Populära myter

”Till och med Einstein var dålig i skolan” – ett rent påhitt och alla latmaskars och obegåvades favoritundanflykt. Vilka andra myter borde förpassas till soptippen? Är fantasi viktigare än kunskap?

Det finns mängder av belägg för Ein­steins färdigheter under uppväxten i slutet av 1800-talet. Bevarade brev och betyg visar att han ofta var bäst i klassen med höga vitsord i historia, aritmetik, algebra, geometri, fysik och musik. Hans tyska var något svagare.

De vuxna identifierade gossens utveckling och han fick hoppa över första klassen. Men lärarna irriterade sig på hans ständiga ifrågasättande och envishet med att hitta egna lösningar i stället för att göra det förväntade. Einstein vantrivdes i skolan och som femtonåring hoppade han av och sökte i stället in till den tekniska högskolan ETH i Zürich. Vid inträdesprovet klarade han naturvetenskaps- och matematikdelen galant, men bommade på litteratur, zoologi och politik.

Visuell fantasi. Lyckligtvis tog den unge Einstein ett mellanår vid Aarau där undervisningsmetoden passade honom. Johann Heinrich Pestalozzis pedagogik betonar fantasi och visuellt tänkande: att väcka intresse och skapa förutsättningar för problemlösning genom ett öppet tankesätt.

Som vetenskaplig superkändis i USA misslyckades Einstein senare vid ett populärt ”intelligenstest” som Thomas Edison utvecklade 1921 för att sålla bland potentiella rekryter.

Men Einstein berördes inte – han menade att lexikal information kan man lika gärna slå upp i uppslagsverk (i dag skulle vi säga ”KVG”, eller något artigare: ”googla”).

Senare har Einsteins uttalande om att ”fantasi är viktigare än kunskap” blivit berömt. ”Kunskap är begränsad till det vi redan vet och förstår, medan fantasin omfattar hela världen och allt som vi överhuvudtaget kommer att kunna veta eller förstå … Logik tar dig från A till B. Fantasi tar dig vart som helst.”

Komplex. En annan populär myt är att den franske kejsaren Napoleon Bonaparte vore ovanligt kort. Enligt obduktionen vid kejsarens död 1821 var han 1,68 meter lång. Det överträffar vanliga fransmäns kroppslängd för 200 år sedan. Man ska minnas att kosten på den tiden var ensidig.

Vissa menar att Napoleons påstått anspråkslösa vertikala begåvning var en skröna som fiender likt England ville befästa via propaganda för att undergräva kejsarens manlighet, trovärdighet och auktoritet. En bidragande orsak kan vara att Napoleon som militär ledare omgav sig med La Garde Impériale, det kejserliga gardets resliga livvakter.

För övrigt är Napoleonkomplexet sannolikt också en myt, enligt University of Central Lancashire (2007). Enligt denna studie uppvisar kortvuxna män inte beteende avsett att kompensera för deras fysiska litenhet.

Ibland råder motsatsen: i fjol anklagade Art Garfunkel (1,83 meter) sin forne kollega Paul Simon (1,57 meter) för att ha ”tryckt ned hans kreativitet”. Höjden av ironi. 

Forum utmanar alla triviamasochister att göra Edisons test: https://www.nps.gov/edis/learn/education/the-edison-test.htm

Torsten Fagerholm text