs inom branschen som nu är ytterst arbetskraftsintensiv.
— Skräddarstugornas framtid ligger därför främst i att fungera som underleverantörer åt större fabriker. Vi utnyttjar redan nu en rad småföretagares tjänster i regionen.
Lönenivån avgör ej Konkurrensen på den internationella klädesmarknaden är hård. De finländska företagen har klarat sig tillfredsställande tack vare hög kvalitet och diversifierad produktpolitik. — Vi vill inte vara en konfektionsbranschens Stockmann, säger Tammisto. Vid sidan av kvalitet spelar givetvis också priset en roll då det gäller forts på sid 6 53