Utgiven i Forum nr 1968-19

Pundet, guldet, världshandeln

av Alec Aalto Forum 1968-19, sida 15, 22.11.1968

Taggar: Teman: ekonomi

A.D. 1968 har varit ett förtjänstfullt år för nationalekonomerna. Sällan har man bjudits på så många illustrativa case studies, eller borde man hellre säga crisis studies. I vågskålen har framför allt befunnit sig världens guld samt det engelska pundet, Det förra vägdes på våren och befanns nära nog för tungt för det internationella valutasystemet. Blott det dubbla prissystemet samt utsikten om ett utbyggt kreditsystem i den internationella valutafondens regi gav centralbankernas chefer en smula andrum. Pundet åter befanns för lätt redan senaste höst, och dess historia efter devalveringen har varit ett kroniskt sjukdomstillstånd, där nya krediter inneburit tillfälliga lindringar och de månatliga handelsbalanserna mer eller mindre kritiska anfall.

Pendeln tycks nu åter svänga, och en rad händelser pekar på en stabilisering och på en gynnsammare utveckling. Den

Pundet, guldet, världshandeln

Av Alec Aalt engelska regeringen, som vant sig att i fyllnadsvalen se även katastrofer som positiva tecken så länge de är mindre än i de föregående valen, kunde påvisa en positiv tendens i augusti månads handelssiffror. Ett underskott på 30 milj. pund är goda nyheter efter juli månads 81, än mera då det kan vara fråga om en tendens — såvida inte det brittiska näringslivet strejkas ihjäl före nästa balans.

Samtidigt togs ett avgörande steg för att äntligen likvidera Storbritanniens roll som en världsbank och ge pundet en roll som motsvarar landets nuvarande ställning. Vid ett möte i Basel beslöt centralbankscheferna från de mest betydande västliga industrinationerna att via Bank for International Settlements ordna ett lån på 800 milj. pund för att avveckla utländska officiella och privata tillgodobavanden i pund i London. Det är inte ett försök att avveckla det s.k. sterling Forum 19/6 området utan närmast en försiktighetsåtgärd med tanke på en eventuell vidare flykt från pundet.

EFTER BASEL kom samväldesländernas finansmöte i London, där finansminister Jenkins dels kunde peka på den förbättrade handelsbalansen, dels diskutera nya garantier för samväldesländer med sterlingtillgodohavanden. I händelse av en ytterligare devalvering av pundet kommer Storbritannien att ersätta en viss del av de 38 sterlingländernas kursförluster, genom att höja deras tillgodohavanden i London. Även om problemet med pundets roll som en reservvaluta inte lösts genom lån och garantier kan man hoppas att de förkättrade bankirerna och spekulanterna med rundliga pundkonti kan sova lungt om natten och därigenom undvika att störa minister Jenkins sömn.

De grundläggande problemen, guldet och världshandeln, skulle omsider handläggas i Washington i början av oktober vid Internationella Valutafondens möte. Mötet blev fattigt på konkreta lösningar men rikt på lovande idéer, även om Frödings gamla fråga »Var ska vi tat?» kunde ha tagits som motto för mötet.

STATUS QUO VAR SVARET på kompromissförslaget i guldfrågan, och det verkar som om man fortfarande var ante bellum. Syd-Afrika visade sig vara starkt nog att avböja ett förslag från Amerikas och övriga medlemsländers sida att i vissa fall fixera det »fria» guldpriset. Amerika hoppas på ett pris så nära det officiella $35 som möjligt, Syd-Afrika spekulerar i fluktueringar på den fria marknaden som eventuellt kunde leda till ex devalvering av dollarn i förhållande till det officiella guldpriset.

En annan osäker faktor förblir givetvis Sovjetunionen med dess guldreserver. Ihärdiga rykten visste berätta om ett närmande till Sovjetunionen i avsikt att förhandla om medlemskap i Valutafonden för detta land, men krisen i Tjeckoslovakien torde i vilket fall som helst ha omintetgjort dylika planer för en lång tid framåt.

Pappersguldet, Valutafondens planerade speciella kreditarrangemang, framhölls åter som en lösning på de internationella valutaproblemen. En optimistisk förutsägelse är att Special Drawing Rights fungerar om ett år. Det skall i så fall vara ett år utan kriser, vare sig politiska eller ekonomiska, för att ett tillräckligt antal länder skall ratificera förslaget och bygga upp de nödvändiga fonderna, Men som ett försök att stoppa dansen kring guldkaiven kan projektet på lång sikt bära frukt,

DEN MEST ENERGISKA STÄMMAN i Washington tillhörde otvivelaktigt Världsbankens chef McNamara, som presenterade några välkoromet konkreta projekt. Flan hoppas kunna höja bankens utlåning till 10 miljarder dollar över de följande fem åren och investera medlen i klart definierade projekt på jordbrukets, undervisningens och födelsekontrollens område. Påvens bulla är ett av de mindre hindren på hans väg; det största för närvarande är den passiva och avvaktande inställningen till banken och dess filial för billiga lån, Internationella Utvecklingsfonden. Medan fondens reserver är nere i 40 miljoner dollar sitter den amerikanska kongressen sedan två år på ett bidrag stort 400 miljoner. Exempleh kunde mångfaldigas.

»Behovet av bidrag har aldrig varit större och viljan att ge dem aldrig mindre än för närvarande.» Ett domslut över utvecklingens decennium, som ställer frågan om den orevalverade marken, den odevalverade dollarn och det osålda guldet i skuggan. 15

Utgiven i Forum nr 1968-19

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."