Problemet är hur det ska gå med låglöneindustrin

Taggar: Personer: Carl Erik Carlson Teman: industri

PORTRAÄTTET

Prof. C.E. Carlson:

Problemet är hur det ska gå mel låglöneindustri 9 Han simmar varje fredag och en gång i veckan går han i rask takt de tio kilometrarna från Havsgatan till jobbet i Otnäs. För övrigt är han även svår på konditionsträning, inte så mycket för att han älskar det, men för att han anser det viktigt.

9 Och det kan nog behövas, för den »han» vi talar om, professor Carl Erik Carlson, 48, besätter en professur, som under sin 47åriga existens beklätts av endast två personer (23 ‘/2 år per man alltså. Om arvet skall anses förplikta, så gäller det att hålla sig vid god vigör.

”Företagsdemokrali är det som de avser,. som talar om företagsdemokrati. 28

Forum 14/71

Carl Erik Carlsons professur bär titeln industriell ekonomi. Det kunde kallas företagsekonomi med tonvikten på industri, säger han, Det är en gammal professur, som grundades redan 1924. Dess första innehavare var Bernhard Vuolle, som efterträddes zav Eino M. Niini. Prof. Carlson är nummer tre i raden.

Han kom till Tekniska högskolan från Kiitoketju, vars VD han var sedar 1964. Det är att på något sätt gå den omvända vägen. Vanligen brukar ju näringslivet locka till sig ”profeter” och inte högskolörna dra till sig företagsledare. — Så väldigt ovanligt är det nog inte, säger prof. Carlson, men det kunde faktiskt ske i mycket större utsträckning. Under det år som jag nu har skött professuren har jag märkt att åren inom industrin har varit till stor nytta. Den praktiska erfarenheten ger ett gott underlag för den teoretiska undervisningen, Man vet vad man talar om.

— Växelverkan mellan högskolorna och näringslivet beror mycket på lärarna själva, men det kan nog sägas, att vårt system har fått en väl akademisk prägel, om man tex jämför det med den amerikanska högskolevärlden. Där har man privata universitet, som mycket behändigt kan locka framstående forskare och lärare från det privata näringslivet för kortare eller ängre engagemang.

— Kontakterna mellan högskolorna och näringslivet är även beroende av ämne. I mitt ämne, industriell ekonomi är intima ontakter absolut nödvändiga.

— Vad sysslar en professor i industriell ekonomi med?

Jo, en massa ting, av vilka endel är högaktuella debattämnen i dag. Till exempel industrins lokaliseringsbeslut. Det är inte alltid så, att södra Finland är det bästa etableringsområdet, förklarar prof. Carlson. Industrier som behöver mycket arbetsraft och inte är så beroende av tunga transporter gör klokare i att söka sig till områden, där arbetskraften är lättillgänglig. — Tar man åter ett fall, som Neste och Tvärminne, tror jag nog man kan lita på att bolagsledningen mycket noggrant har utrett de företagsekonomiska aspekterna. En annan sak är att regionalekonomiska synpunkter och miljövårdsfrågor kanske ger ett annat utslag, säger prof. Carlson med vetenskapsmannens försiktighet.

Varför ligger vi efter Sverige?

Med lokaliseringsfrågorna sammanhänger även frågan om lönsamheten och av denna beror bl a hurudana löner vår industri kan betala.

Nu ligger vi ju en god bit efter Sverige i detta hänseende. Vad beror det på — En stor del av den svenska industrin har en större produktivitet än vår. Man kan också peka på att Sverige har haft en mycket lång period av fred, näringslivet har kunnat utvecklas i lugn och ro.

Men det kanske viktigaste är att Sverige medvetet satsar på

Forum 14/7 industri med hög förädlingsgrad, höglöneindustri (maskinindustri etc) och helst skalar bort låglöneindustrier som textil- och skoindustri. Vi har i detta hänseende inte nått så långt som Sverige, men vi är på väg.

Det är typiskt, att den svenska industrin håller på att.skjuta. ifrån sig textilindustrin bla till oss. Men detta kan inte ske i det oändliga. Vi håller också på att arbeta upp oss och efterhand blir låglöneindustriernas öde detsamma hos oss som i Sverige. Det är någon som har räknat ut att om en inte alltför lång tid, så har vi inga industrier av den typen mera i Europa. De har alla skjutits över till låglöneländer utanför Europa.

Vi kan säga, att vårt näringslivs struktur redan nu är ganska bra, bra mycket bättre än när den ensidigt dominerades av träförädlingsindustrin. Men problemet är hur det kommer att gå med låglöneindustrin.

Företagsdemokratin

Demokratiseringssträvandena har även nått företagsvärlden. Företagsdemokratin faller inom prof. Carlsons gebit. De blivande ingenjörerna och eventuella företags- och industriledarna går alltså inte ut ur skolan utan en orientering i detta just nu mycket aktuella tema.

— Det är ju så med begreppet företagsdemokrati, att det änsålänge är ganska obestämt till definitionen. Den kanske bästa definitionen är att ”företagsdemokrati är det som de avser, som talar om företagsdemokrati”. Det varierar alltså med vem som råkar ta det i sin mun och betyder just det som han då råkar mena (om han alltid vet vad han menar). Hursomhelst, så bör det gå att anlägga åtminstone följande två synpunkter på problemet, menar prof. Carlson: man kan avse en utveckling av de sociala relationerna på arbetsplatsen (jämlikhet, utjämnande av de sociala skillnaderna, information uppifrån och ned och nedifrån upp etc). Men man kan även avse en verklig strukturförändring, en omläggning av beslutande- och medbestämmanderätten.

I det förstnämnda fallet kan mycket göras redan nu och inom ramen för vårt existerande system. Det finns tex intressanta norska experiment med självstyrande arbetsgrupper, som kan tjäna som exempel härvidlag.

Men vill man ha en verklig ”revolution” till stånd, när det gäller den ekonomiska beslutanderätten, då får man lov att samtidigt övergå till någon annan företagsform. Det går inte att klistra på en sådan reform på våra nuvarande aktiebolag. Här ligger svårigheterna.

— Men jag tror att de flesta inte anser det så viktigt att vara med och fatta beslut. Att förbättra förhållandena på arbetsplatsen ligger mera i den enskilda individens intresse. Det är förresten ingen tacksam uppgift att leda ett företag. Det är inte så förbaskat lätt att vara företagsledare, säger prof. Carlson och det har han ju en viss erfarenhet av.

29