Rätt väg – men för långsamt
av Rita Asplund Forum 2013-06, sida 18, 19.06.2013
EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2013
Kvinnans euro är värd 80 cent. ne | Löneskillnaderna mellan mä och kvinnor har under senare år ofta illustrerats på just det sättet. En finjustering är dock på sin plats: enligt Statistikcentralens färskaste siffror harlönegapet minskat till 83,2 procent. I dagsläget tjänar kvinnor i genomsnitt 16,8 procent mindre än män,
Utvecklingen går i rätt riktning men förändringstakten är långsam. Alltför långsam för att regeringens mål att krympa lönegapet till högst 15 procent fram till2015 skall kunna uppnås. Var den faktiska löneskillnaden sist och slutligen landar vid regeringsperiodens slut påverkas dessutom av det ekonomiska läget och i synnerhet av hur lönerna och sysselsättningen utvecklas under de närmaste åren.
En imponerande mängd akademisk och politisk energi har satts på att reda ut orsakerna till de förhållandevis stora löneskillnaderna mellan män och kvinnor och det faktum att lönegapet minskar ytterst långsamt. Den viktigaste orsaken - men inte den enda - är den könsbaserade segregering som fortfarande kännetecknar arbetsmarknaden, Män och kvinnor jobbar i betydande utsträckning inom olika branscher, i olika yrken och med olika arbetsuppgifter, Segregeringen enligt bransch, yrke och jobb har dessutom förändrats föga under de senaste decennierna. Vilket avspeglar det faktum att många flickors och pojkars studie- och yrkesval fortsättningsvis följer traditionella mönster.
Segregeringen avspeglas i lönegapet av den enkla orsaken att mansdominerade branscher och yrken är bättre betalda än de kvinnodominerade segmenten av arbetsmarknaden. Diskussionen kring hur dettakunde åtgärdas har i huvudsak kretsat kring två lösningsmodeller. Den ena eftersträvar en jämnare könsfördelning på arbetsmarknaden. Kvinnor skalllockas till mansdominerade områden och män till kvinnodominerade områden.
Detta är givetvis en tidskrävande process som förutsätter i grunden förändrade attityder och preferenser och som därför bör starta redan i samband med de ungas studie- och yrkesval. Någon patentlösning är det doc ”I dagsläget tjänar kvinnor i genomsnitt 16,8 procent mindre än män”
Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.
ätt väg — men för långsam inte: lönenivån tenderar att sjunka i yrken som ”feminiseras) medan den mestadels förblir densamma inom kvinnodominerade segment som lyckas locka till sig flera män.
Den andra lösningsmodellen tar fasta på lönenivånikvinno- och mansdominerade branscher och yrken. Varför är de jobb kvinnor utför ofta sämre betalda till och med i situationer där utbildningskraven är desamma eller rentav högre på den kvinnodominerade sidan? För att korrigera den här situationen föreslår man att jobben värderas i enlighet med givna godtagbara kriterier i syfte att identifiera “likvärdiga jobb” och att lönenivån justeras på basis av dessa arbetsvärderingsresultat. Modellens viktigaste instrument — en trovärdig arbetsvärdering av samtliga yrken - är emellertid också dess akilleshäl.
Och även om man lyckades utarbeta en gångbar arbetsvärdering för hela yrkesskalan så är en automatisk justering uppåt eller nedåt av lönenivån för enskilda yrkesgrupper knappast genomförbar i praktiken. I lönediskrimineringsmål har arbetsvärdering dock accepterats som bevismetod.
Men det är inte enbart orsakssamband och lösningsmodeller som bör utredas och debatteras, Minst lika viktigt är att fundera över utgångspunkten, det använda måttet på lönegapet mellan män och kvinnor. Är Statistikcentralens mätmetod den bästa möjliga? En lön kan mätas på flera olika sätt, varvid både den valda tidsenheten och själva lönekonceptet inverkar på slutresultatet.
Lönen kan beräknas per år, månad, vecka, dag eller timme. Lönen kan avse enbart grundlönen eller även innefatta olika former av lönetillägg (totallön), med eller utan övertidsersättningar. Ju större skillnader i arbetstider och lönetillägg mellan män och kvinnor, desto mer varierar också storleken på lönegapet beroende på vilken tidsenhet och lönebegrepp beräkningarna baseras på Överlag kan man fråga sig om ett enda mått på lönegapet är till räckligt för att ge en korrekt bild av verkligheten oavsett det faktum att beslutsfattare och politiker gärna sammanfattar också komplexa fenomen med en enda siffra. m