Prognospanelen 1985
av Håkan Nylund Forum 1985-01, sida 06-09, 23.01.1985
F RU
Av HÅKAN NYLUND
Prognospanelen 1985:
Recessionen dröjer? Investeringarna och räntan i nyckelställnin 1984 blev uppenbarligen inte det klara högkonjunkturår prognosmakarna i och utanför Forums prognospanel förutspådde. Även om definitiva tillväxtsiffror ännu inte finns tillgängliga för fjolåret, är det uppenbart att BNP-tillväxten stannar under de c 4 procent som förutspåtts.
Osäkerheten om fjolårets utveckling satte sina spår då medlemmarna i årets panel, bankdirektör Kalevi Kosonen, professor Gösta Mickwitz, överdirektör Pertti Sorsa och VD Pentti Vartia gjorde sina bedömningar. Trots osäkerheten räknar dock panelen 1 stort sett med en positiv utveckling under 1985.
IB Bakom fjolårets relativt optimistiska bedömningar låg kalkylerna att tillväxten skulle ha två klassiska drivfjädrar, exporten och investeringarna. I verkligheten blev det bara exporten som drog, medan investeringsivern var lam trots att kapacitetsutnyttjandet var högt. Orsaken till detta var framförallt de höga realräntorna, som höjt avkastningskraven på investeringarna och gjort finansplaceringarna till ett attraktivt alternativ för företag med pengar på fickan — eller avkortning av gamla skulder.
Nu räknar prognospanelen med att in FORUMS PROGNOSPANEL 1985 Förändring i jämförelse med 1984
Bruttonationalprodukt 9a Inflation (konsumentprisindex) Yo Arbhetslöshetsgrad (medeltal) 70 Bytesbalans mrd mk
Löntagarnas realinkomst (årsmedeltal) a
Exportvolym Yo
Importvolym 29 Industriproduktion, volym 20 Investeringsvolym / — industri — offentliga
Färdigställda bostä vesteringarna skall skjuta fart, och Kalevi Kosonen, Pertti Sorsa och Pentti Vartia lägger alla sina bud för bruttonationalproduktens tillväxt mellan 3 och 4 procent. Tillväxtkraften skall komma från den inbemska efterfrågan, och framförallt industrins investeringar, där prognosen lyder på en volymtillväxt om 10 procent. Panelmedlemmarna bygger antagandet på att räntorna kommer att sjunka såsom Finlands Banks linje förefaller att vara. — Dessutom har vinsterna ökat, och kapacitetens utnyttjandegrad är hög i många branscher, tillägger överdirektör Sorsa.
Gösta Mickwitz HU/Mercator
Kalevi Kosonen
I vm I KA ta IB a NNANERRN 1/85
Varför snabbare tillväxt i Finland
Professor Gösta Mickwitz prognos för BENP4tillväxten är försiktigast, 2 procent. Försiktigheten motiverar han dels med den allmänna utvecklingen, dels med en lägre investeringsprognos för industrin på plus 3 procent. — Då siffrorna för 1984 förefaller bli lägre än väntat, och 1985 torde bli svagare än fjolåret ser jag inte någon anledning till så stor optimism, säger han och väcker frågan om högkonjunkturen redan gått. — Dessutom är det viktigt att inse att vår ekonomiska tillväxt inte i längden kan vara mycket snabbare än tillväxten på våra huvudmarknader, OECD-länderna i Europa, om inte östhandeln drar exeptionellt bra som vid oljeboomen, understryker Mickwitz.
Mickwitz tvivlar också på att investeringarna skall ge så mycket tillväxtkraft. Den höga realräntan gör finansplaceringar och stärkandet av balansräkningen till lönsamma investeringar för företagsledarna, och investeringsbeteendet har förändrats. Den nya tekniken har giort investeringarna “lättare”, och expansionen riktas i mycket till investeringar utomlands, vilka trots sin nödvändighet inte höjer våra inhemska siffror.
Även de tre panelmedlemmar som räknar med att investeringarna nu skall komma igång är medvetna om att osäkerheten är betydande, Räntorna har ännu inte kommit ned så mycket som förutspåtts, och frågan är om företagen ännu väntar på vidare sänkningar, Investeringarna är i ett känsligt skede, anser Kosonen och Vartia. — Om företagen blir och väntar på att räntorna skall sjunka ytterligare är det möjligt att recessionsutsikterna till slut dämpar investeringslusten, påpekar Kosonen.
Pentti Vartia ETLA
Pertti Sorsa Finansmi + 4 5,5 5,5 — 5 + 1,5 + 3 + 6 + 4, +10 — 1 49 000
Hur länge håller pappersexporten
Investeringarna sker framförallt inom industrin, det är panelen enig om. Tilltron till att den strama linjen skall fortsätta inom den offentliga sektorn är stor, och prognoserna lyder på att volymen förblir oförändrad eller t o m minskar. Servicenäringarna och handeln har redan gjort sina investeringar, anser panelen.
Konsumtionsefterfrågan antar man att örblir stabil på sin nuvarande nivå. Realinkomsterna kommer visserligen med nu gällande avtal på arbetsmarknaden att stiga om inflationen hålls i styr, men sparandet antas fortätta att vara relativt högt. Pertti Sorsa när dock en viss förhoppning om att konsumtionen skall stimuleras av mindre sparande.
Trots att tillväxtkraften skall komma rån investeringarna räknar panelen dock med exporten skall löpa något sånär, och lägger prognosen vid en volymtillväxt på 3—5 procent. Suget på västmarknaderna är visserligen förbi, men östhandeln börjar igen piggna till. — Även om det nya 5-årsavtalets kontrakt ännu inte kommer att synas i exportsiffrorna, så kommer förproduktionen igång och förbättrar produkionssiffrorna, säger bankdirektör Kosonen.
—Väst-Europa uppvisar inga klara ljuspunkter, och OECD:s prognoser talar om en tillväxt på 2—3 procent inom området, konstaterar Sorsa Utvecklingen i USA har under det sista kvartalet i fjol varit bättre än väntat, men tvånget att strama åt finanspolitiken kvarstår och kommer att inverka negativt på tillväxten, som högst blir ca 3 procent.
För exporten är den stora frågan hur länge pappersexporten skall fortsätta att löpa väl. Den mekaniska skogsindustrin och framförallt sågarna är ju redan under isen. Metallindustrin borde enligt panelen rimligtvis ha en gynnsam utveckling både på exportmarknaderna och hemma. Metallens ganska dystra syn i Industriförbundets senaste konjunkturbarometer förklarar man med de svikna förhoppningarna om fjolårets investeringar.
Inflationen bromsar, men konkurrenskraften sjunke — Utvecklingen inom olika branscher och grenar av ekonomin är både för exporten och på hemmamarknaden mycket oenhetlig och variationerna stora, unde stryker Pentti Vartia, BNP är därför en sämre mätare för utvecklingen än vanligt.
Inflationsprognosen är denna gång mycket enhetlig i panelen, 6 procent för alla utom Sorsa, vars prognos är hårfint lägre. Analyserna bakom prognosen liknar varandra: importpriserna kommer knappast att stiga kännbart och ge inflationsimpulser utifrån, och här hemma är läget under kontroll tack vare den tvååriga uppgörelsen på arbetsmarknanden. — Regeringens målsättning med en inflationstakt på 5 procent vid årets slut förefaller realistisk, och ger ett årsmedeltal på något under 6 procent, konstaterar Sorsa, Problemet är bara att inflationen hos våra konkurrenter inom OECD bromsat upp också, att ett visst gap kvarstår.
FBF:s Kosonen påminner om att utvecklingen lett till att Finlands konkurrenskraft i fjol försvagades och i år fortsätter försvagas. — Detta har man enligt min uppfattning inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid, säger han, Pentti Vartia är inne på samma tankegångar: — Enligt kalkylerna försvagas vår konkurrenskraft mätt enligt arbetskraftskostnaderna per enhet i fjol och i år med totalt 7—8 procentenheter. Detta är mycket då tillväxten avtar. Företagens lönsamhet har byggt på högt kapacitetsutnyttjande, men samma gäller konkurrenterna, som dessutom haft en bättre lönsamhet. Då kapacitetsutnyttjandet sjunker får vi det svårt.
Bättre yttre balans
Bytesbalansens saldo är i allmänhet svår att bedöma, men panelmedlemmarna förutspår alla ett mindre underskott. Underskott eftersom ökade investeringar betyder ökad import, men ett relativt litet eftersom importpriserna är stabila och utvecklingen i fjol var positiv — Terms of trade försvagas troligen, men det är möjligt att räntekostnaderna sjunker, säger Sorsa. I fjol lyckades vi dessutom minska den externa skulden i förhållande till BNP.
— Överlag tycks vi ha kommit in i en stabilare period för den yttre balansen, konstaterar Kosonen. Vartia delar uppfattningen och pekar på att lagerhållningen minskat och omloppstakten ökat, vilket minskar importens ansvällning. — Strukturella förändringar inom t ex energiförsörjningen gör också att energiimporten inte växer så snabbt fast hjulen rullar, säger han.
Arbetslöshetsprognoserna är också nära nog de samma. Med den prognostiserade tillväxttakten är inga dramatiska förändringar att vänta i någon riktning, och obalansen på arbetsmarknaden med stora regionala olikheter och brist på specialkunnig arbetskraft består. Antalet arbetsplatser har visserligen ökat med ca 20 000 i fjol, men utbudet på arbetskraft är ännu stort och förblir det till slutet av decenniet.
e Chenséntill bättre tifteknikutvecklingen
RA på konfofen minskar AVR i Vartia konstaterar at att affbelt löshetsgraden spatare sligger änder” än VÖVEr. yrögn0sen på & & pracentioch påpekar RN kKänjdisk eras. — Vi har Öm d etslös hetsgrader 1 Finoch allmänt använd ; betslösketen Fjol 0c detgär t en C r ätter, “Per fe f dovier äns ministeriets uppgifter från Ickalbyråerna. I Statistikcentralens - enkät ingår de ca 45 000 personer som går på arbetslöshetspension, vilka inte kar sysselsättas utan intensiva sysselsättningsåtgärder. Räkna -man bort dessa blir- arbetslöshetsgrade 1—1,5 procentenheter lägre!
Bostadsbyggandet; — där -prognosern vanligen brukar vara ganska exakta, fort"Sätter enligt panelen påven hög nivå. E klar minskning i produktionen har läng är, högt. men minskningen fortsätter att vänta på sig. Sorsa och Mickwitz oroar sig för att minskningen i bostadsproduktionen kan komma att ske som ett plötsligt ras liksom i Sverige, och fördjupa nästa recession.
När stimulanspolitik Överlag är prognosen för 1985 rätt lju om nationalekonomin. Förutom professor Gösta Mickwitz, som frågar öm-inte högkonjunkturen kanske redan gått förbi, är panelens uppfattning att nedgången skjutits framåt, och att försvagade konjunkturer tidigast är att vänta på hösten. —
Eventuellt behöver vi kanske inte ens pla-.
nera in stimulansåtgärder i den ekonomiska politiken ens för år 1986, spekulerar Sorsa,
Mickwitz efterlyser inte heller någon stimulanspolitik, men efter en annan ana politik me å Steg är avsevärd.
stryker dn Pentti Vartia är rätt sä-ker på atträntan I sjunker, men pekar blan turindikatorind osäkerhetsfaktore. att de konjunk- — TÅ utarbetat F kar nellåt
Enligt bankdirektör Kalevi Kosonen på FBF finns det en risk att företagen med den stegvisa nedtrappningen av räntorna ännu väntar med investeringarna.
Professor Gösta Mickwitz finner det osannolikt att Finlands tillväxttakt utan extra sug från östhandeln klart skulle överstiga tillväxten i Väst-Europa.
Regeringens målsättning att inflationen vid årets slut skall ha gått ned till 5 procent är realistisk, anser överdirektör Pentti Sorsa på finansministeriet.
Stimulerade investeringar ger fart åt ekonomin både på efterfråge- och utbudssidan, vilket förklarar vår något snabbare tillväxt, säger ETLA:s VD Pentti Vartia.
IE Benkdirektör Kalevi Kosonen, som basar för den ekonomiska forskningen på Föreningsbanken i Finland, räknar i sin prognos med att 1985 blir ett relativt gott år i ekonomin och lägger in den ekonomiska tillväxten, mätt enligt BNP, i en gaffel på 3—4 procent. Enligt Kosonens bedömning är det den inhemska efterfrågan som skall hålla tillväxten uppe, och där framförallt investeringarna.
Trots sin positiva investeringsprognos ser dock direktör Kosonen betydande osäkerhetsmoment då det gäller att få investeringarna igång. — Prognoserna för investeringarna slog rejält fel ifjol, konstaterar han. Man insåg inte då till fullo den inverkan den höga realräntan har och förändringarna i investeringsbeteendet. — Realräntan har höjt avkastningskraven och gett placeringsalternativ, och har gett ökad tyngd åt behoven att skära ned skuldsättningen i företagen.
Kalevi Kosonen är därför medveten om att prognosen är ganska optimistisk. — Räntenivån kommer visserligen att fortsätta att sjunka, men om en recession är klart skönjbar tar den ut effekten av sjunkande räntor. Finlands Banks räntepolitik med små steg innehåller en viss paradox: eftersom räntan stegvis kommer nedåt är frågan hur länge företagen väntar på att räntan nått en ”lämplig” nivå. Därför är det ett mycket in Ett relativt gott å tressant skede på gång där man kan lära sig mycket om investe ringsbeteendet. Den inhemska konsumtionsefterfrågan räknar Kosone med att förblir rätt stabil så att den varken drar ned eller märkbart ökar tillväxten. Realinkomsterna skulle enligt hans prognos öka med i medeltal 1 proceni, men ökad konsumtion genom minskat sparande räknar han inte med. — Sparandet växte visserligen starkt mot slutet av året, men detta förklaras av valutainflödet och de många företagsaffärerna, som gett mycket depositioner, säger han.
Även om investeringarna skall vara den ledande tillväxtkraften anser bankdirektör Kosonen att exporten kommer att ge en viss draghjälp. — Pappersindustrins export förefaller att fortsätta på en god nivå, och det nya ramavtalet med Sovjetunionen börjar också inverka. Importvolymen ökar, men importpriserna har hållits bra i schack, varför jag räknar med endast ett litet minus på 2 mrd mk i bytesbalansen.
Stabila importpriser påverkar också Kosonens inflationsprognos, 6 procent på årsnivå. — Tack vare detta och att arbetsmarknadsavtalen är gjorda ser jag inga egentliga inflationsimpulser på horisonten, säger han. Valutakursernas utveckling kan dock påverka råvarupriserna.
— Däremot har man inte i tillräcklig grad uppmärksammat hur konkurrenskraften utvecklats. Den försvagades i fjol och kommer att fortsätta att försvagas i år, vilket på sikt är bekymmersamt, understryker Kalevi Kosonen,
Hans arbetslöshetsprognos lyder på 5,5 procent. — Jag ser inga dramatiska förändringar i någon riktning. Tillväxten är såpass låg att den inte kännbart förbättrar sysselsättningen, och vi har heller ingen sysselsättningspolitik som skulle bita på arbetslösheten.
EI Professor Gösta Mickwitz från Helsingfors universitet står denna gång för den mest pessimistiska tillväxtprognosen, 1—2 procent. Han frågar också i vilket skede av konjunkurcykeln vi egentligen befinner oss. — Det är fullt möjligt att högkonjunkturen inträffade under 1983—84 och inte 1984—85 som man tror, säger Mickwitz. Trendsiffrorna för den ekonomiska tillväxten har gått mot lägre tal. och om nolltillväxt eller tillväxt på någon procent är normal, så har vi haft högkonjunkturen här.
Mickwitz grundar också sin relativt låga bedömning på att utvecklingen i år rimligtvis måste bli svagare än under 1984, och att tillväxtsiffrorna för produktionen i fjol varit sämre än väntat. — Tillväxten i produktionen under de tre första kvartalen i fjol var bara 2,4 procent, påpekar han.
För exporten, som hittills varit drivfjädern i tillväxten, kalkylerar professor Mickwitz med en volymökning på 5 procent. — Metallindustrins export torde öka. och man kan räkna med förproduktion för beställningarna från öst. Pappersindustrins export går tills vidare bra, och exportutvecklingen beror i mycket på hur länge det fort sätter.
När det gäller investeringarna är Gösta Mickwitz prognos betydligt försiktigare än de övriga, bara plus 3 procent för industrin. — Investeringarna blev en besvikelse i fjol, och osäker (förutspåtts. och antalgt tomma lägenhete heten är stor. Den höga realräntan gör att finansplaceringar är lönsamma så att pengarna inte bränner i företagens fickor. Företagens skulder är höga, och räntenivån gör avkortning av skulderna till en av de mest lösnamma åtgärder en företagsledare kan företa. Mindre skulder ger dessutom företagen större rörelsefrihet.
En annan orsak till att investeringsvolymen inte ökar så mycket är enligt Mickwitz att investeringarna ändrat karaktär. — Den nya tekniken medför att det inte behövs så mycket nyinvesteringar i byggnader. Rationalisering är idag mer att slå samman gammalt än bygga nytt, och en stor del av expansionen sker i form av utlandsinvesteringar, som är nödvändiga men som inte ger så mycket nytt här hemma.
— De offentliga investeringarna har ju Pekkala lyckats hålla tillbaka, och i kommunerna har skattöret blivit en broms. Inom handeln förefaller de största investeringarna att vara gjorda, anser professor Mickwitz.
Arbetslösheten räknar Gösta Mickwitz med att förblir på nuvarande nivå, eftersom utbudet av arbetskraft troligen fortsätter att öka samtidigt som teknologin sparar arbetskraft. Om verkstadsindustrins produktion ökar kan sysselsättningen förbättras, eftersom denna är relativt arbetsintensiv. som outbildade är svåra att placera fortsätter, tror Mickwitz.
— Inflationen stannar vid 5—6 procent, då inga särskilda inflationstryck från utlandet eller genom avtalsronder finns. Bytesbalansen är svår att bedöma. Den väntas bli sämre, men knappast mycket sämre från fjolårets positiva siffror, eftersom varken importvolymen eller -priserna kan väntas stiga kraftigt, kenstaterar professor Mickwitz. och tyder på en balanserad utveckling in BH Överdirektör Pertti Sorsa från finansministeriets ekonomiska avdelning ställer i sin personliga prognos BNP:s tillväxttakt så högt som 4 procent. Tillväxten skall enligt hans uppfattning drivas på av den inhemska efterlrågan och speciellt investeringarna. -— Företagens vinster har ökat. graden av kapacitetsutnyttjande är relativt hög, och räntorna har börjat gå ned. motiverar han. -— Västexporten har dock redan börjat bromsa upp. men en viss dragkraft kommer i stället från östexporten. Inflationsutvecklingen räknar Sorsa med att skall vara måttlig. — Lönearvet i avtalen är mindre än lidigare, vilket är bra för konkurrenskraften. Regeringens mål med en inflationstakt på 5 procent vid årets slut tärde vara realistiskt. och vi skall komma ihåg att fjolårets målsättning på 6 procent uppnåddes. Jag tror att det är positivt med tanke på inflationsförväntningarna = att man uppställer realistiska mål som kan uppnås, påpekar Sorsa och hänvisar till Sveriges motsatta exempel, där inflationstakten i fjol var dubbelt högre än regeringens målsättning. Arbetslösheten tror Sorsa att skall minska något i år. Han påminner om att antalet arbetsplatser ökat, men att utbudet på arbetskraft samtidigt vuxit. Sorsas prognos för bytesbalansen visar ett underskott på 5 mrd mk. — Då investeringarna kommer igång blir del under skott p gr a importen av maskiner och anläggningar. Tack vare den goda utvecklingen under 1984 klarar vi dock underskottet.
Löntagarnas reallöner räknar Sorsa med alt skall växa med 1,5 procent, och hushållens köpkraft med ca 3. Ett orosmoment är dock att glidningarnas andel av lönestegringen har ökat. — Visserligen har löneglidningarna inte ”rymt’, men det vore viktigt att företagen håller glidningarna i styr.
Även om industrins investeringar ökar är någon motsvarande utveckling inte att vänta inom den offentliga sektorn. — Linjen att hålla tillbaka investeringarna fortsätter för statens del, och enligt överenskommelsen med kommunerna borde också dessas investeringar minska, trots att många kommuner har en god ekonomi, säger Pertti Sorsa.
Bostadsbyggandet kommer enligt Sorsas prognos att fortsätta livligt, så att 49 000 nya bostäder färdigställs. På sikt är detta ett orosmoment anser Sorsa, och hänvisar till de siffror bostadskommitién tagit fram över behovet att nya bostäder. — Enligt kommittén skulle behovet i början av BO-talet vara ca 50 000 bostäder, i mitten av decenniet — där vi nu är — 45 000. och i slutet 35 000. Nu har nivån hållits vid ca 50 000 nya bostäder per år. och man kan lätt tänka sig atl del kommer ett kraftigt ras som i Sverige. Kommer det kring 1986—387 är fördjupar det den recession som uppenbarligen kommer då, säger Sorsa.
Sorsa anser dock att talet om att recessionen står för dörren är överdrivet, och säger att nästa recession snarare tycks ha flyttats bakåt. En uppbromsning av konjunkturerna väntar han sig dock på hösten. =
IE Den prognosbild Pentti Vartia. VD för näringslivets forskningsinstitut ETLA, målar upp följer också den allmänna linjen. Hans tillväxtprognos på 3,5 procent innebär dock en liten nedjustering jämfört med ETLA:s prognos senaste höst. Tillväxten bygger helt på industrins investeringar, eftersom exporten totalt sett knappast växer, de offentliga investeringarna inte ökar, och konsumtionen knappast växer från fjolårets ganska höga nivå.
— De aggregerade siffrorna för BNP berättar i år mindre än vanligt. säger Vartia. Utvecklingen inom olika sektorer av ekonomin är synnerligen varierande, och även skillnaderna mellan olika företag inom samma sektor. Maskinindustrin borde få en stark tillväxt, liksom delar av servicenäringarna och kommunikationerna.
Vartia kalkylerar med att infationen kommer att hållas i styr, men påpekar att vår inflationsutveckling ändå är snabbare än konkurrenternas och att konkurrenskraften därmed urholkas. — Företagens lösnamhet är nu god, men detta bygger på att kapaciteten har kunnat utnyttjas fullt, anser han. Då kapacitetsutnyttjandegraden sjunker försämras också lönsamheten, och då kan det vara kritiskt att företagen i konkurrentländerna, som också kunnat köra för fullt, haft en ännu bättre lön Arbetslösheten tror Vartia att kanske minskar något, och pekar dessutom på att vi egentligen har två arbetslöshetsgrader. — Arbetslösheten kan inte avskaffas med konjunkturpolitik, anser Vartia.
Underskottet i bytesbalansen blir i Pentti Vartias prognos relativt litet, och enligt hans uppfattning har vi tack vare strukturella omvandlingar kommit in i en period av bättre extern balans. — Finland är dock fortfarande en liten, öppen ekonomi, där bytesbalansen och inflationen ställer gränser för hur en hur expansiv ekonomisk politik vi kan bedriva, påminner Vartia.
— Tack vare att investeringarna hos 0ss varit något högre än i andra länder har tillväxten kunnat vara något högre. En politik som stimulerar investeringarna är nämligen på kort sikt en efterfrågepolitik, men på längre sikt då investeringarna genomförts en utbudspolitik, förklarar Vartia.
Prognosen som VD Pentti Vartia gjort upp bygger på antagandet att Finlands Bank fortsätter sin konjunkturpolitik och sänker räntorna. — Sjunker de inte så kommer inte investeringarna i gång, under stryker han, och tillägger att de serier av ”leading indicators” som ETLA använder tyder på nedgång. D 5