Räntehöjningens verkningar börjar synas

av B. Bgn Forum 1971-13, sida 25-26, 08.09.1971

Taggar: Teman: penningsmarknaden

FORUM

Skad uppmärksamhet — Ja, svarar hr Laatunen utan tvekan. De facto har avtalslösningarna under största delen av 60-talet varit centrala uppgörelser, ehuru inte alltid officiellt. Ofta har det skett så att en större bransch (metallen t ex) gett riktlinjerna för de övriga branscherna. De tre senaste centrala uppgörelserna har klart visat sin styrka: industriarbetarnas realinkomster har stigit så som aldrig tidigare, 15 procent på två år.

— Men de centrala uppgörelserna har även svagheter. De kan bli lite väl strama, men det kan motverkas genom en viss rörlighet. Så gick t ex Liinamaa I helt på pennilinjen, medan man i Il-an redan kompletterade med den s k branschprocenten och i UKK-avtalet ytterligare mjukat upp den strama solidaritetslinjen. Man kan också tänka sig parallellförhandlingar på central- och förbundsnivå.

— Ett faktum är, att fackarbetarna inte är helt frälsta för den solidariska lönepolitiken, även om det talas mycket om den. — De centrala uppgörelserna måste ju bli ett slags genomsnittsuppgörelser, som belastar branscherna olika, beroende på deras lönsamhet. Men ändå måste nog genomsnittet vara bestämmande, för det är ganska svårt för de anställda i en bransch att förstå, att de måste nöja sig med en mindre lönehöjning än andra. I stället bör en sådan bransch kompenseras med prishöjningar.

— Man kan ta servicebranschen som ett exempel. Här stiger lönsamheten betydligt långsammare än i de industriella branscherna. Lönehöjningarna måste därför kompenseras med prishöjningar, i all synnerhet som servicebranschen hos oss i prishänseende ligger avsevärt under den europeiska nivån. Det är en bransch som har samma ekonomiska bekymmer överallt i världen.

Man kan Inte sitta i var sitt bås

De centrala uppgörelserna gäller ju numera också mycket annat än enbart löner och arbetsförhållanden. De kan beröra priser, social lagstiftning etc. Kan man säga, att arbetsmarknadsorganisationerna härigenom blandar sig i rikspolitiken? Något direkt svar på denna fråga har hr Laatunen svårt att ge, men han hänvisar bl a till att statsrådet är med i förbandlingarna, medan riksdagen inte är förhandlingspart, utan har sin suveräna rätt att godkänna eller förkasta, liksom i frågor om alla andra lagförslag, som regeringen avlåter.

— Det finns, säger han, områden, där statsmakten är suverän och andra områden, där arbetsmarknadsorganisationerna håller fast vid sin autonomi. Men mellan dessa två poler finns ett ”ingenmansland”, en mellanterräng, där de två intressesfärerna möts, och där det alltså behövs samarbete.

— Under de senaste åren har vi fått upp ögonen för, hur integrerat vårt samhälle är. Det går inte att sitta var och en i sitt bås och spela med sina egna knappar. Det ena återverkar

Forum 13/7 på det andra, och därför får man lov att komma samman och försöka få fram en lösning som bäst tjänar helheten.

Unikt för Europ — Denna utveckling hos oss är ganska märklig och avviker starkt från vad som är vanligt ute i Europa. När det gäller att komma till rätta med en inflatorisk utveckling har det vanligen varit statsmakten som har fått lov att ingripa med åtgärder, som inte alls har varit populära bland arbetsmarknadsorganisationerna. Hos oss har det varit tvärtom: arbetsmarknadsorganisationerna har aktivt varit med om att bädda för och skapa ett antiinflatoriskt program. I själva verket utgick initiativet från dem, och det initiativet har de nog inte behövt ångra.

Realhöjning möjlig, sämre sysselsättningsläge Hurudana är utsikterna inför årets förhandlingsrond? — FFC-kongressen gav vid handen, att fackcentralen alltjämt inte utesluter den centrala uppgörelsen, konstaterar hr Laatunen, och det kommer man uppenbarligen alltså att försöka sig på även i år. Trots det ökande pristrycket och de stegrade kostnaderna finns det gott hopp om att industriarbetarnas realinkomst skall kunna ökas i takt med produktivitetsökningen. Denna kommer dock att ligga lägre än under de senaste åren.

— Byggnadsbranschen är ju alltid mycket konjunkturkänslig, vilket bl a framgår av att dess arbetslöshetskassa betalar över hälften av alla arbetslöshetsunderstöd. Men den eventuella negativa utvecklingen i denna bransch motverkas av den ökande bostadsproduktionen som är en följd bl a av ökade statsanslag.

Förhandlingsklimatet är i allmänhet gott. På centralförbundsnivån är de personliga relationerna mellan förhandlingsparterna goda, vilket bidrar till att skapa en gynnsam förhandlingsatmosfär. Båda parter har närmat sig varann, arbetstagarsidan litar mera på arbetsgivarsidans ärliga uppsåt (statistiken är gemensam) och arbetsgivarparten har fått upp ögonen för att det ligger i arbetsgivarens eget intresse att försöka höja realinkomstens nivå så mycket som möjligt inom ramen för produktivitetsökningen, för att man skall kunna konkurrera med t ex Sverige om arbetskraften.

Vi ligger ju alltjämt en god bit efter Sverige både i fråga om löner och sociala förmåner. Vår sociala lagstiftning har utvecklats mycket snabbt — kanske snabbare än våra resurser skulle ha tillåtit — under 60-talet, sociala utjämningar har skett. Men det vore nu viktigt att ägna mera uppmärksamhet åt den aktiva delen av landets befolkning. Hr Laatunen pekar här på bostadsbyggande, utbildningsfrågor och en utjämning av familjekostnaderna.

— Detta är nödvändigt, om vi skall kunna hävda oss i konkurrensen med Sverige. 2 - = > Det kan hända att Ford Leasing — långtidsuthyrning av bilar — just för Ert företag är det lönsammast sättet att ordria vagnpark och transporter.

Nedannämnda affärer betjänar Er i allt som gäller leasing. Tag kontakt, s får Ni värdefulla närmare upplysningar.

Helsingfors:

Hyvinge: Dickursby: Jyväskylä:

Villmanstrand:

Björneborg: Tammerfors Åbo:

Nu har Ni 2 tillgång till Ford Leasing-service.

|,

EL : E

Stockman Auto Tel.

”

Suomen Auto Oy Hyvinkään Autokeskus Velj. Salomaa Oy ARE Oy ” Lappeenrannan Autokeskus Oy Satakunnan Auto oy Auto R. Lamminen Oy Valli-Auto O 2 12181 70 950 11 990 833 603 17 10 11 830 18181 30 120 21 301

Forum 13/71