R-R:s och VTT:s Antarktisexpedition

av Ragnhild Artimo Forum 1988-03, sida 08-09, 18.02.1988

Akadernik Fedorov. Fartygets längd är 140 m, bredden 23 m, djupgång 8,5 m, bruttotonnage 13 000. Det dieselelektriska maskineriets axeleffekt är 12 000 kW. Fartyget har faciliteter för 250 personer (besättning: 90 personer), 12 laboratorier samt helikopterdäck och -hangar. Akademik Fedorov är ett kombinerat service- och forskningsfartyg + isbrytare, klass ULA 2 A 2. Fartygets utrustning inkluderar också två servicebåtar, traktorer och truckar.

Text: Ragnhild Artimo

RouMmA-kRepolas och VTT:s ANTARKTISEXPEDITION

Antarktis-febern grasserar. Rauma-Repola och Statens tekniska forskningscentral VTT har skickat ner en egen expedition som ”passagerare” på Akademik Fedorov som är serviceenhet för Sovjetunionens sju forskningsbaser på Antarktis. Finländarna återvänder i mars — med breddat kunnande om isgång och isbrytning i bagaget.

niska forskningscentral VTT hade hål lit en understruket låg profil om projektet på förhand, och Rauma-Repola arrangerade inför avfärden endast en småskalig pressinformation om saken — i Raumo. Den fem man starka finländska expeditionen, som består av Matti Haapanen och Mikko Javanainen från Raumovarvet, forskarna Seppo Kivimaa och Jukka Vuorio från VTT, samt fotograf Markku Korpi-Hallila, MCinema Ky, flög den 22 januari ner till Wellington, Nya Zeeland. Där gick de ombord på sovjetiska Akademik Fedorov, ett isbrytande forsknings-, service- och fraktfartyg som Rauma-Repola levererat i september och som ”efterträtt” Michail Somov som flaggskepp för Sovjetunionens Antarktisflotta för sju forskningsbaser på Antarktis.

Från Wellington tar Akademik Fedorov kurs på forskningsbasen Leningradskaja (se kartan), med några dagars uppehåll där, varefter färden fortsätter över Rosshavet där man strävar till att finna isfält lämpade ör test och planerade prov. Nästa hamn är basen Russkaja, därifrån färden fortsätter mot Argentina — strävan är att vara ute ur ishavsområdet före mitten av mars, då vintern nalkas och risken finns för att fastna i isen — som Michail Somov gjorde för fyra månader 1985. Från Buenos Aires flyger inländarna sedan hem igen.

Antarktiskt uppdrag Då Akademik Fedorov startat sin 12 000 km ånga resa från Wellington — en ”fortsatt jungfruresa”, fartyget seglade från Leningrad i slutet av oktober — inleder också de ombordvarande finländska forskarna sitt arbete. Rauma-Repolas forskarpar är Matti Haapanen, chef för varvsgruppens tekniska marknadsföring, och forskningsingenjör Mikko Javanainen, samt fotograf Markku Korpi-Hallila. Seppo Kivimaa och Jukka Vuorio från VTT:s fartygstekniska laboratorium deltar i forskningsarbetet — VTT och Rauma-Repola har i åratal samarbetat på isbrytnings- och isforskningsområdet. Växelverkan mellan fartyget och isen är det centrala forskningsområdet för RaumaRepolas Antarktisexpedition, ”en satsning i miljonklassen”. Fartygets prestanda skall mätas i olika förhållanden under färden över Rosshavet och längs Antarktiskusten. Forskningsapparaturen och vinschsystemen testas i krävande förhållanden. Belastningen på skrovet och maskineriet registre B= Rauma-Repola och Statens tek Det tinländska torskarteamet inför avfärden till Antarktis. Från höger: forskningsingenjör Mikko Javanatnen, Rauma-Repola: forskare Seppo Kivimaa, VTT, Matti Haapanen, chet för varvsgruppens tekniska marknadsföring, och fotograf Markku Korpi-Hallila — på bilden saknas den femte gruppmedlemmen Jukka Vuorio, VTT. Längst till vänster Pertti Kejo, bitr försäliningschet vid Raumovarvet.

Rauma-Repola satsar på detta ambitiösa forskningsprojekt för att utöka bolagets know-how om is och isgång i extrema förhållanden — isgående fartyg är ett av Raumovarvets tyngdpunktsområden de närmaste åren. Just nu inkluderar Raumovarvets orderstock tre flytande krabb/fisklabriker med bruttotonnaget 32 000, av vilka det första levereras i vår.

3/1988 FORU ras, Fartyget har utrustats med ett omfattande mätsystem vars sensorer registrerar skrovets beteende i isgång. Maskineriets belastning mäts kontinuerligt med ett mätsystem installerat på propelleraxeln.

— Teamet skall utföra isprov och isanalyser, berättar Pentti Kejo, biträdande försäljningschef på Raumovarvet. — Bla gäller undersökningarna hur fartyget bryter antarktisk is — prov som inte kan utföras någon annanstans, genom att exempelvis den eviga polarisen har helt olika fysikaliska egenskaper än ettårig havsis. Antarktisisen är ”tätare” men samtidigt sprödare, och dess brytningsegenskaper annorlunda än isen i haven kring Finland.

Man skall genom specialprov också få fram hur vibrationen från isgång påverkar de elektroniska instrumenten som fartyget är utrustat med för det vetenskapliga arbetet.

Flaggskepp med flera funktioner

Akadernik Fedorov, som fått namn efter Jevgenij Konstantinovitsj Fedorov, vetenskapsman, akademiker och berömd polarforskare, är Sovjetunionens nya flaggskepp då det gäller Antarktisforskning och underhåll av de sju forskarbaserna på Antarktis. Det finska forskarteamet utnyttjar bara en mycket liten del av fartygets faciliteter: förutom besättningen på 90 personer har fartyget passagerarutrymmen för ca 160 forskare och

Antligen konstaterat: Antarkti en kontinen rv ven om flertalet forskare inte anA sett det råda några tvivel om att Antarktis är en kontinent har ”arkipelagteorin" haft åtskilliga anhängare. Nu är dock tvisten definitivt avgjord — till kontinentens förmån.

Det är Moskvauniversitetets institut för matematik (!) som genomfört de erforderliga undersökningarna under ledning av dr Maxim Krass. De har gjorts med ett stort /L-18-plan som utrustats som flygande laboratorium och under hela 130 flygtimmar kartlagt ca 600 000 kvadratkilometer.

Kontinentteorin rubbas inte av det faktum att en femtedel av den antarktiska berggrunden ligger under havets nivå. Det är den väldiga isskölden som med ett tryck på hela 2000 ton per kvadratmeter håller grunden nertryckt. Smälter isen, så kommer Antarktis att ”lyfta sig” 500 meter och bli jämförbart med Sydamerika i fråga om storlek (APN) 9

FÖRUN, 3/1988

WEDDELL-:

Falkland(Ruonos CAR HAVE ».Alres) £ öarn o& Bellingshause 0 sjömil 500 HA

ATLANTEN

ANTARKTI sv IDruzhnaja") ? er

Den geografiska?” sydpole . E+ + 70 80 or Kvosto x

Akademik Fedorovs färdrutt fram till mitten av mars. Expeditionen besöker baserna Leningradskaja och Russkaja. Sovjetunionen har 7 forskningsbaser på Antarktis — totalt finns där idag ca 40. ”) Basen Druzhnaja är inte längre I bruk, då isön där basen etablerats har spjälkt loss och drivit till havs.

annan personal som avlöser basernas ”bemanning”. Fartyget har också stor lastkapacitet och levererar på denna resa även livsmedel, bränsle och andra förnödenheter till baserna.

Akademik Fedorov kommer att göra resan från Leningrad till Antarktis en gång per år och dessutom komplettera basernas lager från närmare belägna hammar. Fartyget skall utöver service- och förskningsfärderna på Antarktis också användas för renodiade forskningsexpeditioner på Barents hav eller Södra ishavet.

Fartyget är i sig en flytande forskningsenhet med totalt tolv taboratorier för aerologiska, meteorologiska, hydrokermiska, hydrobiologiska och isundersökningar. Den avancerade utrustningen inkluderar bla atomabsorbtionsspektrofotometer — (AAS) gaskromatograt, spektrofluorometer och ett mångsidigt datorlaboratorium.

— Med vinscharna kan man sänka mätningsutrustning till ett djup av åtta kilometer för undersökning av vattentemperatur, salthalt, strömmar och livsformer, berättar

Pentti Kejo. — Med ekolodet kan man kartlägga havsbottnens formationer på tio kilometers djup. Och från den meteorologiska stationen kan man uppsända ballonger upp till en höjd på 25 km.

Det är bara under den korta antarktiska sommaren som sjöfart är möjlig i dessa vatten. Därför förläggs alla större forskningsprojekt till vad som i Finland är midvintermånaderna.

— luftens dagstemperatur under den antarktiska sommaren kan tom vara ett par plusgrader, säger Kejo. — Oftast smälter istäcket vid kusten och lämnar en smal bar landremsa synlig, där några få primitiva växter utgör hela floran.

Akademik Fedorov tillhör Sovjetunionens Hydrometeorologiska statskommitté. Rauma-Repola planerade fartyget i samarbete med beställaren samt Sovjetunionens Arktisk-Antarktiska institut (AANIH) i Leningrad. Forskarkrafterna på fartyget på denna resa representerar förutom nämnda institut och kommitté också Sovjetunionens vetenskapsakademi. LJ

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."