Porträttet : Folksmaken får inte bestämma i radio, TV

Taggar: Personer: Christoffer Schildt Teman: tv

PORTRAÄTTET

Programdir. Christoffer Schild 18 Forum 10/69

Folksmaken får inte bestämma i radio, TV

Rundradion, vårt statliga monopolbolag med två mäktiga massmedia i sina händer, är ständigt infamt påpassad. Den ena dagen kan det gälla programpolitiken, den andra dagen bolagets investeringspolitik, nu senast de nyutnämnda direktörerna som gav anledning till insändare och ledande artiklar i dagspressen. Inom bolaget är man minsann lyhörd för all kritik även om den långt ifrån alltid föranleder kommentarer och bemötanden. Den stora allmänhetens intresse för Rundradion ger vid handen, att kanalerna på TV och i radio ständigt står i blickpunkten och vad tidningarna vidkommer kan man på goda grunder förmoda att något av konkurrensavund avspeglas i de kri tiska spalterna.

Fil.kand. Christoffer Schildt, svensk programdirektör vid Rundradion har fått »20 frågor» att besvara. Direktör Schildt är till ancienniteten den nästäldsta svenska tjänstemannen = i bolaget — endast redaktören för de svenska = barn- = och ungdomsprogrammen Cely Landén har tjänat bolaget längre. Schildt anställdes som amanuens, såsom befattningen då kallades, år 1945 för att bli avdelningschef för föredragsavdelningen år 1950 nä den svenska programsektionen utbyggdes. 1957 tillträdde han den efter Ragnar Ölanders död lediga programdirektörsposten. Han har upplevat företagets våldsamma expansion, inte minst utvecklingen under den senaste femårsperioden.

Och så; from sounds to things — Hur har arbetet gått i direktionen, förekommer friktioner — Direktionen är inte hundraprocentigt sammansvetsa och det är naturligt att meningsskiljaktigheter och friktioner har förekommit. I vissa fall har omröstningar tillgripits för att lösa svårare frågor. Däremot har vi så långt det är möjligt strävat att utåt uppträda som en enhet. — Har de svenska önskemålen beaktats? — Det har skett i mycket hög grad. Under den senaste femårsperioden Har vi Ööver-, huvudtaget fått våra svenska önskemål beaktade i en omForts. på sid. 2 3 VÄLKANDA PUMPTILLVERKARE ALLWEILER » LEWA « SEEBERG

ALLWEILER-skruvpumpen för olja är känd för sin driftsäkerhet och långa livslängd. När det gäller skruvpumpar ställer vår huvudman och vi vår erfarenhet till Ert förfogande.

LEWA har specialiserat sig på tillverkning av doseringspumpar. LEWA-pumparna har funnit användning inom de kemiska industriernas olika processer. SEEBERGS-skruvpumpens stålrotor och gummistator tillåter pumpning av högviskosa och slitande vätskor. Pumpen kan användas inom de flesta industrigrenar.

OY TEKNO-MONTAN AB

Snickaregatan 3, Helsingfors 81, tel. 782 322, telex 12-772

Nedan en Seeberg-pump i pappersindustrins tjänst.

poet | fen dd ol

NOKIA- kilremmar

NOKIA-V-kilremmarna är tillverkade för att tåla verkligt höga varvtal. Förstklassigt hållbara syntetiska fibrer och gummikvaliteter. De ger dem styrka.

NOKIA-V-kilremmarna tillverkas enligt internationella ISO-normerna. I våra kilremsbroschyrer Ki 1, Ki 2 och Ki 3 finner Ni mera detaljerade uppgifter om remmarna.

ov NOKIA AB

GUMMIFARRIKEN

Forum 10/6 19

Färg-TV, kanal 2 och stereofoni byggs u fattning som knappast någonsin tidigare har förekommit. Detta sammanhänger med den nuvarande generaldirektörens fördomsfria och positiva inställning till minoriteternas önskemål och behov.

Friktioner mellan direktion och förvaltningsrå — Det förefaller som om samarbetet mellan direktionen och förvaltningsrådet inte alltid har förlöpt utan gnissel? — Under de senaste åren har det tyvärr rått ett ömsesidigt misstroende mellan förvaltningsrådet och direktionen. Förvaltningsrådet har haft benägenheten att ingripa i detaljfrågor. När det gäller samhällskritiska program är situationen nu en annan än tidigare då programpolitiken hade en mera passiv utformning. Skrivelser med klagomål, adresserade till förvaltningsrådet, har sedan delegerats till direktionen för utlåtanden och åtgärder, vilket har varit ägnat att bromsa upp behandlingen av andra och viktigare frågor.

— I vad mån influerar en programdirektör på programmen — Han gör det i teorin. I praktiken har vi inom svenska programsektionen fungerat som ett arbetskollektiv när det har gällt planer och programutformning och = programdirektören har närmast haft en koordinerande funktion. Stundom har han fått upp träda som skiljedomare. Nyorganisationen innebär en förbättring, programdirektören frigörs från en del tidigare uppgifter, han har fått syssla med för mycket detaljfrågor tidigare.

— Har radion en framtid vid sidan av TV — Obetingat ja. Radion behärskar fältet på TV-fri tid, men har även sina uppgifter på kvällstid. Alla har inte TV, folk på resor är hänvisade till radion, bilradion är ett forum, personer med skiftesarbete är hänvisade till radion. Den är också snabbare som förmedlare av nyheter och informationer, är snabbare på plats.

20 Forum 10/69

Dessutom har den sin givna betydelse som en kanal för minoriteterna, som inte får sina behov täckta genom TV. Ytterligare har radion en framtid i undervisningens och vuxenbildningens tjänst.

— Är koordineringen mellan program i radio och TV tillfredsställande — I våra finlandssvenska förhållanden med relativt kort sändningstid i TV försöker v undvika »överlappningar» och jag tror vi har lyckats rätt bra. Också framdeles skall vi försöka undvika tidskollisioner.

Ser man på företaget i des helhet så har koordineringen kanske inte lyckats hundraprocentigt. Men jag kan nämna, att jag diskuterade denna fråga med engelska BBC under ett besök i Löndon i januari: där har man med sina fyra kanaler för radio och två för TV aldrig tänkt sig att försöka åstadkomma en koordinering mellan de två medierna, däremot nog mellan de två TV-kanalerna. Man anser uppgiften vara övermänsklig. Vi är inte långt från det engelska systemet med våra tre kanaler i radio och två i TV och en fullständig koordinering syns vara en ganska hopplös uppgift.

— Skall vi ha reklam i radion — Aboslut nej. Det skulle innebära ett hårt slag mot tidningspressen. Går man så långt som till reklam på det regionala planet i radio så kan det betyda en dödsstöt fö den regionala tidningspressen. Reklam i radio vore mycket betänkligt.

— Skall TV-reklamen fortsätta — Den fortsätter. Vi kan, lika lite som så många andra, undvara denna inkomst. Jag tror för min del att frågan även kommer att bli aktuell i de övriga nordiska länderna. — Är det lyckligt med ett separat TV-reklambolag — Vi kan knappast emotse en förändring av status quo, men däremot tror jag på en eventuell förändring i systemet så att reklambolaget inte skulle producera och leverera egna program. Dess insats skulle bestå i rena reklaminslag, som skulle placeras in i sändningen. I våra förhållanden tror jag det inte vore lyckligt om Rundradion skulle sköta — annonsanskaffningen, men det är inte heller lyckat med ett programproducerande privat reklambolag.

Radikalare programlinj — Dagens programlinje är radikalare än tidigare, har det inneburit en förändring till det bättre? Är lyssnare och tittare belåtna — Förr avspeglade våra media passivt vad som skedde i sambället, dagens linje innebär aktiv samhällsjournalistik.

» Man strävar i dag att kart lägga och engagera sig i vad som sker i samhället. Detta drag är inte speciellt utmärkande för Finland utan förekommer överallt i västerlandet. Alla kan aldrig vara nöjda, olikheterna i samhällssyn är en vattendelare: den konservativa uppfattningen trivs ej med snabba förändringar medan den progressiva anser att förändringarna inte sker tillräckligt snabbt. Utvecklingen har fört för långt, men faktum är, att kraven på snabba förändringar kommer -från många håll. Ett exempel är högskoleungdomen.

Programdirektör får ny titel — Vilken är programdirektörens ställning enligt nyorganisationen — Redan titulaturen är förändrad, direktör för den svenska radion och televisionen är det adekvata uttrycket. I praktiken innebär det ett mera självständigt arbete inom ramen för årsbudgeten och hela bolagets programpolitiska linjer utan att behöva offra lika mycket tid som hittills på allehanda administrativa och ekonomiska uppgifter, som har koncentrerats på direktionen. Direktionen arbetar åter s.a.s. i två våningar, ett arbetsutskott om fem medlemmar och den »stora direktionen». Chefen för den svenska sektorn är ett slags fabriksdisponent, som skall syssla med produktion av varan — programmen.

— Skall radio och TV ge vad lyssnarna och tittarna vill ha eller vad medierna vill ge Sina lyssnare och tittare — Både och, om man så vill uttrycka det. Man bör utgå ifrån att vi har en uppgift i att sprida information om förhållandena i det egna landet och ute i världen, att vidga människors synkrets. Vi skall främja den fredliga samlevnaden och vi har en folkuppfostrande roll som vi inte bör frånhända oss. Men vi har också skyldighet att erbjuda lämplig förströelse, inte en förströelse som bara skall slå ihjäl tiden. All förströelse skall ha en mening och ett innehåll. Förresten kan man säga att gränsen mellan sakprogram och underhållningsprogram är ganska flytande. Om vår programpolitik skulle avgöras genom ett referendum så skulle förmodligen kraven på underhållande program överväga. Vi måste ju ta vissa hänsyn till folksmaken, men den får inte helt bestämma programlinjen.

— Fördelas de politiska programmen jämnt mellan partierna — Det är svårt att bestämt avgränsa området »politiska program». All mänsklig aktivitet har en politisk bakgrund i viss mån. Tänker vi på de rent partipolitiska programmen så har varje parti sin bestämda kvot att förfoga över en grundkvot som är lika för alla och därtill en kvot i förhållande till partiets riksdagsmandat. Vår strävan är att åstadkomma balans på längre sikt i övriga program, debatter etc. I ett enskilt program finns denna balans inte alltid, men på lång sikt skall den finnas. Medges att regeringspartierna kan ha en viss favör, deras representanter kommer oftare till tals i aktuella sammanhang.

— Får en politisk tendens skymta fram i andra program — Det kan näppeligen förbjudas. Många slag av program har en viss politisk ton, men här gäller vad jag sade nyss, balans på längre sikt bör finnas.

— Är konkurrensen om vakanser öppen så att en utpräglad högersympatisör även i praktiken kan anställas i konkurrens med mera radikala sökande — Svaret blir obetingat ja. Meriter och kvalifikationer avgör. Jag beklagar att vi inte i vår programpersonal f.n. har någon utpräglad högerman, skulle vi ha det så skulle situationen vara lättare både för mig och för oss alla. Vi skulle lättare kunna möta kritik från vissa håll. — I vad mån kan programråden influera på programlinjerna? — Det nuvarande svenska programrådet har visat prov Vänd!

F:

TILL ER FORDEL! Entreprenörpaketet - en väg fem ärenden

VVS-, el- och kylmaskinsentreprenader. Tekniska Hankkija utför allt detta för Er. Planeringen, anskaffningen och koordineringen att allt fortskrider systematiskt. Allting blir lönsammare då det görs på en gång. |

Tekniska Hankkija står till Er tjänst med branschens tre specialavdelningar, som går på gemensam linje. Därför är Tekniska Hankkija en funktionell helhetslösning — till Er fördel.

Valio-mejeriet på bilden samt flere andra stora — industrianläggI ningar har förmånligast I utrustats med vvs-, eloch kylmaskinsutrustning via Hankkija.

Funktionell helhet till Er fördel

TEKNISKA MA/HANKKIJA

Forum 10/69 2

Christoffer Schild på stor aktivitet, inte enbart genom att framställa förslag och önskemål. De stora linjerna i programpolitiken är givetvis gemensamma för hela bolaget och är angivna i Rundradions = riktlinjer, Säsongvis tar programrådet ställning till programplanerna, men genom särskilda utskott har programrådet gjort allvarliga försök till en linjekla rering på olika sektorer inom programverksamheten, = teater, underhållning, vuxenbildning, aktualiteter, idrott o.s.v.

Färg-TV komme — De viktigaste uppgifterna nu, färg-TV, utbyggnaden av kanal 2 — Färg-TV måste komma, utbyggnaden av kanal 2 är oerhört viktig. Tyvärr skall detta nu ske samtidigt — därtill kommer stereofonin i radion.

— Är licensavgifterna tillräckligt höga — Nej — Har licenserna börjat nå taket — På radiosidan är vi nära taket, men bilradiolicenserna och licenserna för reseapparater kan ännu medge en viss ökning. Vi är uppe i praktiskt taget 1 miljon TV-licenser och radiolicenserna har överstigit 1 600 000. Detta för en folkmängd på i runt tal 4,5 miljoner.

— Vad innebär företagsde mokratin i Rundradion — utöver det allmänna duandet — Direktionen har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda frågan. Såsom jag ser saken är det väl ändå inte meningen att redaktörerna skall välja sina chefer och att endast den chef, som åtnjuter varje redaktörs odelade förtroende skall vara acceptabel. Så långt bör väl demokrati råda att personalen har ett ord med i laget när det gäller de egna arbetsvillkoren. Likaså bör näppeligen någon tvingas att göra ett program, som strider mot vederbörandes = egen övertygelse. OO

KOSTNADER

Ersättningar Direkt anskaffad försäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring. ….. annan olycksfalls bilförsäkring ansvarighetsförsäkring regleringskostnader .. Mottagen återförsäkring ..-. Ökning av ansvarsskulden . .

Återförsäkrare = sossssiser rea Provisioner och vinstandelar för mottagen återförsäkring Driftskostnader Skatter och publika avgifter . Kapitalkostnader

AKTIVA Finansieringstillgångar Kassa, bank- och postgiroräkningar .ocssssssss es Tillgodohavanden hos försäkringsbolag ………. Övriga tillgodohavanden . .. Övriga försäkringsbolags andel i ansvarsskulden Premiereserven = ….s.ss.s Ersättningsreserven . Transitoriska aktiva ……-Investeringstillgångar Obligationer och aktier …. LÅN sosseeseee esse ere re Överskott = sosssrsrr rr r ÖMSESIDIGA BOLAGET

INDUSTRIFÖRSÅKRING

RESULTATRÄKNING 196 18 369 238,9 50 901,38 9 678 843, — 1584 821,70 1 031 696,44 43 418,45 13 554,91 — 30 772 474,80 reses ser resa 10 556 917,82 rr e rr rr eta 5 996 180,— 47 325 572,62 reser rer rens 8 671 866,02 4796 809,52 7 645 496,21 486 219,80 185 435,96 401 968,8 69 513 369,02

INTÄKTER Premier Direkt anskaffad försäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring — …..annan olycksfallsförsäkring | brandförsäkring .. trafikförsäkring . bilförsäkring —…..c.—ansvarighetsförsäkring

Mottagen återförsäkring …..

Återförsäkrare Kapitalavkastning .

Extra intäkter sosse sasse reas

BALANSRÄKNING 31. 12. 196 8635 352,56 7527 983,64 1156 998,70 — 17-320 334,90 452710, — 3 425 000,— 3 877 710,— reser es 2961 037,33 15 514 049,2 78 253 802,49 6 806 530,02 100 574 381,7 1 160 582,6 125 894 046,57

PASSIVA Främmande kapital Skulder till försäkringsbolag Övriga skulder . …..- oe Ansvarsskuld Premiereserv -…ssesss-e ss Ersättningsreserv ..

Transitoriska passiva ………«

Eget kapital Grundfond . Reservfond Övriga egna medel …… Räkenskapsårets överskott. .

19 832 390,5 11 387 001,95 2019 364,46 1.563 009,4 129 867,6 5 000 000,— 8 920 000, 401 968,8 131 133,5 35 062 767,52 16 875 183,60 51 937 951,1 7 246 442,02 10 296 965,24 32 010,6 1595 527,82 4775 711,5 6 371 239,3 8338 000,— 93 277 000,— 101 615 000, 3 196 017,7 389 820,65 14 711 789,5 125 894 046,5 22 Forum 10/69