Priskriget inom OPEC påverkar också Finland

av Christer Herlin Forum 1977-07, sida 07-09, 21.04.1977

Taggar: Organisationer: OPEC Teman: oljepriser

Priskriget inom OPE påverkar också Finland

Oljepriserna är i blickpunkten. Priskriget inom den internationella oljehandeln pågår fortfarande för fullt. För Finlands del tillkommer nu den effekt devalveringen har på våra oljepriser.

Vissa tecken tyder på att vi kan vänta en höjning av brännoljans pris inom en mycket nära framtid. Våra bensinpriser börjar redan ligga internationellt sett så högt att de kan vara svåra att rucka på. Också om det kanske vore vettigare att gå in för ett tvångssparande just inom privatbilism-sektor i stället för att belasta industrin med högre oljeräkningar, tvekar antagligen politikerna inför den allmänna impopularitet som ett höjt bensinpris skulle medföra.

Ännu väntar man för att se var valutakurserna stabiliserar sig. Troligt är dock att markens värde i förhållande till dollarn kommer att äve i fortsättningen ligga cirka 6 procent lägre. Det betyder att Neste — eller Finland, om man så vill — får en tilläggsräkning för den importerade råoljan på cirka 250 miljoner mark i året (årsimporten av råolja är cirka fyra miljarder ton).

Därutöver kommer tilläggsräkningen för de färdiga olieprodukter, som Suomen Petrooli importerar.

FORUM 7/7 | WP” Neste kan knappast göra några större lagervinster på grund av att oljans pris nu stiger. De lager som finns är till stor del köpta med varu krediter. Vid årsskiftet låg Neste kortfristiga skulder runt en miljard mark.

Med andra ord: Neste kan göra en större lagervinst om råoljans pris stiger, än om marken devalveras.

Då de 13 OPEC-länderna Gabon, Indonesien, Nigeria, Algeriet, Ecuador, Iran, Irak, Iibyen, Venezuela, Kuwait, “Qatar, Saudi-Arabien och Förenade arabemiraten (Abu Dhabi, Dubai, och Sharjah) i mitten av december senaste år möttes i Doha, Qatar, var deras mål att komma fram till en enhetlig höjning av oljepriset. Det lyckades som bekant inte. Saudi-Arabien och Förenade arab emiraten vägrade gå med på de öv- riga ländernas krav på en 10,6 procentig höjning den 1 januari 1977 och ytterligare en höjning — omkring 4,6 procent — den 1 juli. SaudiArabien och Arabemiraten nöjde sig med endast en förhöjning om 5 procent, som skulle träda i kraft den 1 januari och hålla år 1977 ut.

Dessa beslut har lett till att det nu existerar två riktpriser på olja på världsmarknaden. Den vanligast använda referensoljan, Saudi-Arabian Light, kostar i detta nu 12:09 US dollar per barrel (oljefat), medan de övriga 11 OPEC-länderna (högprisernas) referensolja kostar 12,70 US $ p/b.

Varför då denna tudelning? Ur intervjuer med Saudi-Arabiens oljeminister Ahmed Zaki Yamani har det framkommit att landet har tre huvudmotiv för att motsätta sig en så stor höjning av oljepriset som 15 procent Ö man är orolig för att vänsterelement ska överta makten i västeuropeiska länder som en följd av det kärvare ekonomiska klimat som en hög höjning av energipriserna skulle medför Ö man vill få fart på den sk nordsyd-dialogen i Paris och få till stånd bättre avtal för de råmaterial tredje världens länder exporterar till industriländern Ö man vill få västvärlden på sin sida för att tvinga Israel överge de ockuperade områdena i Mellan-Östern och på så sätt få en palestinsk stat grundad.

Finland och oljan

Den energipolitiska kommittén tillsatt av handels- och industriministeriet räknar i en utredning senaste höst med att oljan 1980 svarar för 50 procent av vår energiförbrukning och 1985 för 47 procent. Orsaken till nedgången är en höjning av atomenergins andel. Trots en nedgång räknar man inte med att de faktiskt importerade oljemängderna kommer att minska. Huvuddelen — upp till 75 procent — av Finlands oljeimport handhas av Neste Oy. Bolaget ger i årsberättelsen en överblick av sin oljehandel, Neste och V/O Sojuznefteexport undertecknade i december 1975 ett avtal om leverans av 32,5 miljoner ton råolja till Neste åren 1976—1980. Avtalet ansluter sig till det femåriga ramavtalet om handeln mellan Finland och Sovjetunionen. Köpets värde är över 11 miljarder mark, och det utgör omkring 40 procent av Finlands import från Sovjetunionen under den aktuella tidsperioden: Den avtalade råoljekvantiteten beräknas täcka ungefär hälften av bolagets råoljebehov under den följande femårsperioden. Den andra hälften torde kunna erhållas från Mellanöstern, som också hittills varit Nestes andra huvudsakliga råoljeleverantör. Enligt Neste Oy:s kommersiella direktör, K H Pentti är siffrorna för senaste års oljehandel ungefär följande: Nestes hela importerade Vänd 7

Prispåslaget p oljekvantitet om 10,9 miljoner ton fördelar sig såhär:

Sovjetunionen 62,0 2/9 Saudi-Arabien 27,5 0 Iran 7,0 9/0 Irak 1,5 9/0 Norge 2,0 2/9

Hur kommer det att se ut nu efter OPEC-mötet? Kommer Saudi-Arabiens andel att stiga, då deras olja är billigare? Och hur kommer detta att inverka på Finlands oljehandel med övriga handelsparter?

Finlands oljehandel efter OPECs Qatar-möte

Finland kommer i år att importera ungefär lika mycket olja som senaste år. Importen kommer enligt Pentti att fördela sig ungefär som följer:

Sovjetunionen 60—65 9/0 Saudi-Arabien 20—25 9/0 Iran 7—10 2/0 Irak 2— 5 9/9 Diverse bl a Norge 5 9/ olja ger Finland

Några exakta uppgifter om vare sig mängder eller priser står inte att få. Antingen är de affärshemligheter eller så är de inte ännu kända utan beror bla på det slutliga behovet av råolja.

Av ovanstående framgår att Finland trots att Saudi-Arabiens olja för tillfället är billigare kommer att importera något mindre olja därifrån. Och mer från Iran och Irak jämfört med föregående år — trots att dessa länder håller ett högre pris på sin olja. Orsakerna är många bla det att oljeimporten sker inom ramen för långtidskontrakt av olika längd och innehåll. Därtill kommer att den billiga oljan knappast rör sig på den fria marknaden, Den är främst bunden till de långtidskontrakt som delägarna i det arab-USA-ägda Aramco ingått redan innan OPECs tvåprisbeslut.

Någon inverkan hade OPEC-mötet på Finlands oljehandel, det är klart. Närmast gäller det importutgifterna. Den senaste förhöjningen av råoljepriset innebar: enligt olika beräkningar en tilläggsräkning för Finland på mellan 300 och 400 miljoner mark i valutakostnader per år.

Neste: Oy:s anläggningar i Borgå landskommun.

en tilläggsräkninga

Denhär oljeräkningen betalas i sinom tid av konsumenterna på olika nivåer. Högre bränslepriser syns i rese- och boendekostnader. Industrins högre energikostnader återspeglas i produkternas priser.

Enligt olika uppskattningar innebär en 10 procents förhöjning av råoljan att konsumentpriset i genomsnitt stiger med 3,5 penni per kilo och liter.

Finlands oljehandel med Sovjet efter OPECS Qatar-möte

Qatar-mötet återspeglas i Finlands oljehandel med Sovjet. Inte i fråga om importmängder, de är redan fastslagna, men i fråga om priset.

Enligt direktör Pentti fastställer Sovjet sitt pris utgående från det rådande världsmarknadspriset på olja. Den rådande osäkerheten ifråga om detta komplicerar självfallet prisförhandlingarna mellan Neste och dess sovjetiska förhandlingspartner. Råoljeimporten har dock fortlöpt som planerat sedan årets början även om det slutliga priset fastställs först senare.

Oljehandeln på världsmarknaden efter OPECs Qatar-möte

Marknadsbilden i sin helhet är fortfarande rätt oklar. Mycket beror det på att oljelagren i väst fylldes till bredden före OPECs decembermöte. Dessutom har de stora oljebolagen all orsak att avvakta och se vad som inträffar, främst inom de 11 högprisländerna. " Dessa har uppenbarligen råkat ut för problem med åtgången av sin olja. Enligt vissa uppgifter minskade Irans oljeexport med över en tredjedel i januari, Detta betyder att Iran — den näststörsta oljeproducenten inom OPEC — tjänar 23,5 miljoner dollar mindre per dag jämfört med år 1976!

Andra källor uppger att högprisländerna Iran, Irak, Kuwait och i viss utsträckning Venezuela tillsammans drabbats av ett bortfall i efterfrågan på upp till 4—5 miljoner oljefat per dag under första kvartalet 1977. Med ett pris om i medeltal 12 US $ per fat ger det här en dagsförlust på mellan 48—60 miljoner dollar.

FORUM 7/7 300-400 milj mark

Efterfrågan skulle i vilket fall som helst ha sjunkit med ett par miljoner fat per dag på grund av lageruppbyggnaden. Men resten beror uppenbarligen på ökad saudisk produktion.

Och nu ryktas det om att Saudi-Arabien och Förenade arabemiraten ska höja sin produktion ytterligare. Normalt utvinner Saudi-Arabien ca 8,5 miljoner oljefat per dag och arabemiraten något under 2 miljoner. Detta motsvarande omkring 30 procent av OPEC-ländernas sammanlagda output.

Om världsmarknaden översvämmas med billig olja i större mängder kan det inte leda till annat än att högprisländerna får lov att ge med sig och sänka sina priser.

Utvecklingen under de kommande månaderna påverkas också av faktorer utanför OPEC. En viktig faktor är utan tvivel konjunkturförloppet i industriländerna.

Om den fortsatta återhämtninge skulle gå snabbare än de: flesta bedömare nu väntar sig är det tänkbart att prispressen på högprisländerna blir relativt kortvarig och att de förmår hålla sin front intakt. Eftersom efterfrågeutvecklingen snedvridits som en följd av lageruppbyggnaden i importländerna är det svårt att förutspå den framtida utvecklingen i detta fall.

En annan viktig faktor är vädret. Vintern har varit ovanligt sträng, framförallt i Nordamerika. I USA har detta medfört en markant ökad efterfråga på eldningsolja.

En tredje faktor är produktionen i Nordsjön och Alaska. I vilken takt leveranserna från dessa nya områden kommer att öka är svårt att exakt förutsäga.

En fjärde faktor är prissättningssystemen på vissa viktiga marknader. I USA tillämpar regeringen ett invecklat system, enligt vilket råoljekostnaderna för alla raffinerier utjämnas till praktiskt taget samma nivå.

Därigenom finns det inget incitament för oljebolagen att köpa billigt saudisk olja i stället för dyrare olja t ex från Iran.

Än så länge är läget med andra ord flytande. Enligt vissa uppgifter strävar OPEC-länderna till ett urtima, hemligt möte i Wien inom mycket nära framtid. Följande ordinära OPEC-möte äger rum den 12 juli i Stockholm.

Högprisländerna kommer sannolikt att sättas på ett första avgörande prov inom april månad, då de stora oljebolagen ska bestämma sig för hur stora oljekvantiteter de ska lyfta under andra kvartalet i år. Nästa eldprov kommer enligt saudisk uppfattning då halvårsskiftet närmar sig, Högprisländerna har beslutat om en ytterligare höjning om 5 procent från den 1 juli. Saudi-Arabien är emellertid övertygad om att de tagit hem spelet redan långt före detta.

Christer Herlin 0

Aktiva:

Finansieringstillgångar Inhemska fordringar

MORTGAGE BANK OF FINLAND

Balansräkning 31, 12. 1976

Passiva: Främmande kapita ov

Inhemska skulder

Kassa och fordringar hos banker.. 584.552,95 Debenturelån …… Hos Finlands Bank …sssosssssss os 177.345.219,34 Resultatregleringar Krediter till allmänheten Räntor = ..sseees- 224.600.000, 2 -7.596.250,—

Krediter i mark .. 303.339,982,— Övriga resultatRäntestödslån 4.000.000,— regleringar …… 4.798.891,82 12.395.141,82 236.995.141,82 Krediter i utländsk Utländska skulder valuta sosse 919.896.119,15 1.227.236.101,15 Masskuldebrevslån …..sssssses00 382.762.549,34 Resultatregleringar Skulder till banker Räntor ..ceeceevcv 35.400.200,86 I utländsk valuta = ..sssseseee.ss 351.085.246,— Övriga resultat- Övriga skulder 365,219,523,81 regleringar …… 2.171,89 — 35.402.372,75 1.440.568.246,19 Resultatregleringar …………..– 32 033.100,08 1.131.100.419,23 Investeringstillgångar Reserveringar Inhemska investeringar Kreditförlustreserveringar …….. 36.160.000,— Masskuldebrevslån i mark …….. 7.002.534,90 . Övriga reserveringar ………—-. 6.996.872,50 = 43,156.872,50 Aktier oossoesser ess ss ser free 333.500,— 7.336.034,90 Eget kapital Anläggningstillgångar och övriga Aktiekapital …sssosesseosee sirener 27.000.000,— utgifter med lång verkningstid Reservfond 17.700.000,— Aktier och andelar 8.250,— Övrig reservfond ee 917.356,18 Maskiner och inventarier …….. 1— Odisponerad vinst från tidigare år 57.927,61 Övriga utgifter med lång verk- Räkenskapsårets vinst ……..s..> 5.852.576,82 51,528.360,61 ningstid son -BA40.8B0— — 3.440.131,— ——övriga tillgångar 11.427.382,0 mk 1.462.780.794,16

Helsingfors den 1 februari 1977 Mauno Koivist mk 1.462.780.794,16

Pentti Uusivirta Heikki Tuominen Harri Holkeri Rolf Kullberg

Heikkl Valvanne

FORUM 7/77