Plantoiden kommer

Fröet till en robotplanta som härmar växtrötter sås som bäst i Italien.

Robotteknologin har hittills stirrat sig blind på att efterhärma människan och skapa den perfekta androiden. I några få undantagsfall har man hämtat inspiration från djurvärlden, som robothunden Aibo. Nu har forskarna insett den potential som finns i växternas rotsystem. Plantoiden är här.

”Kunskapen om hur rötter reagerar på yttre stimuli är avgörande för att vi ska kunna konstruera en underjordisk robot”, säger Stefano Mancuso, italiensk växtprofessor till Horizon Magazine.

Han ser stora möjligheter att använda plantoider för att övervaka föroreningar och färskvattentillgångar under jorden, men teknologin kan också komma att utnyttjas i rymdrobotar som utforskar andra planeter.

Idén om den intelligenta växten blommade upp i början på 1970-talet i och med boken The Secret Life of Plants. Boken låg etta på försäljningslistan över faktaböcker i USA och satte stor prägel på västvärldens förhållande till växtlivet. Författarna Peter Tompkins och Christopher Bird påstod bland annat att växter har känslor, att de föredrar klassisk musik framför rock och att de kan känna av människors och djurs sinnesstämningar.

Med hjälp av Cleve Backster, en avhoppad lögndetektorexpert från CIA, hävdade de till och med att träd kunde hjälpa polisen att peka ut mördare.

Stressade träd. Backster beskrev själv i en artikel i International Journal of Parapsychology ett experiment som visat att träd blir stressade av att räkor kokas levande och ägg knäcks i deras närvaro. Flera forskargrupper försökte förgäves framkalla denna Backstereffekt och ganska snart blev det lite skamligt inom den vetenskapliga forskningen att befatta sig med frågor om växternas intellektuella kapacitet.

Nu har skammen lagt sig och forskare vågar igen koppla elektroder på trädgrenar utan att bli stämplade som flummare. På Instituto Italiano di Tecnologia i Genua leder Mancuso det EU-finansierade projektet Pleased för att reda ut vad olika växter förnimmer och hur denna kunskap kan utnyttjas.

Forskarlaget har mätt upp och analyserat de elektroniska signaler som olika växter aktiverar när de utsätts för yttre stimuli.

Bland annat har solrosor exponerats för svaga doser av svavelsyra och öppna eldflammor för att simulera sura regn och skogsbränder, samtidigt som elektroderna känt plantorna på pulsen.

Ett av forskarlagets viktiga genombrott är insikten att växter reagerar på ljudet av rinnande vatten. När forskarna spelade upp ett porlande ljud reagerade rötterna genom att börja sträcka ut sig i riktning mot ljudet.

”Rotsystem växter inte slumpartat. Rötterna kan känna av ljud med svängningar mellan 100 och 400 hertz och växa mot ljudets källa.”

Bas. Som jämförelse kan man komma ihåg att mänskligt tal ligger mellan 250 och 8 000 Hz, så det gäller att ta till den djupaste basröst man har för att favoritkaktusen ska höra vad man säger.

I parallellprojektet Plantoid har forskare studerat de metoder som växtrötter använder sig av för att ta sig genom jorden. Projektet ska under 2015 presentera en underjordisk robot, det vill säga en artificiell rot som förenar traditionell robotteknologi med de nya kunskaperna.

Mancuso har också lett en annan studie vid Bristol University, där man med ytterst känslig mätapparatur kunnat fånga upp klickande ljud från rötter.

”Vi har kunnat visa att rötter har ett kommunikationssystem som liknar myrornas och andra insektarters sätt att svärma. Rötterna utforskar jorden effektivt för att hitta näring och kommunicerar med varandra för hålla lämpligt avstånd”, säger Mancuso.

Visst låter det otroligt, men mycket rimligare än att träd skulle agera mordvittnen.