Plasten går om ståler 1985
Forum 1969-10, sida 26, 21.05.1969DOSENTUR I TELETEKNIKK MED SPESIELT FAGOMRADE TRANSMISJONSTEKNIKK VED UNIVERSITETET I TRONDHEIM, NORGES TEKNISKE HOGSKOLE
Ved Universitetet i Trondheim, Norges tekniske hagskole er det ledig et dosentur i teleteknikk med spesielt fagområde Transmisjonsteknikk. Dosenturet er administrativt knyttet til Institutt for transmisjonsteknikk.
Fagområdet omfatter analyse og syntese av passive og aktive kretser for teletransmisjon, transmisjonsteori og -teknikk (Transmisjonsproblemer ved linjer og kabler, transmisjonssystemer for telefoni m.m.) og signal- og informasjonsteori.
Dosenten plikter å delta i såvel grunnleggende som vi: deregående undervisning samt eksamener innen fagområdet. Undervisningen ved hegskolen skjer ved forelesninger, tegnesalsovinger, beregnings- og laboratorieevinger sämt kollokvie- og instruksjonsvirksomhet.
Ved hegskolen studerer ordingere studenter, licentiander og hospitanter. Dosentens undervisningsplikt m.m. omfatter i prinsippet alle tre grupper.
Dosenten skal drive vitenskapelig arbeid innen sitt fagområde, dels selvstendig og på eget initiativ, dels ved å delta i prosjekter som bearbeides ved instituttet. Videre skal dosenten delta i tilrettelegging og gjennomforing av nye undervisningsopplegg.
Dosenten må kunne dokumentere selvstendig innsats på vitenskapelig og faglig grunnlag innen området. Det vil bli lagt vekt på pedagogiske evner.
For norske sekere er det alternativ adgang til å seke utdannelsesstipend. Den som eventuelt blir tildelt sti pend, må binde seg til å konkurrere på vanlig måte neste gang dosenturet blir kunngjort ledig.
Mer detaljert betenkning om dosenturets fagområde, arbeidsoppgaver og krav til kvalifikasjoner fås ved henvendelse til sekretariatet, Norges tekniske hegskole.
Den som beskikkes, plikter å delta i hagskolens undervisning og eksamener i henhold til den til enhver tid gjeldende studieplan. Ellers fremgår dosentens plikter av St. prp. nr. 18 (1962—63). Vedkommende må finne seg i mulig forandringer m.h.t. fagområde og eventuelle endringer m.h.t. pensjonsordning og aldersgrense. For evrig skjer beskikkelsen på de vilkår som er nevnt i lov av 15. februar 1918 om offentlige tjenestemenn med senere og fremtidige endringer og det til enhver tid gjeldende reglement.
Lgnn etter klasse 2 i statens sjefsregulativ, brutto pr. år kr 62540. Herfra går pensjonsinnskott ft. kr 1163 pr. år. Utdannelsesstipend utgjer tilsvarende belap.
Seknad med opplysninger om utdanning, faglig og vitenskapelig virksomhet og med vitnemål og helseattest stiles til Kongen og sendes Kirke- og undervisningsdepartementet, Sommerrogt. 15, Oslo 2, innen 15. juni 1969. Sertrykk av vitenskapelige publikasjoner og andre arbeider som kan ha betydning for bedemmelsen av sekerens kvalifikasjoner, sendes (helst i 5 eksemplarer) til Universitetet i Trondheim, Norges tekniske hegskole, Sekretariatet, 7034 Trondheim-NTH innen en måned etter saknadsfristens utlap.
Plasten går om stålet 1985
I en specialutredning om framtidsutsikterna för plastindustrin framhåller OECD, att plastindustrin är den expansivaste grenen av den snabbt växande kemiska industrin i de västliga industriländerna. Produktionen av plastmaterial växer för mnärvarande tre gånger så fort som = stålproduktionen, och om denna utveckling fortsätter, kommer produktionsvär 26 Forum 10/6 det för plast att överskrida stålets produktionsvärde om drygt 15 år.
För övrigt frambäver OECDrapporten nödvändigheten av produktion i stor skala och intensifierade forskningsinsatser. I motsats till vad som är fallet på många andra industriella områden synes ingen klyfta föreligga mellan Europa och USA i fråga om forskning och utveckling a ;plastprodukter. I fråga om specialplaster ligger USA dock före, vilket beror på forskning i samband med produkutveckling betingad av rymdforskningens och försvarsmaktens behov. Med detta undantag har Västtyskland, Italien, Japan och Storbritannien hävdat sig väl i konkurrensen. Såsom fallet är på relativt nya område har också flera små länder klarat sig jämförelsevis bra, men en trend mot större produktionsenheter i samband med en allt längre driven teknisk utveckling tyder på att de mindre produktionsenheterna kommer att få det svårare i framtiden. Därför anläggs nästan alla nya fabriker i en mycket stor skala, såsom det nygrundade Pekema Kos oss. Uj