Processdatorerna blir ”strategiska investeringar”

av Pentti Tiainen Forum 1974-12, sida 26-28, 21.08.1974

Taggar: Bolag: Nokia Teman: processdatorer

1967. Företaget har specialiserat sig på tillämpningar för cellulosa- och elkraftindustrin. Följande system finns färdiga e Autocook som är ett styrsystem för diskontinuerlig kokning av sulfatcellulosa.

e Autobauer som styr kontinuerlig Bauerkokning.

e Autosulphite som styr diskontinuerlig kokning av sulfitcellulosa.

e Autobleach som styr cellulosans blekningsprocess.

e Autowash som styr cellulosans tvättningsprocess e Autogrind som sköter rapportering och styrning av träsliperiprocessen eo Vesku som övervakar föroreningsbelastningen av vattendrag.

eStyrnings- och rapporteringssystem för värmekraftverk.

Autocook

Det första Autocook-systemet togs i bruk år 1969. Till dags dato har sjutton system levererats till fyra olika länder. Autocook styr automatiskt kokarnas olika arbetsfaser, startar transportörer, utför vägningsfunktioner och fuktighetsmätningar, beräknar och doserar kemikaliemängder och reglerar ångtillförseln. Med Nokias Autocook-system uppnår ma e automation av styrninge e optimal åtgång av aktiva kemikalier e optimal åtgång av ång möjlighet att fritt välja kokningshas- tighet e möjlighet att stoppa kokningen vid rätt tidpunkt (dvs när cellulosans sk kappavärde är så nära det önskade som möjligt) e högre produktionskapacitet och mindde spill e noggranna tidsbestämda rapporter om varje kokning samt dygnsrapporter om råvaru- och kemikalieåtgång både per producerat cellulosaton och totalt för hela kokeriet. Driftserfarenheterna visar att reglersystemet betalat sig på mindre än ett år. Vi ska ta ett exempel på vad Autocooksystemet kan spara i en sulfatcellulosafabrik som producerar 645 ton per dag. Låt oss anta att cellulosans pris är $60/ton, träets pris är $25/cellulosaton, ångans pris är $15/ton och elpriset är $0.007/kWh. En grov kalkyl ger följande tablå över möjliga inbesparingar.

inbesparing/år (miljoner $)

Kokeriets ökade kapacitet 3.40 Minskad åtgång på ånga 2.28 Minskade kostnader för regenerering av kemikalier 1.14 Marknadsföringsvinst p g bättre kvalitet på cellulosan (exaktare Kappa-kontroll) 0.69

NOKIA PP 6500 SYSTEMHIERARKI FÖR CELLULOSAINDUSTRIN

CENTRALDATOR

STYRNINGSDATO Övervaknings- och rapporterings- ’ system för värmekraftverk

Bränslekostnaderna stiger snabbt och det ställs alls större krav på att kraftverken drivs så ekonomiskt och säkert som möjligt. Fel som inte upptäcks, felaktiga funktioner, felaktig drift och inte minst ståtid innebär stora ekonomiska förluster. De datorbaserade driftövervaknings- och rapporteringssystemet sköter också här snabbare och exaktare än mänsklig arbetskraft datainsamlingsövervaknings- och rapporteringsuppgifter.

Bränslekostnaderna är för ett 200 MW:s kondenskraftverk (energiförbrukning 2100 kceal/kWh och drifttid ca 6000 timmar per år) med nuvarande bränslepriser ungefär 80 miljoner mark per år. Vad en två procents inbesparing i det specifika värmebehovet betyder, är lätt att räkna ut…

Kostnaderna för icke förutsedd ståtid växlar mycket, beroende på kraftverkstyp och tidpunkt.

För datorövervakade kraftverk räknar man med en inbesparing på ca två stådagar per år,

Morgondagens tillämpningar av datorbaserade stytsystem inom elkraftområdet kommer att lösa problem i samband med samkörning, roterande reserver och allmän rationalisering. (Pentti Tiainen övers. Folke Abhlbäck) Mm

FÖRETAGSLEDNINGSNIVÅ: optimering av hela företagets funktioner

HÖGRE STYRNINGS NIVÅ: koordinering och optimering av flera produktions enheter I j I AUTOCOOK AUTOBAUER AUTOSULPHITE AUTOBLEACH AUTOWASH AUTOGRIND - styrning av - styrning & - styrning av = styrning av = styrning av - styrning av diskontinu- kontinuer- diskontinu” bleknings- tvättnings- slip-proces erlig kok- lig kokninj erlig kok- processen processen sen (sylfatcellulosa) (svlfitcellulosa) PROJEKTSTYRKINGSNIVÅ: optimering av en produktionsenhet, process-styrning, datainsamling, rapporttering. 28 Forum 12/74

ONIOrSteknisk Utstälnin /12.10.

[ i Helsingfors Mösshallar

Kontorsteknisk Utställning Kt 74 är den mest omfattande och fullständiga specialutställning av kontorsteknik som arrangerats i Finland, inneslutande alla områden under rubriken kontorsteknik. Utställningen är öppen enbart för personer inbjudna av utställarna.

I samband med utställningen ordnas även en Kontorsteknisk Kurs 74, 7—11.10. där de nyaste idéerna, metoderna och medlen inom företagsledning och inom olika företagsfunktioner behandlas.

Kt 74-utställningen är öppen dagligen kl 11— 19.

Bekanta Er med nyaste nytt på Kontorsteknisk Utställning Kt 74, 7-12.10.

FINLANDS MÄSSA

Mässhallama, PB 22, 00251 Helsingfors 25, tel. 44 00 11

Forum 12/7 (Integrated Direct Marketing System)

Ett effektivt datasystem för direktrekla 9 Namnregister, dubbletteliminering underhål 9 Generell selektering — 0. statistikmodu e Uiskriftsmodul — etiketter, beställningskort etc.

9 Utmatchning av inkomna svar — ordersanalyser m.m.

När Ni behöve e aktuella målsgruppe e planering av direktreklamkampanje 6 snabb postbehandlin e färgfyllda trycksaker tag kontakt med oss, tel. 782 155.

Vi är medlemmar i NEMS och Europadress

DIREKTREKLAMBYRÅ

REINAS

Sågaregatan 9, 00810 Helsingfors 8 + Återförsäljare i Finland för IDMS, en DMA produkt — nu installerat i 13 lände 2 1973 var ju ett ogynnsamt år för vår export, om man bortser från skogsindustrins produkter. Därmed är det give att detta skulle komma särskilt tydligt till synes i vår Sverige handel. Sverige toppar vår export som nummer två efter England och dessutom är varusortimentet dominerat av andra än skogsindustrins produkter.

Orsakerna till exportbortfallet senaste år har hunnit ventileras i olika sammanhang och behöver inte här beröras. Resultatet blev i varje fall att en flerårig positiv utveckling på den svenska marknaden råkade ut för ett bakslag. Sannolikt var det tillfälligt och tydligen koncentrerat till ett fåtal branscher. Men det kan gärna fungera som utropstecken. Vi behöver flera expansiva marknader i väst och har inte råd att förlora en tumsbredd på något håll.

Exportvolymen till Sverige kalkylerad med användande av exportens enhetsvärdeindex sjönk från föregående år och samtidigt steg vårt underskott i handelsutbytet, uttryckt i procent av in- och utförselns sammanlagda värde, tillbak +. till nivån från före 1968, Underskotte var i fjol 19 9/o, året förut 3,3 2/0. Under de föregående åren har Skandinavien som helhet bidragit med några hundra miljoner mark till att reducera vårt globala handelsbalansdeficit. 1973 blev situationeén den motsatta. Underskottet på Skandinavien var 1973 i det närmaste 11,5 2/0 av hela varuutbytet, medan vi 1972 hade ett överskott på 5 9/0.

Mekaniska maskiner akilleshäl 1973

Under 1973 kännetecknades den svenska ekonomin av svag tillväxt i efterfrågan på konsumtionsvaror (inte minst beklädnadsartiklar) samt byggvaror. Industriproduktionen var däremot expansiv, men främst som en följd av ökad utländsk efterfrågan. Utvecklingen av vår export på Sverige senaste år förefaller inte i alla avseenden att korrelera med denna konjunkturbild. Vilket visar hur osäkra allmänna slutsatser — och prognoser — som inte tränger långt ner i mikroekonomin är dömda att vara.

Ändå är Finland en förhållandevis stor faktor på den svenska marknaden. Av Sveriges tio största importmarknader var enligt svensk statistik Finland 1973 nummer 6, med 5,7 /o0 av den totala importen. Norge och Danmark låg ännu en bit högre upp på skalan med 6, 3 respektive 7,6 ?/o medan USA låg endast ett tuppfjät före.

Nu överensstämmer den här statistiska bilden vad 1973 beträffar sannolikt inte fullt med verkligheten, Tyvärr är inte ens inom Norden statistikmetoderna ännu enhetliga. I vårt speciella fall ger detta utslag i fråga om ”icke-elektriska maskiner” (SITC 71), där stora enheter med många delleveranser förekommer. 1972 var ett exceptionellt gott år för vår export av pappersmaskiner till Sverige. Eller riktigare uttryckt: ovanligt många delleveranser av sålda pappersmaskiner inföll under detta år. I Finlands statistik redovisades dessa 1972, medan de i Sverige på grund av avvikande statistikföringsteknik redovisades under 1973. Detta torde vara den huvudsakliga förklaringen till, att vår export av mekaniska maskiner under 1973, och därmed också hela exportens slutresultat, ser betydligt gynnsammare ut i svenskt än i finländskt statistikperspektiv. Enligt vår statistik minskade exportvärdet för mekaniska maskiner 1973 med 35 9/9 och det är det vi får hålla oss till, snarare än till den importökning som samtidigt redovisas i Sverige. Detta serverat som en nypa salt inför den bild av vår importandel i SITC 71, som framgår av diagrammet, I själva verket måste vi anta att vår importandel på denna punkt kraftigt sjönk under 1973, sannolikt ned till 3 procents nivån. Detta skedde alltså trots hög produk Aionsnivå inom svensk exportindustri och en reell investeringsrat inom industrin på + 6 9/» i maskiner m m.

Angående importandelar

Diagrammen härinvid måste studeras bit för bit. Det bör observeras att kurvan för transportmedel är alltför heterogen för att kunna jämföras. I Finlands fall är det fartygsleveranserna, som fallit tillbaka under de två åren, medan billeveranserna, som nått upp till över 130 miljoner mark, fortsatt att växa.

Hela SITC-gruppen 6 påverkades under 1973 av det faktum, att den nuvarande starka lagerupprustningen i Sverige än Framåt — hän nu inte kommit i gång 1973. Tvärtom fortgick då ännu i den svenska ekonomin den lagerförbrukningsperiod, som inleddes redan i mitten av 1970.

Grupp 8 i SITC-nomenklaturen består av diverse färdiga varor, däribland möbler, kläder, skor. Att vi inom den sektorn inte bara har den högsta importandelen av de tre länderna, utan dessutom förmått förbättra våra relativa positioner är inte så illa. Det rör sig ju här om varukategorier, som dels är utsatta för en snabb kostnadsökning, dels representerar branscher som omhuldas i nuvarande industripolitiska utvecklingsfas och dels borde ha drabbats av den omtalade efterfrågenedgången i Sverige senaste år.

Beklädnadsindustrin ligger i toppen och har hävdat sig klart bättre än den svåraste nordiska konkurrenten, Danmark. Skobranschen har haft det besvärligare, men i likhet med danskarna har våra skofabrikanter under 1973, överraskande nog, lyckats öka sin importandel. För möblerna däremot har det burit utför och det gäller också det klassiska möbellandet Danmark,

På väg uppåt?

Under de första fyra månaderna i år ser det, uttryckt i importandelar, alltjämt lovande ut för SITC 8, alldeles särskilt för vår beklädnadsexport, vars importandel i Sverige vid utgången av april var 33 9/9 mot 26 “/o vid samma tid de två senaste åren! För möbler är tendensen däremot alltjämt vikande. Importandelen har sjunkit till 10 9/v, för danskarna har utförsbacken nått ned till 14 9/0. Också när det gäller textilier verkar det som om importmarknadsandelen skulle fortsätta att något krympa.

För mekaniska maskiner visar finländsk statistik över första kvartalet ett nytt uppsving, som motsvarar det man väntat sig, medan svensk statistik visar en tillbakagång. Här stöter vi igen på den annorlunda statistikföringstekniken. Enligt vår tullstyrelse ökade exporten till Sverige värdemässigt under januari Forum 12/74