PK Cables gör entré pa börsen: Askungesagan med ledning som tog över
av Fredrik Nars Forum 1997-03, sida 19-20, 27.03.1997
PK C
ASK
BÖRSNYKOMLINGEN PK CABLES ÄR HISTORIEN OM HUR ETT BOLAG
I STÄLLET FÖR ATT LÄGGAS NED RÄDDADES AV LEDNINGEN.
DET ÄR OCKSÅ HISTORIEN OM HUR MAN KAN KÖPA ETT BOLAG FÖR 5,4 MMK —- OCH SÄLJA DET
FÖR 241,5 MMK TRE ÅR SENARE et är länge sedan ett nyt bolag introducerades på börs listan i Helsingfors. Förra året börslistades endast ett företag, KCI Konecranes. Nästa bolag som kommer till börslistan är ledningsnätstillverkaren PK Cables, som många redan hunnit kalla en askungesaga. Dess historia påminner på många sätt om börssuccén KCI
Nokia Johdinsarjat Oy |” PK C T är en del av Nokia Kaapeli. 1993 skall bolaget säljas till GM. Nedläggning a öde. 6 personer i ledningen föreslår en MBO.
CapMan, ledningen och estniska Harju Elekte köper bolaget för 5,4
Mmk Bolaget får namnet Ja PK Cables. CapMan får I styrelseordförande - SA Produktionen 1 lav ledningsnät till personbilar
FORUM NR 3/9 Å | fabriken är ett sannolikt |” med ledning som tog ö -—
PK Cables" VD Tom Hakalax förevisar huvudprodukten: ledningsnåt till lastbilar. Den maskinella bearbetningen sker i Kempele och bandarbetet främst i Estland på företaget Harju Elekter AS.
ligheten. PK Cables skal 3 april till priset 46 mk/aktie, dvs. bolagets värde blir 241,5 Mmk. Aktierna övertecknas 10 gånge om. Ledningen äger nu 28260,
CapMan 10,826 och Harju Elekte 2) 10,99. Produktion av basstationer för mohiltele- IN
er
Konecranes. Båda är avknoppade ur större bolag genom en MBO (management buy-out) med hjälp av riskfinansiärer och sedan börsintroducerade. Båda har gjort den operativa ledningen rejält förmögen. Båda bolagen är en stilstudie i hur pengar kan växa snabbt i samband med ledningens övertagande av företag med riskfinansiärer.
Men alltid har det inte sett lika ljust ut för lilla PK Cables (bolaget platsade som nr 436 i rapporten om Finlands 300 största bolag 1995) som förra året hade en omsättning på 260 Mmk och sysselsatte närmare 300. Som då bolaget i början på 90-talet gjorde förlust och VD Tom Hakalax stod i fabrikshallen i Kempele utanför Uleåborg och meddelede att hälften måste gå. På den tiden var PK Cables en del av Nokia Kaapeli.
Nära Nokia
PK Cables har både en historia och en framtid som är nära förknippad med Nokia. Bolaget var en enhet inom Nokia
Kaapeli tills 1994 då Nokia som en del av sin strategi att fokusera på telekommunikation beslöt att bli av med den lilla ledningsnätsproducerande enheten, som redan då var underleverantör av kabelnäten till Volvos och Scanias lastbilar. Bolaget hade sålunda två stora kunder med en sammanlagd världsmarknadsandel på ca 23 procent i tillväxtbranschen lastbilar. PK Cables huvudprodukt är de ledningsnät (se bild t.v.) som finns i varje lastbil men som förblir osynliga för chauffören. Handarbetet på ledningsnäten görs i Estland för att dra nytta av lägre lönekostnader. I slutet av året skall PK Cables starta en fabrik i Brasilien som skall producera ledningsnät åt Scanias lokala fabriker, och med ambitionen att även göra det åt Volvos dito. Därutöver producerar bolaget ledningsnät åt el- och elektronikindustrin, t.ex. ABB, Nokia Mobile Phones och ICL. 1996 började PK Cables även sätta ihop basstationer för Nokia Telecommunications - i dag den snabbast växande enheten inom PK Cables och resultat av att Nokia gärna ”outsourcar hopsättningsverksamhet för att själv fokusera på FoU och försäljning.
Nokia ville först 1993 sälja bolaget till den General Motors-ägda ledningsnätskonkurrenten, men efter att det kom fram att dessa inte velat fortsätta verksamheten i Ulåborg utreddes andra möjligheter.
Köptes för 5,4 Mmk
Tom Hakalax, VD eller platschef sedan 1972 och en av de sex i MBO:n, berättar hur MBO:n förverkligades ”Vi i ledningen kontaktade Nokia som sedan kopplade ihop oss med CapMan Capital Management.”
Lösningen blev en MBO där sex personer i ledningen som jobbat på PK Cables sedan 70-talet köpte bolaget. MBO:n gjordes tillsammans med det finländska riskkapitalbolaget CapMan Capital Management Oy och det estniska samarbetsbolaget Harju Elekter. 1994 betalade de nya ägarna totalt 5,4 Mmk för bolaget av vilket ledningens andel var 2 Mmk. Nokia behöll en liten ägarandel. CapMan kom gärna med eftersom PK Cables uppfyllde de viktigaste kriterierna för att en riskfinansiär skall komma med i ägandet: hög tillväxt och stor exportandel a produktionen (58 procent 1996). CapMan äger 34,67 procent genom sina fonder Finnventure I och Finnventure II.
”Vi ställde upp på MBO:n med tanke på tillväxten inom lastbilsbranschen och med en vision om att kunna hoppa in i telekom”, säger VD Hakalax.
Tre år gick och PK Cables finputsades med tanke på en stundande börslistning. Bolaget löste in aktierna som fortfarande var i Nokias ägo och makulerade dem. 1995 förnyades produktionen. 1996 inleddes hopsättningen av basstationer - en verksamhet som växer så det knakar.
Börslistningen viktig för CapMan
Efter påsk (den 3 april) skall PK Cables börslistas, vilket knappast kunnats undvikas tack vare de mängder annonser och tidningsartiklar som funnits i tryckt media. Bolaget värderas av Carnegie, som gett aktien värdet 46 mk. Sålunda blir PK Cables marknadsvärde 241,5 Mmk. Det är en rejäl bit över den 5,4 Mmk som de nya ägarna betalade för tre år sedan. Det utgör en årlig ränta på hela 260 procent (!), för det investerade kapitalet.
Börslistningen görs för att skapa nya finansieringskällor åt bolaget men i detta fall kanske främst för att erbjuda CapMan en möjlighet att realisera avkastningen på sin investering. Detta är CapMans första börsintroduktion och sålunda mycket viktig för riskkapitalbolaget. Goda referenser är ett livsvillkor i riskkapitalbranschen.
Tero Nikula, analytiker på Aktia Bank sade då teckningen av aktierna inleddes: ”Priset på 46 mk per aktie är snarare en under- än en övervärderin av bolaget. Orsaken är att det är viktigt för CapMan att de lyckas i sin första börsintroduktion. Dessutom vill ägarna skapa en god grund för fortsatt försäljning av de resterande aktierna”
Han blev sannspådd. Aktierna övertecknades 10 gånger om. En såpass stor överteckning är ovanlig och man kan vara säker på att PK Cables-aktiens värde kommer att skjuta i höjden vid den första dagen den handlas på Helsingforsbörsen. Efterklokt kan man säga att aktien var för billigt prissatt dock ett mycket mindre misstag än ifall det motsatta skulle varit fallet.
Hälften av PK Cables har i denna omgång sålts till allmänheten. Det är vanligt att man i dylika fall säljer en såpass stor andel, men eftersom bolaget är litet skulle det annars finnas en risk för att aktien skulle bli ytterligare en av de otaliga illikvida aktierna på lilla Helsingforsbörsen som stora institutionella ägare skyr.
MB0O:s vanligare i Finland?
PK Cables kommer att erbjuda snabb tillväxt, men också stor risk, skrev Kauppalebti 10.3. Risken ligger främst i att bolaget, liksom andra underleverantörer på Helsingforsbörsen typ Aspo och Efore, är beroende av tillväxten hos sina huvudmän. För PK Cables innebär det att bolaget är mycket beroende av hur försäljningen går för Volvo, Scania, Nokia Mobile Phones och Nokia Telecommunications. På medellång sikt (3-3 år) räknar ledningen att PK Cables omsättning skall stiga till 500 Mmk, att vinsten är ca 10 procent av omsättningen och att soliditeten hålls över 45 procent.
PK Cables är - tills vidare - en askungesaga om hur det kan gå då en driftig ledning använder sig av finansiella arrangemang som en management buy-out för att bevara sitt bolag och dessutom tjäna ordentligt på det. Dylika arrangemang är rätt ovanliga i Finland jämfört med t.ex. Sverige - för att inte tala om USA. Men i och med att finländska storbolag koncentrerar sig på sitt kärnkunnade och säljer ut opassande bitar, en ny företagarkultur växer fram och det råder bättre än tidigare tillgång till finansiering så kommer MBO:s att bli vanligare även i Finland. PK Cables är bland de första i Finland som hinner till börsen. &
FORUM NR 3/96