Produktutvecklingen räddar föetaget från bottenkänning
av Christer Herlin Forum 1976-17, sida 08-09, 03.11.1976
Taggar: Personer: Niilo Hakkarainen Teman: företag
FORUM 17 - 76
VD Niilo Hakkarainen:
FORUM 17 : 76
Produktutvecklingen räddar föetaget från bottenkänning
Trots att den ekonomiska krisen drabbar Finland långt hårdare än många andra länder, ser det ut som om Yhtyneet Paperitehtaat Oy skulle rida ut stormen. Bla detta avslöjade företagets verkställande direktör, Niilo Hakkarainen, i en intervju för FORUM.
Intervjun startade med ett gemensamt försök att definiera en rubrik för samtalet. På förslag var ”Företagsamhetens förutsättningar i dagens Finland”.
VD Niilo Hakkarainen tyckte emellertid att svaret på den frågan var så entydigt ”mycket svårt just nu”, att han i stället valde att försöka svara på frågan varför det är så svårt.
Orsaker till varför det är såhär fann han många.
- ”Finland är mycket ungt som industriland. Jämfört med längre utvecklade länder, som exempelvis Sverige. Ett dylikt försprång är svårt att ta igen.” 2. ”Gemene man tror överlag att allting alltid går bra för företagen. Mänskor tror inte att dylika inrättningar kan -råka illa ut.”
Orsaken till detta trodde Hakkarainen att till stor del beror på att företagen håller mycket tyst om sina förehavanden under dåliga tider. Delvis skyller han även denna brist på information på tidningspressen och massmedia överhuvudtaget.
”Nivån i de tidningsartiklar som behandlar företag är ibland rätt låg. Man refererar enbart omsättning och försäljning utan att oftare gå in på analyser av balans- och resultaträkningar eller finansiering. ”Varför utför inte tidningspressen några djupanalyser” frågar sig Hakkarainen. 3. ”Dethär landet befinner sig inklämt mellan två fronter, öst och väst, något som i mycket inverkar på diskussionen. Folk har lätt att jämföra åt något håll. Den ena parten håller på socialisering, den andra på kapitalägarna. Med en förtroendeklyfta som följd.
Utsugning är ett ord som lätt faller i god jordmån här i vårt land.
Om vi återigen gör en jämförelse med Sverige, så har den ekonomiska krisen inverkat i mycket lägre grad på näringslivet där än hos oss. Detta är en följd av att förtroendeklyftan mellan företagsledning och arbetstagarna är mycket mindre utpräglad där. 4, ”Löne- och skattepolitiken har i vårt land utvecklats så att vi nu befinner oss i ett skede där folk inte är intresserade av att arbeta mer än de absolut är tvungna till. Ersättningen åt den som är extra flitig är så obetydlig, att ingen ens försöker sig på något extra. 5. ”Ett faktum som gör att förutsätt ningarna för företagsamheten i Finland är så svåra och som gjort att den ekonomiska krisen inverkat på vårt land i så hög grad är att de finländska företagen är alldeles för skuldsatta. Företagsledningen i våra företag har gjort en uppenbarlig felkalkylation då de låtit skulderna växa.
Varför det gått såhär vet jag inte. Men utan denna skuldbörda hade det varit mycket lättare att anpassa sig till de problem den ekonomiska krisen medför.”
Yhtyneet Paperitehtaats ljusare (2?) framtid
Under samtalets gång kommer det flera gånger fram att Yhtyneet Paperitehtaats framtid inte är lika dyster som industrins som helhet.
Yhtyneet hade nämligen inga stora investeringar på gång då krisen började visa sig.
”En dylik kris samt inflationen inverkar såtillvida på investeringarna att deras kostnader ökar i en mycket snabbar takt än man kunde vänta sig vid tidpunkten för investeringsbeslutet.” Problem har man trots allt också inom Yhtyneet på grund av krisen.
”Vi vet att den ännu kommer att förvärras. Men i hur hög grad, det ‘vet’ vi inte. Vi märker fortgående att de prognoser vi gör upp inte håller.
Till och med de budgetprinciper vi utarbetade så sent som i september i år för budgeten inkommande år är vi nu tvungna att revidera.”
Produktutveckling i allra högsta grad
Förutom avsaknaden av stora investeringar har Yhtyneet ett annat trumfkort som enligt VD Hakkarainen kommer att rädda företaget från bottenkänning, då krisen nått så långt. Det är den produktutveckling visavi pappersframställning och de maskiner som framställer papper, som utförts vid Yhtyneets anläggningar i Kaipola och Jylhävaara. Termomekanisk massa heter den stora nyheten.
Pappersframställningen med hjälp av termomekanisk massa försiggår på Yhtyneets produktionsanläggningar i Kaipola och de maskiner som används vid processen samt metoderna är utvecklade av Yhtyneets Jylhävaara-fabriker. Det fina i termomekanisk massa är att den ger papperet den stadga och kvalitet som erfordras med en märkbart mindre andel dyrbar cellulosa. Då andelen cellulosa minskar och då papperet görs lättare, dvs tunnare (även det tack vare den termomekaniska massan) kan av samma mängd trämassa mycket större mängder papper än tidigare framställas.
Då man framställer papper av termomekanisk massa kan dessutom mer fyllnadsmaterial än tidigare användas. Yhtyneet har gjort lyckade försök med talk som fyllnadsmaterial, vilket både sparar råmaterial och höjer papperets kvalitet. Den talk man i allt högre grad har kunnat börja använda vid pappersframställning kommer dessutom från Yhtyneets egen produktionsanläggning, Suomen Talkki i Kajana.
”De större investeringar vi på senare år har företagit oss har gått just till maskinparken i Kaipola och till Suomen Talkki.
Staten har därtill deltagit i finansieringen av dessa projekt.”
Nästa års statsbudget företagarvänlig?
Statsmakten och dess agerande gentemot industrin blir upphov till en mer ingående diskussion. Sådär i stora drag ger inte dir. Hakkarainen statsmakten något vidare högt betyg. ”Staten har ökat sina egna utgifter i alltför snabb takt. Dess maskineri och den personal som krävs för att hålla allting igång sväljer en alltför stor del av statens inkomster.” ”Den nya budgeten har påståtts vara företagarvänlig, men faktum är att den innebär extra utgifter för industrin. Höjningen av omsättningsskatten betyder extra skatt på investeringar och på exporten. Extra utgifter är trafikavgifterna och elskatten. Elskatten är något obegripligt i ett land som vårt, där vi redan nu har otroligt höga avgifter på energi.” Vad dessa tilläggsutgifter i detalj kommer att betyda för Yhtyneet Paperitehtaat kunde VD Hakkarainen inte uttala sig om.
”Men problematiskt blir det.”
Permitteringar på väg?
Om Yhtyneet Paperitehtaat i vinter blir tvungna att permittera anställda, som så många andra industriföretag i dagens Finland har gjort, var en fråga dit. Hakkarainen inte ville diskutera.
”Säger jag att inga permitteringar ä på väg, tar alla anställda det som ett säkert löfte att inget dylikt kommer att inträffa. Säger jag att friställningar är att vänta leder det till otrevliga spekulationer.
Det enda rätta är att hålla arbetstagarna å jour med händelserna och diskutera direkt med dem.”
Sänkte lönen som protest
I början av hösten sänkte alla medlemmar i Yhtyneet Paperitehtaats direktion sina månadslöner som en protest mot den nuvarande skattepolitiken. Lönen sänktes under tilläggsskattetröskeln, dvs till 6 000 i månaden.
”Skattesänkningen var en protest mot de fortgående skattehöjningarna, mot de extra utgifter som läggs skogsindustrin till last samt mot ökningen av statens utgifter.
Tyvärr kom den diskussion som följde på sänkningen mest att röra sig kring markbeloppen. Inte som vi ville om skattebördan.”
Småföretagarna räddningen
På frågan om det är något speciellt VD Hakkarainen ville nämna kom han omedelbart fram med följande. ”Småföretagarna har länge behandlats mycket illa här i landet, främst av beskattaren, Vi ska vara glada, inte avundsjuka, om en småföretagare i dag har ork att förtjäna ihop något extra.
De kan tillsammans i hög grad påverka hela bruttonationalprodukten. Se exempelvis på USA, där drömmer varje människa om ett eget företag, om att få förverkliga sina egna idéer. Det är till stor del tack vare denna företagsamhet som USA:s ekonomi är så stabil den är.” Faktum kvarstår trots allt att det enda som snabbt och effektivt kan rädda vårt land ur en ännu djupare ekonomisk kris är kontanta medel, för investeringar. ”Det att investeringstakten har bromsats upp nu kommer att inverka på den ekonomiska utvecklingen många år framöver. Vi borde snabbt få medel för investeringar, men dessa finns helt enkelt inte. Detta är det mest brännande problemet just nu,” konstaterar verkst. dir. . Niilo Hakkarainen. (Christer Herlin) O