Realsocialismens svårigheter

av P-E Paul Forum 1985-07, sida 30-31, 24.04.1985

Inkomsklyftor och inflation hör till de aktuella problemen för det postindustriella samhället i öst, konstaterar Tauno Tiusanen i sin nya bok.

Tauno Tiusanen är för Forums läsare välkänd som expert på socialistisk ekonomi. Hans artiklar har rönt uppskattning inte minst genom att han förutom ekonomin i Sovjetunionen också behandlar de s små SEV-länderna.

u har Tiusanen gett ut en ny bok om N de krav det postindustriella samhäl let ställer också på de socialistiska länderna: Talouden uudet haasteet ja sosialismi (OTAVA 1985). Största delen av bokens innehåll skildrar de svårigheter den reellt existerande socialismen i SEV-länderna kämpar med. Dessa svårigheter accentueras av den fortsatta industrialiseringen och urbaniseringen.

I det första kapitlet ger författaren bakgrunden för sin framställning: den marxistisk-leninistiska uppfattningen, enligt vilken den kontinuerliga tillväxten står i centrum, och enligt vilken alla ekonomiska resurser skall centraliseras i avsikt att på detta sätt åstadkomma maximal effektivitet. Tiusanen redogör också för den alltomfattande bruttoprincipen — ”kung brutto”, på ryska ”val” — som leder till dubbelräkningar. Marxismen-leninismens prioritering av produk tionsvaror (varugrupp A) medan konsumtionsvaror (varugrupp B) kommer i andra rummet belyses också, bl a med en sifferserie som inkluderar samtiliga SEV-länder Serien går dock endast fram till 1981, varför de senaste trenderna inte kommer fram. De utvisar för övrigt — åtminstone för Sovjetunionens del — ett växande intresse för konsumtionsvaror.

Om marxismen-leninismen utgör författarens teoretiska bakgrundsfaktor, är Romklubbens rapport om tillväxtens gränser den praktiska bakgrundstaktorn för de fortsatta resonemangen.

Av bröd allena?

I det första kapitlet konstaterar författaren slutligen att ekonomisk tillväxt och samhälleligt välbefinnande är två skilda saker — ofta diametralt motsatta.

7/1985 F RUN

Tiusanen visar också i tabellform, att SEV-ländernas reallöneutveckling i regel retarderat sedan 70-talet. Siffrorna för 1984 saknas dock, och om anmälaren minns rätt, skulle dessa ha visat en ny uppgång för konsumtionsvarorna i Sovjetunionen, DDR och Polen — kanske också i övriga SEV-änder.

Bokens andra kapitel tar upp en för SEVländerna brännande aktuell fråga: miljöförstöringen. Den har som känt antagit skrämmande former bl a i Tjeckoslovakien. Hela miljöpolitiken håller inom SEV-blocket först nu på att utformas. I detta sammanhang är Boris Komarovs (endast i väst publicerade) rapport om Bajkalsjön av särskilt intresse. Kulturtidskrifternas artiklar om miljöproblemen är i alla fall ett tecken på att kravet på en aktiv miljöpolitik blir allt starkare också i öst.

Med tabeller, siffror och olika citat belyser författaren i bokens tredje kapitel det slöseri med resurser som sker i de socialistiska länderna. Som exempel kan nämnas, att Sovjetunionen jämfört med USA per producerad enhet förbrukar 75 procent mera stål, 140 procent mera cement, 60 procent mera konstgödsel och 50 procent mera trävaror. Dessa relationstal är dock från 1981 och alltså något föråldrade. Idag är resursanvändningen betydligt mera rationell efter ”Andropov-effekter"" 1983.

Mer pengar än varor

Det postindustriella socialistiska samhället behandlar Tiusanen i fjärde kapitlet, som enligt anmälarens åsikt utgör bokens tyngdpunkt. SEV-länderna har numera utvecklats till industriländer, där också urbaniseringen ökar i rask takt. Allt detta har medfört nya problem: familje- och äktenskapsproblem, stress, ungdomsbrottslighet. Utvecklingen följer samma trend som I väst.

Socialpolitiken har ställts inför nya utmaningar. Sjukvårdssektorn har brist på personal, Läkarnas löner har sackat efter i utvecklingen. Konsumenternas kostvanor borde dirigeras i en sundare riktning. Alla dess frågor är välbekanta också hos oss.

Inkomstklyftorna och den ständiga inflationen är andra problem som sammanhänger med det postindustriella samhället i öst. Det rikliga utbudet på pengar jämfört med varuutbudet resulterar t ex i Sovjetunionen i ett ständigt ökande banksparande. Författaren konstaterar, att sovjetmedborgarnas besparingar 1980 uppgick till ca 156 miljarder rubel. Beloppet skulle tillåta alla arbetare i Sovjetunionen att hålla 209 ledigdagar utan lön! År 1960 var motsvarande kvot bara 60 dagar.

Nya indikatorer behövs Det femte och sista kapitlet utgör e — förmånlig industrimar av landet — hög serviceniv till företagens tjäns priserna)

F RUN, 7/1985

HYVINKÄÄ

KARIS ERBJUDER FÖRETAGEN — bra trafikförbindelser till alla dela — trevlig och förmånlig boendemiljö (hör dig för om tomt- och bostads KA HYVINGE (F åa a

URELSINKI HELSINGFORS

KARIS STAD

VÄSTNYLANDS HANDELSCENTRU — ca 8.300 inv. — språkfördelningen ä 67 20 svenskar och 33 4 finnar — Ca 3.700 arbetsplatser — de största industrierna är Öy Sisu-Auto Ab, bilar Fix Svenska Trikå Ab, trikåprodukter Oy Stockfors Ab, metallinredningar Oy Tricol Ab, trikåvävstillverkning

INDUSTRIHALL UTHYRE — utrymmen efter behov, 100—1.000 m? — förmånlig hyra — nära centrum

TAG KONTAKT — DET LÖNAR SIG onklusion av det föregående. Tiusanen sammanfattar: ”Kort sagt kan till slut endast konstateras, att en hel del problem följer med det industriella urbaniserade samhälet också länge efter den egentliga industriella revolutionen, och även efter att en tillräcklig kapitalackumulation lyckats bryta attigdomens onda cirkel. Det höjda välsåndet medför utgiftsposter, som ännu inte till alla delar kartlagts tillräckligt exakt i jämförelserna rmellan de olika systemen. Den jämförande samhällsvetenskapen behöver parallellt med det gamla slitna BNP-begreppet nya indikatorer som anger resursförbrukningen per producerad enhet, tillväxtprocessens slitage på miljön, de mänskliga svårigheterna i samband med strukturförändringarna etc. För en fördomstfri utredning finns det nog med arbetsuppgifter”

Tauno Tiusanens bok är informativ och välskriven. Den bygger rätt långt på utdrag ur SEV-ländernas tidningspress, varför en del av det skrivna kan komma att visa sig något efemärt — för att inte säga att så redan är fallet. Men det som kanske inte längre är så rykande aktuellt har instället historiskt värde.

P-E Paul 9

Tauno Tiusanen: Talouden uudet haasteet ja sosialismi. Otava. Helsingfors 1985. 150 sidor.

— handelskammare och näringsombud

Karis sta näringsombud Georg Liljestrand Stadshuse 10300 Karis

RING 911-3181 31

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."