Prognospanelen 1984
av Håkan Nylund Forum 1984-01, sida 08-10, 18.01.1984
Högkonjunkturen är här
Av HÅKAN NYLUND
Bruttonationalprodukt >
Inflation (konsumentprisindex) vo Arbetslöshetsgrad (medeltal) 20
Bytesbalans mrd mk
FORUMS PROGNOSPANEL 1904
Förändring i jämförelse med 1983
I Prognospanelen 1983 (Forum nr 1/83) var, trots farhågor om överoptimism, i själva verket för pessimistisk, BNP-tillväxten överträffade = optimisternas prognoser, medan både arbetslöshetssiffrorna och inflationsutvecklingen var mer positiv än prognoserna. Panelen är i år mer optimistisk, och prognoserna ligger på de flesta punkter mycket nära varandra, Panelmedlemmarnas bedömning av bruttonationalproduktens tillväxttakt rör sig mellan Heikki Koivistos och ofta pessimistiske Cösta Mickwitz 4—5 procent, och Pertti Sorsas — i sin tur ibland anklagad för målmedveten överoptimism — samt Pentti Vartias 3,5 procent. Prognosmakarna grundar sin bedömning på den överraskande starka tillväxten under 1983, uppgången i industriländerna som borde ge underlag för ökad export. Industrins investeringar väntas också ge tillväxten fart, och bedömningarna varierar här mellan en volymtillväxt på 2 och 9 procent, Tveksammast angående BNP-tillväxten är ETLA:s Pentti Vartia, — Även om upp Heikki Koivisto KOP HU/Mercator
Löntagarnas realinkomst (årsmedeltal) 2
Exportvolym 2 Importvolym’ “/o
Industriproduktion, volym 9/0
Investeringsvolym 9/9— industrin — offentliga
Gösta Mickwitz — Pertti Sors ta vara på chanse svinget inom OECD är ett faktum så är tillväxten i Väst-Europa fortfarande långsam. Varför skulle Finland kunna lösgöra sig från utvecklingen på marknadsområdena, då vårt tidigare krut, östexporten och stimulanspolitiken, nu brunnit slut — Svängningarna har alltid varit kraftigare hos oss än på huvudmarknaderna. säger professor Mickwitz, det är en lång trend. En förklaring är skogsindustrins stora betydelse för vår export, som visserligen kontinuerligt minskar, men där konjunktursvängningarna är starka,
Vad händer i USA: Paneldeltagarna räknar trots den svagare tillväxten i Europa ändå med att exporten volymmässigt skall öka med 4—6 procent. Heikki Koivisto pekar på att kapacitetsutnyttjandet stigit hos konkurrentländerna och att detta ger Finland möjlighe ter att öka marknadsandelarna, medan Cösta Mickwitz också kalkylerar med att
Pentti Vartia
Finansmin. ETL 1984 är inte bara Orwells år, utan också ett år med högkonjunktur. Någon boom är det inte fråga om, men en solid högkonjunktur med tillväxt i bruttonationalprodukten på 3,5—5 procent, anser medlemmarna i Forums prognospanel, och konstaterar att 5-års konjunkturcykeln håller i. Enligt gammalt mönster är det exporten och investeringarna som är drivfjädern, medan den inhemska konsumtionsefterfrågan blir mer lam,
Panelen, som består av direktör Heikki Koivisto, KOP, professor Gösta Mickwitz, H:fors universitet, överdirektör Pertti Sorsa, Finansministeriet och VD Pentti Vartia, ETLA, ser emellertid också orosmoln. Håller arbetsfreden och hur dyr blir arbetsmarknadsuppgörelsen i vår? Chanser finns att pressa ned inflationen, men utnyttjar vi dem? Och efter några års stabilitet börjar underskottet i bytesbalansen igen öka.
uppgången kan börja på allvar i Europa. — Detta kan snabbt ge utslag i ökad export för skogsindustrin.
Frågetecknet i den utländska utvecklingen är emellertid USA. — Hur länge kommer boomen i USA att hålla i, med tanke på landets stora underskott i både bytesbalans och statsbudget, frågar Pertti Sorsa, och menar att uppsvinget även då det kommer kan vara mycket labilt.
— Spådomarna om att dollarn kommer att gå ned har visserligen hittills kommit på skam, men jag tror ändå att det är skäl för alla våra exportföretag att noga tänka igenom vad ett snabbt ras i dollarkurserna betyder för envar, understryker Vartia. Exportintäkterna sjunker åtminstone temporärt innan läget stabiliserat sig och priserna justerats, medan råvarupriserna stiger.
Beträffande den andra drivfjäderna för tillväxten, investeringarna, är variationerna mellan prognoserna däremot större. Att
Det kan gå väl eller mindre väl
Bromsar strejker uppsvinget?
F RUN 1/8 den offentliga sektorns investeringar inte uppvisar någon större tillväxt i år var man enig om, de ansträngda statsfinanserna och trycket på kommunernas ekonomi ser till detta. Bedömningarna om volymökningen inom industrins investeringar rör sig däremot mellan höga 9 procent och försiktiga 2. Prognoser för investeringsutvecklingen är erkänt svåra att göra. och t.ex. Finlands Banks färska investeringsenkät förutspår en nedgång i industrins investeringar, men påpekar att företagen i allmänhet underskattar utvecklingen.
Trots bedömningarna om en positiv utveckling för löntagarnas realinkomster väntar sig panelen inte någon större stimulans från konsumtionsefterfrågan, som tillsammans med handelns och servicesektorns investeringar hållit tillväxten uppe under de senaste åren, — Den ekonomiska politiken stimulerade då starkt konsumti önskvärd
Balanserad tillväx onsefterfrågan, konstaterar Sorsa. Effekterna av de fortsatta stimulansåtgärderna som beslöts våren 1982 beräknades öka tillväxten med 1 procent under ett år framåt, men åtgärderna i samband med devalveringen i oktober -82 fick utvecklingen att accelerera.
Bekämpandet av inflationen ser panelmedlemmarna som det viktigaste ekonomisk-politiska målet. Chanserna att tvinga ned inflationstakten är goda, då importpriserna är stabila, men förmår vi ta vara på möjligheterna, frågar panelen med tydlig adress till arbetsmarknadsparterna.
Ett annat orosmoln är att underskottet i bytesbalansen igen börjat öka. Panelens prognoser för underskottet rör sig mellan 4,5 och 6,5 mrd mk. Förutom att det är en följd av försvagad konkurrenskraft beror det ökade underskottet enligt panelen på den ökade räntebördan och försämrade intäkter på tjänstesidan.
— Underskottet är ännu rimligt, 5 mrd mk är trots allt mindre än 2 procent av bruttonationalprodukten, anser Heikki Koivisto. Underskottet är visserligen ett prob Varför snabbare tillväxt än utomland lem på längre sikt, men det kan ännu finansieras till rimliga räntekostnader. Inflationsbekämpningen måste stå i främsta rummet.
Han får dock mothugg av Pertti Sorsa. — Jag skulle inte ta så lätt på problemet, speciellt om vi vill hålla fast vid våra målsättningar för u-hjälpen. U-hjälpen plus nettoräntorna kommer under de närmaste åren att uppgå till 7—8 mrd mk per år, vilket ställer hårda krav på ekonomin. En korrigering av bytesbalansen måste vara ett centralt mål för den ekonomiska politiken.
— Vi måste förbättra konkurrenskraften för att kunna råda bot på underskottet, anser Pentti Vartia.
— Den offentliga sektorns underskott måste fås i schack och därmed bytesbalansen, påpekar Sorsa. Den offentliga konsumtionen har rätt väl hållits kring drygt 15 procent av BNP, men transfereringarna har däremot svält ut.
— En stram penningpolitik måste man också räkna med, eftersom den biter både på inflationen och underskottet i bytesbalansen, tillägger Heikki Koivisto. C
IB Direktör Heikki Koivisto, chef för Kansallis-Osake-Pankkis ekonomiska forskningsavdelning, representerar beträffande tillväxtsiffrorna den optimistiska ändan i Forums överlag optimistiska panel. Han motiverar sin bedömning om en BNPtillväxt på 4—5 procent såhär: — Av allt att döma kommer detta år att bli bättre än år 1983, och då utvecklingen under fjolåret var oväntat god är frågan snarast om man vågar ställa upp tillräckligt höga tillväxtsiffror!
Koivisto räknar med att tillväxten främst genereras av export och investeringar. — Den privata konsumtionen ökade knappast alls i fjol, och växer uppenbarligen inte heller mycket under detta år. Exportutsikterna är däremot rela tivt goda. Några av våra konkurrentländer börjar redan få brist på kapacitet inom skogsindustrin, vilket ger oss möjligheter att öka marknadsandelarna. Detta tillsammans med företagens förbättrade lönsamhet borde i sin tur skapa möjligheter för för ökade investeringar inom skogsindustrin, Jag räknar alltså med ett typiskt ”basuppsving”, drivet av ökade export och investeringar.
Beträffande inflationsutvecklingen tar Heikki Koivisto till en bred gaffel. 5—8 procent. — Vi har nu alla möjligheter på hand att pressa ned inflationstakten till 5 procent, men om vi inte utnyttjar dem stiger takten lätt till 8 procent. Besluten är samhällspolitiska och gäller främst vårens arbetsmarknadsuppgörelse.
— Med den höga tillväxttakt vi ser ut att ha under 1984 kan man också räkna med att arbetslöshetsgraden sjunker. I själva verket finns det risk för att arbetsmarknaden i industri-Finland överhettas, åtminstone på vissa orter och inom vissa branscher Däremot ser jag inget hopp för glesbygderna att komma under arbetslöshetsgrader på 10—12 procent. Så länge de arbetslösa där väljer att stanna kvar i hembygden och lyfta arbetslöshetsunderstöd förblir siffrorna höga.
BH Gösta Mickwitz, professor i nationalekonomi vid Helsingfors universitet och mannen bakom Mercators index, ser också arbetsmarknaden som central för sin prognos. — Jag har räknat med en gaffel på 4—5 procent för BNP:s tillväxt under året: drabbas ekonomin av strejker blir BNP-tillväxten lägre medan inflationen stiger. Det finns en hel del strejktryck på arbetsmarknaden, men frågan är hur eventuella strejker påverkar produktionen. Om de inskränker sig till tjänstemannasektorn där trycket är störst blir inverkan på produktionen lägre medan däremot inflationen tar fart. Och högre infltion betyder vanligen ökad import.
Beträffande investeringsutvecklingen räknar Mickwitz med att den offentliga sektorns investeringar knappast ökar, då rörelseutrymmet i statsfinanserna är litet och staten i sin tur pressar kommunerna till återhållsamhet. — Investeringarna är överlag svåra att bedöma, säger professor Mickwitz. Det finns inte så många stora investeringsprojekt inomsynhåll, men småföretagen kan reagera snabbt om behov sinns. Det beror på om företagen är rädda för att skuldsätta sig eller ej. Jag tror knappast att de är rädda, utan frågan är snarare om bankerna har pengar att låna.
— Inflationsbekämpningen och lugnet på arbetsmarknaden är i en nyckelställning för för den ekonomiska utvecklingen. Någon boom med en tillväxttakt på 8—9 procent är inte att vänta, men väl en högkonjunktur såsom jag förutspådde i panelen för 5 år sedan, dvs konjunkturcykeln följer sin tidigare trend, konstaterar Mickwitz. Frågan är sedan vilken tillväxttrenden på lång sikt är? Är en tillväxttaktför BNP på 1—2 pro cent den normala. så är 4—5 procent en högkonjunktur och även en optimistisk bedömning. Oo
IH Överdirektör Pertti Sorsa, chef för finensministeriets ekonomiska avdelning, instämmer med professor Mickwitz syn på 5-årscyklerna i konjunkturutvecklingen. — Teorin förefaller att stämma rätt väl överens med verkligheten, säger han. Högkonjunkturen startade under den senare delen av 1983 och fortsätter nu. Enligt detta infaller nästa lågkonjunktur under 1985—87. och nästa uppsving 1988. I själva verket borde utsikterna inbjuda till en 3-årslösning på arbetsmarknaden!
Sorsa konstaterar att investeringsaktiviteten hållits uppe förvånansvärt väl under början av 1980-talet. Han anser däremot att detta under fjolåret främst varit småföretagens förtjänst och att det nu är storbolagens tur att in vestera. — Det förefaller också att finnas investeringslust bland företagen, eftersom lönsamheten är rätt god och kapacitetsutnyttjandet stiger. Därför har jag justerat upp siffran för industriinvesteringarna från de bedömningar som gjordes i prognoserna för statsbudgeten.
— Industrins investeringar kommer att öka, men däremot knappast handelns och övriga servicenäringars. Tack vare den ekonomiska = politiken investerade dessa kraftigt under de senaste åren. och aktiviteten kommer därför att sjunka. Därmed torde det inte finnas risker för någon överhettning.
Överdirektör Sorsa räknar också med att kommunernas ansträngda ekonomi kommer att hålla de offentliga investeringarna nee, hans bedömning är att volymen minskar med 3 procent. — Enligt min mening är detta mycket hälsosamt, säger Sorsa.
— Allt som allt borde det finnas förutsättningar för en balanserad tillväxt under år 1984, en högkonjunktur utan alltför starka impulser. Jag ser en tillväxt på 3—4 procent som det önskvärda målet, och min spalt är i viss mån en målsättningsprognos. En osäkerhetsfaktor är vilka effekter den strama penningpolitiken kommer att ha. O
EB Pol dr Pentti Vartia, VD för näringslivets forskningsinsntitut ET LA. står denna gång för den färsiktigaste prognosen. Han konstaterar att uppgången visserligen nu verkligen är på gång ute i världen och inte längre något som man enbart väntar på. Starka ökningar har redan registrerats. — Men vårt viktiga marknadsområde Europa släpar ännu efter, även om prognoserna också där justerats uppåt. Medeltalen för OECD dras upp av länder som USA och Japan, medan tillväxten i Europa förefaller att stanna kring 2 procent. påminner Vartia.
— En prognos för Finlands del med BNP-illväxt på 3—4 procent är därmed ganska hög. Varför skulle tillväxten vara så mycket starkare hos oss, frågar dr Vartia.
Under åren 1979—80 ökade vår östhandel kraftigt och den ekonomiska politiken var expansiv. Nu fattas bägge drivkrafterna, och jag tror att det kan bli svårt att ens uppnå 3.5 procent — Underskottet i bytesbalansen utgör likaså en begränsande faktor, och vår konkurrenskraft är inte så god att vi kunde lösgöra oss från den allmänna utvecklingen. Exportprognosen bygger på högre västexport, eftersom den övriga exporten knappast stiger.
Vartia understryker att hans inflationsprognos, 8 procent, är en prognos och inte en målsättning. — Det finns möjligheter att uppnå en lägre infltionstakt. men det är en samhällspolitisk fråga om vi utnyttjar dem. Det har gjorts många undersökningar som klart visar vilken betydelse konkurrenskraften har för nationalekonomin och sysselsättningen, men budskapet tycks inte gå fram.
— Om budskapet om att trygga konkurrenskraften genom å&terhållsamhet på arbetsmarknaden går fram, så stupar genomförandet på trycket att justera relativa löneskillnader, konstatera Pentti Vartia. ( g 10