Problemen hopar sig
av Mikael Ingberg Forum 1996-02, sida 10, 22.02.1996
konjunktur e puls
TILLVÄXTEN MATTAS AV. TROTS DET GER FINANSMINISTERIET UT OPTIMISTISKA PROGNOSER.
Problemen hopar si frer ett par år av snabb ekonomis tillväxt har mörka moln igen börja samlas vid horisonten Trots att total produktionen under fjolåret enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter var 4.4 procent större än totalproduktionen under år 1994, avstannade den ekonomiska tillväxten i vårt land i praktiken helt och hållet under hösten 1993 (figur nedan t.h.). Mot denna bakgrund är det inte heller förvånande, att arbetslösheten under hösten igen började stiga. För regeringen Lipponen, som har ställt som sin främsta ekonomiskpolitiska målsättning att halvera arbetslösheten under riksdagsperioden, är emellertid utvecklingen närmast katastrofal.
Orsaken till att den ekonomiska tillväxten har avstannat är framför allt den vikande internationella konjunkturen. Sedan senaste sommar har utvecklingen i Västeuropa och kanske speciellt i Tyskland och Frankrike varit svag. Utvecklingen i dessa länder kommer knappast heller art förbättras snabbt,specielit mot bakgrunden av att båda länderna är tvungna att strama åt sin finanspolitik för att uppnå de statsfinansiella konvergenskriterierna för den europeiska monetära unionen EMU. Båda dessa centrala länders tillväxttakt räknas i år röra sig enbart kring 1.5 procent
Konjunkturavmattningen i Västeuropa i kombination med en relativt stark valuta — marken har förstärkts med ca 20 procent sedan årsskiftet 1992-93 — ledde under hösten till att exporten från vårt land började avta. Speciellt var det skogsindustrin som med hjälp av produktionsneddragningar försökte bibehålla prisnivåerna. SåIunda föll den (säsongutjämnade) produktionsvolymen inom skogsindustrin med 1015 procent under hösten.
Den avtagande exporten kompenserades delvis av fortsatt tillväxt på hemmamarknaden. Speciellt industrins investeringar ökade snabbt under fjolåret. Konsumtionsefterfrågan tilltog också snabbt under första delen av året, men en klar avmattning kunde märkas mot slutet av året. Under början av året ökade exempelvis registreringen av nya personbilar med en femtedel jämfört med året innan medan ökningen mot slutet av året hade fallit till under 10 procent.
Mot bakgrund av det faktum att den
Mikael Ingber ekonomiska tillväxten avstannade redan under hösten i fjol samr att den internationella utvecklingen ter sig minst sagt svag åtminstone under detta år, kan man inte låta bli att Iyfta på ögonbrynen år finansministeriets prognos, som publicerades i början av februari månad. I denna prognos urlovas en tillväxt på närmare 4 procent även i år, vilket skulle kräva en mycket snabb vändning i utvecklingen.
Visserligen reviderade finansministeriets tjänstemän sin syn på den ekonomiska utvecklingen i en något mer pessimistisk riktning från hösten i fjol. När statsbudgeten för år 1996 gavs till riksdagen i slutet av augusti trodde finansministeriet nämligen att nationalekonomin under budgetåret skulle växa med hela 4.5 procent Alltefter att utvecklingen försvagades under hösten i fjol väntade man på experthåll på en revidering av denna optmistiska syn, men inom ministeriet ansåg man måhända att en revision av prognosen skulle ha gett felaktiga signaler till riksdagen, som kämpade med att få statsbudgetens debet- och kreditsida att gå ihop.
Nu finns emellertid inga dylika orsaker till att inte revidera prognosen till en realistisk nivå. Därför tror jag också att finansministeriets bedömining av vår ekonomiska närframtid kommer att börja gå under epitetet ”officiell optimism”. Ifall det visar si att ministeriet är för optmistiskt kommer dess trovärdighet för lång tid frumöver att vara svag.
De viktigaste skälen till den överoptimism. som finansministeriet bygger sin prognos på, är enligt tidningsuppgifter två. ör det första anser ministerietjänstemännen att exporttillväxten igen kommer att börja accelerera, närmast på grund av att storföretagens nyinvesteringar speciellt inom skogssektorn kommer i bruk. Enligt min uppfattning är detta inte särskilt sannolikt. Priset på cellulosa väntas for! art rasa. Alldeles i dagarna har man tala om 590 dollar per ton inkommande sommar jämfört med 1000 dollar för ett år sedan. För att minska pressen på priserna kommer säkert produktionen fortsättningsvis att hållas på en relativt låg nivå. Dessutom är det svårt att vinna marknadsandelar i en situation med vikande efterfrågan.
För det andra utgår man i finansministeriet från att den snabba sänkningen av räntorna, som Finlands Bank efter moget och (alltför) långt övervägande iscensatte under senhösten i fjol, skall börja stimulera hemmaefterfrågan mot slutet av året. En allmän tumregel bland ekonomister är nämligen, att en förändring i räntepolitiken påverkar realekonomin med en eftersläpning på 1 till 1,5 år. Detta argument har en viss tyngd.men det är oerhört svårt att tro att de genomförda räntesänkningarna skulle ha en så pass stark effekt som finansministeriet tycks tro.0
FORUM NR 2/96