Problemet som smusslas undan

av Ingalill Österberg Forum 1977-04, sida 27-29, 09.03.1977

Taggar: Teman: alkoholberoende

Problemet som smusslas undan

ER

Erik är som folk är mest. Det tycker han själv och det tyckte länge andra. Visserligen håller bilden på att förändras. Alldeles som andra är han nämligen inte åtminstone när det är fråga om alkohol. I själva verket inte när det gäller att klara stress. Han har sk dolda alkoholproblem — en ganska märkvärdig term egentligen. Alkoholproblem är svåra att dölja i längden. Men man avser närmast att Erik inte officiellt är registrerad av några myndigheter för sina alkoholproblem. Han har inte haft något att göra med polisen. Han har ett bra Jobb. Han är gift och har två barn. Ibland har han sjukanmält sig på grund av att han har varit bakfull. Men även om chefen har anat sig till den verkliga orsaken har han inte kommit sig för att tala med Erik. Endel arbetskamrater har tidvis varit oroliga för hur länge det skall gå innan bubblan spricker. De har försökt skydda Erik men har samtidigt blivit osäkra om detta är en rätt form av hjälp. Hustrun Lisa var den som först blev förskräckt när hon märkte att Erik upprepade gånger totalt tappade omdömet när han drack. Allt oftare började han finna legitim anledning att berusa sig. Ofta frågade han ”är jag inte värd att koppla av?” Lisa tyckte att Erik på dethär sättet ville skjuta ifrån sig ansvaret för sitt drickande. Men när hon talat om att han borde få hjälp har han svarat irriterat med att man inte orkar höra på tjat. Han har avvisat allt med ”dethär klarar jag nog själv”, ”inte dricker jag mer än andra” eller ”inte vill du väl påstå att jag är alkoholist, jag sköter ju mitt arbete”. Ändå hotar skulderna att växa honom över huvudet. Men han tyr sig även här till undanflykter och en strutspolitik, Lisa och Erik har i allt högre grad blivit främlingar för varandra. Inte heller barnen trivs längre hemma.

y»” Vilket är arbetsplatsernas ansvar för alkoholproblem?

För att ge diskussionen litet kött på benen har vi i rutan intill presenterat ett fall från verkligheten. Exemplet är typiskt även om varje problem är unikt med sina individuella särdrag och lösningar. I alltför

FORUM 4/7 många fall kan inte den negativa utvecklingen hejdas. Den traditionella utgången har varit skilsmässa och avsked från arbetet.

Men såhär olyckligt behöver det inte sluta. Människor kan lära sig kommunicera med varandra på nytt om de får hjälp. En förutsättning är at närmiljön engagerar sig eller att även familjen och arbetsplatsen går med på att se sin egen andel och inte utser en person till syndabock för problem som är gemensamma. Arbetsplatserna kan göra mycket för att bryta människors fördomar och genom att förbättra arbetsmiljön. De kan genom en human och realistisk inställning till arbetstagare med alkoholproblem förhindra mycket onödigt lidande.

I själva verket har arbetsplatserna redan engagerat sig. År 1972 enades AFC och FFC om en gemensam rekommendation om att arbetstagare med alkoholproblem istället för att avskedas skulle hänvisas till vård. Senare har staten och många organisationer omfattat samma princip. I den inkomstpolitiska lösningen år 1976 ingick även denna modell. Endel arbetsplatser har även kommit fram till bindande avtal.

Men många frågor återstår att lösa. Här skall jag ta upp endel av de öppna frågor som hindrar personer med alkoholproblem att få rätt hjälp vid rätt tidpunkt.

Det är svårt att söka hjälp

De allmänna fördomarna mot att söka hjälp om man har psykiska problem är fortfarande massiva. Den som söker hjälp stämplas ofta av omgivningen och dömer även sig själv eftersom han delar dess fördomar. Helt felaktigt tolkas tex vårdsökan för alkoholproblem som ett bevis på att man är ”alkoholist”. Ändå är målet att man borde kunna komma innan problemen har hunnit bli alltför allvarliga. Att söka hjälp är inte ett tecken på svaghet utan på styrka. Men ett faktum är att det kan vara mycket svårt att få hjälp även om man själv har övervunnit sina dubier, sina motstridiga känslor och sin rädsla för förändringar. Vårdkapaciteten är för det mesta bristfällig. Många tvingas köa i veckor eller tom i månader innan de får hjälp. vänd 27

Bågen för högt spänd

Vårdinstitutioner möter ofta överdrivna förväntningar både av klienten, hans familj och av arbetsplatsen. Man ställer ultimatum och väntar sig snabba och perfekta resultat. Beställningen lyder: återställ honom nykter. Man litar alltför mycket på anstaltvård trots att öppen vård alltid borde prioriteras. Även klienten själv kan vara ovillig att ompröva sin livsstil. Istället föreställer han sig ofta att det går att finna genvägar och liksom operera bort symtomet via mediciner.

Problem som har uppstått under många år och som kan ha att göra med komplicerade kommunikationsproblem kan inte lösas utan samarbete med närmiljön. Terapeuter är minst av allt undergörare. Även de är helt beroende av samarbete. Men de kan sätta igång en positiv utveckling.

Problemet är känsloladdat

De flesta förhåller sig mycket känsloladdat till alkohol och till personer som har alkoholproblem. Attityderna är motstridiga. Ofta kräver maskulinitetsidealet att en man skall tåla mycket alkohol. Men om ha får problem börjar man förakta honom och uppleva honom som en stackare. Arbetskamraterna uppmanar honom att rycka upp sig och vädjar till förnuftsskäl som han själv är alltför medveten om.

Kanske är man indignerad över att någon får bryta mot regler, försena sig från tjänsten eller vara borta på grund av alkoholproblem. Det är naturligt om det väcker aggressioner om man måste utföra dubbelt arbete för att en annan missköter sig. Självklart är det inte meningen att personer med alkoholproblem skall få komma i en särställning som strider mot andras berättigade rättvisekrav. I en falsk tolerans får man inte se mellan fingrarna, ”linda in i bomull” och låta bli att ta itu med problemet.

Vad innebär då en rätt förståelse Vem kan fungera som en kontaktman på arbetsplatsen? Vem är kompetent och villig att tala med arbetstagare med alkoholproblem?

Råd till kontaktmän

Kontaktmannen har ett positivt erbjudande för personen med alkoholproblem. Han är inte en extra kont rollör som fungerar som ”polis”. Han försöker inte få ”fast” så många som möjligt. Onekligen är hans roll svår eftersom man av honom måste förutsätta opartiskhet och att han varken identifierar sig med arbetsledning eller arbetstagare på ett okritiskt sätt. Man glömmer alltför ofta att alla med alkoholproblem inte är likadana eller att orsakerna och lösningarna är individuella. Det vore viktigt att närma sig frågan från en helt annan dimension eftersom man annars kan stanna inför sekundära frågor. Därför skulle ett eftersträvansvärt mål vara att arbetstagare — oberoende av vilken rubrik problemet har — kunde ha en person att vända sig till på arbetsplatsen. Människor i olika kriser borde få hjälp just då.

Arbetsplatsernas hälsovård borde på ett flexibelt sätt kunna möta även alkoholproblem och inte hänvisa alla till svårforcerade specialinstitutioner.

Man måste bli ”vän” med den man vill hjälpa

Viktigare än att försöka ringa in det som är gemensamt för alkoholister är att finna det som är gemen EN TRANSPORT

FÖRSÄKRING

G än (

Mrsmmmmna R samt för alla människor när de har svårigheter. Denna kunskap kan man bla få genom att försöka leva sig in i frågan: hurudan hjälp skulle jag själv kunna ta emot om jag kom in i en kris? Då inser man att människor känner sig hotade och hjälplösa när de inte själv kan kontrollera sitt beteende eller göra upp fungerande framtidsplaner. I denna situation upplever de att deras självkänsla och identitet är hotade. Alla människor har skyddsmekanismer för att klara alltför svår ångest. Att förneka problem och delar av verkligheten är en sådan mekanism, likaså att finna förklaringar som ger ursäkter och alibin. Först i en trygg atmosfär med människor man kan lita på är det möjligt att våga ompröva sina låsta mönster. Människor är mycket sårbara och beredda att försvara sig. En stor fördel är därför om kontaktmannen inte är den som tar initiativet utan att den som anser sig ha problem själv tar kontakt.

Det är viktigt att erbjuda olika vårdalternativ och ge personen ifråga betänketid. Efter några dagar är han eventuellt villig att fatta något beslut och då kan han under en kortare period pröva det. Därefter kan ma ha ett nytt samtal och diskutera erfarenheterna av vården, om han vill fortsätta vården på det sättet eller om man måste pröva något annat. Ifall vården inte har lyckats är det viktigt att dra slutsatsen att planen har misslyckats men inte individen.

Viktigt att lyssna

Kontaktmannen ska vara öppen för olika vårdalternativ och inte sekteristiskt tro bara på en modell. När det gäller kommunikation med människor som söker hjälp för alkoholproblem är den första regeln att lyssna uppmärksart. Ändå är det inte sagt att den lyckas bäst som får personen med alkoholproblem att tala mycket. Då kan det hända att han efteråt skäms över att han har avslöjat för mycket och att han blir för beroende av kontaktmannen.

Relationen saboteras knappast så effektivt som om kontaktmannen inte är att lita på utan har hemliga underhandlingar bakom arbetstagarens rygg tex med arbetsledning, familj och vårdplats. En anna sak är att det är oumbävrligt att få till stånd ett samarbete med «närmiljön men det måste ske med öppet visir och s att alla parter — främst klienten — är medvetna om spelreglerna. Självklart är att det vore bra om kontaktmannen personligen har stiftat bekantskap med olika vårdorganisationer eftersom det annars är svårt att informera om dem. Kontaktmannen har även ett stort ansvar när det gäller att medverka till ett förbättrat samarbete på arbetsplatsen och till en ökad förståelse inför dessa problem. För att klara dessa uppgifter borde han själv tidvis få konsultera någon med större erfarenhet. Förtroendemannen och en representant för arbetsledningen borde även delta i vårdhänvisningen.

Under en ekonomisk depression är vårdhänvisning även en känslig politisk fråga. Men alltid är det fråga om vilket ansvar man har för människor. Det är inte bara fråga om att arbetsplatserna riskerar förlora välutbildad och kompetent arbetskraft. Först då kan man tala om verkligt ökad förståelse när man vill hjälpa även dem som har alkoholproblem men som inte är speciellt duktiga eller oumbärliga i sitt arbete. OO

Ingalill Österber —SEK— I FINSKAJÖ TÄCKER ALLT DEN SKALL TÄCKA.

Vi är specialister på samtliga transportförsäkringar.

Försäkringar på land, till sjöss och i luften känner vi i detalj på Finska Sjö.

Om Ni har fortlöpande transporter, föreslår vi et årskontrakt, som underlättar skötseln av Era försäkringar. Det garanterar ett automatiskt försäkrings skydd för Era transporter från an till slut.

Våra transportförsäkringar är rätt dimensionerade vi anpassar Er försäkringstäckning efter Era beho och intressen. Vi ger också ett försäkringsskydd so är så fullständigt som möjligt. Vid skadefall är sålunda allt klart och skaderegleringen sker snabbt,

Det är en kännbar fördel med snabba ersätt ningar, isynnerhet då man beaktar prisnivåns fortsatta stegring.

En transportförsäkring i Finska Sjö kan var heltäckande även geografiskt. Vårt haveriagentnät omfattar hela världen. Våra haveriagenter är vid behov snabbt på plats, var som helst.

skall täcka.

FN FINSKA SJÖ

FINSKA SJÖFÖRSÄKRINGS AKTIEBOLAGET Södra esplanaden 12, Helsingfors Tel. 175 166

Då Ni behöver en transportförsäkring, ta kontakt med vår transportförsäkringstjänst. Vi presenterar en lösning som täcker allt den