Recessionen fortsätter
av G.M-z Forum 1977-14, sida 26-27, 28.09.1977
24 220
De preliminära kalkylerna för produktionsutfallet i maj besannades dessvärre. De nu framräknade siffrorna visar att produktionen sam manlagt gått ned 5 procent per arbetsda jämfört med året förut. För juni ger de preliminära beräkningarna däremot en något ljusare bild, produktionen minskade knappt e halv procent.
För andra kvartalet som helhet blir tillbakagången inemot 3 procent. Det är en dyster siffra eftersom produktionsnivån under jämförelsetiden i fjol låg tämligen lågt.
Skogsindustri —-— I juni uppvisade skogsindustrin en — något ljusare produktionsbild än under de föregående månaderna. Ökningen i både träoch pappersindustrins volym blev 5 procent per arbetsdag. Men det räcker förstås inte till för att rädda konjunkturerna.
Exportsiffrorna är inte mera särskilt lysande. Under första kvartalet var träindustrins exportvolym endast 2 procent större än et år tidigare. Pappersindustrins exportvolym läg 8 procent över fjolärsvolymen.
Trots den försvagade exportutvecklingen var träindustrins virkesanskaffning fortfarande större än i fjol Avverkningstakten sjönk visserligen successivt urider våren, Men i juni var - stockavverkningarnas volym fortfarande 12 procent större än för ett år sedan. Pappersindustrin har däremot hela tiden varit mera återhållsam och i jun låg volymen för pappersved 3 procent under avverkningen i juni i fjol. Sammanlagt var sysselsättningen i skogarna i juni 2 procent lägre än i fjol. Basen för prisstegringar är inte särskilt god.
Metall
Indextalet för metallindustrin som helhet nådde samma nivå som i fjol. Detta ger dock en konstlat gynnsam bild eftersom de icke-järnbaserade <metallverken hade en så stark och engångsbetonad nivålyftning, en nivåhöjning med drygt 70 procent. Också järnverkens nivåhöjning var märkbar, 17 procent. Verkstadsindustrin gick i stället tillbaka. Maskin- och elektroteknisk industri låg i juni 6 procent under fjolårets nivå. Transportmedelsindustrins volymnivå sjönk med 4 procent per arbetsdag.
Textillerna
Textilindustrin har stark känning av motvinden, I juni var produktionsvolymen 22 procent mindre än för ett år sedan, alltså ännu sämre än i maj. Detta ka vil Vil IX
Recessionen fortsätte kanske jämföras med att importvolymen av textilier och beklädnadsvaror under första kvartalet låg omkring en tredjedel högre än senaste år.
För konfektionsindustrin var volymtillbakagången i juni visserligen måttligare, 2 procent. Skoindustrins volym gick däremot på 10 procent minus. I stället klarade sig pälsindustrin gott och nådde en 12 procent större volymnivå än i fjol. Men i genomsnitt är beklädnadsvaruindustriernas läge allt annat än ljust.
Sjöfarten
Sjöfarten drabbades under vårmånaderna av de redan nästan traditionella strejkerna. De inhemska rederiernas fraktvolymer var därför i maj märkbart mindre än senaste år. Frakterna gick i stället på utländska kölar och totalt sett minskade sjötrafiken inte. Fraktvolymen i exportsjöfart ökade i maj med 4 procent och i importsjöfart med 24 procent. Importen upplevde alltså ett plötsligt uppsving, trots strejkerna,
Totalindexens utveckling I “/ per arbetsda (jämförelse med föreg. års motsv. månad o. glid. kvartal 1976 månad = kvartal April —5 —3 Maj +2 0 Juni +3 +i Juli — +0 Augusti +4 +2 September +6 +4 Oktober +5 +4 November +2 +5 December +9 +5 1977 Januari +4 +4 Februari +1 -0 Mars -—5 —2 April —2 —4 Maj —5 “3 Juni “0 os FORUM 14/77
De «inhemska <redarnas fraktvolym sjönk emellertid med nästan hälften, vilket sänker indextalet för samfärdseln, Också passagerartrafiken drabbades av strejken. Antalet -transporterade passagerare på inhemska fartyg minskade i maj med nära en tredjedel. På landbacken klarade sig samfärdseln bättre. Antale lastade järnvägsvagnar var i maj bara 3 procent mindre än för ett år sedan. Och biltrafikens volym, mätt med bensinförsäljningen, var 4 procent större än i fjol.
Jordbruket
Jordbrukssektorns «<expansion har nu åter börjat stagnera. I maj var mjölkinvägningen 2 procent mindre än för ett år sedan. Produktionen av nötkött och fläsk var endast obetydligt större än senaste år, en ökning om 1 och: 2 procent. Det var endast marknadsföringen av ägg som ökades mera märkbart, 13 procent. Inkomstbildningen inom jordbruket är alltså nu svagare än förut, vilket kom mer olägligt ur konjunktursynpunkt sett.
Fjolåret
I detta nummer har den sedvanliga korrigeringen av de olika seriernas nivå utförts så att den motsvarar nivån i den nypublicerade officiella nationalinkomststatistiken, Detta har lett till att totalindexen för år 1978 höjts med 1.3 procent. Indextalet för år 1975 har däremot inte behövt ändras.
Inom delserierna har de största nivåkorrigeringarna gjorts för byggnadsverksamheten som sänkts 5 procent medan jordbruket tvärtom höjts med lika många procent. Skogsbrukets serie, handeln och samfärdseln har höjts med omkring 3 procent. Industrins nivåförändring är obetydlig. I stort sett har de olika delseriernas nivåkorrigeringar kompenserat varandra.
Tar man totalindexen som mått på den ekonomiska tillväxten så visade denna en tillbakagång år 1975 med drygt 1.5 procent. Däremot
Branschläget
Det inhemska konjunkturläget var i maj tämligen jämngrått. För industrin var bakslaget visserligen starkare än förut. Men detta kompenserades i viss mån i juni då bl a metallverken inregistrerade en nivåhöjning i volymen. Jordbrukets produktionstakt började mattas av och skogsbrukets expansion dämpades också påtagligt.
Både byggnadsverksamhetens och handelns siffror är delvis preliminära. Industrins produktion av byggnadsmaterial visar dock att byggnadsverksamhetens tillbakagång är långsam. Den starka minskningen i samfärdselns indextal i maj berodde på sjöfartsstrejken som drabbade de inhemska rederierna.
Näringsgrenarnas utveckling Förändring i Yo per arbetsdag 1977/78
Månad Glldande kvartal Sektor Ma] Juni Mars-maj April-Juni Jordbruket + 3 . +6 vr Skogsbruket +1 +3 + 5 +3 Industrin —56 + 1 —7 —3 Byggn.verks. “—1 —1 ve Handeln —8 —4 Samfärdseln s—15 s— 6 Totalt 5 ”—0 4 “— 3 gav 1976 en återhämtning | utnyttjande, är utslagen med 1.8 procent. Eftersom | omkring 1 procentenhet
Mercators index inte innehåler element som offentliga och andra tjänster eller bostads starkare i vardera riktnin än de officiella BNP-siffror nas svagare variationer. G.M- sådana trögrörliga
MERCATORS INDEX för den produktiva aktiviteten. 1948 = 100 Fr ne rä Totalindex Jordbruk Skogsbruk Industr! Byggnads- Handel Samtärdsel mån. per arbetsdag (100.0) (23.6) (12.5) (35.8) (8.7) (12.1) (7.2) 1973 329 132 135 502 289 436 318 1974 342 132 136 526 299 455 335 1975 336 446 H17 1510 1308 480 1324 1978 1343 1155 412 1520 “279 1484 1828 175 178 177 1:75 176 177 176 177 178 177 178 NT 178 177 1:76 177 178 77 | 336 318 330 348 321 324 135 140 03 129 517 529 268 264 : 420 362 258 257 " 362 346 348 369 348 354 137 148 139 = 170 563 569 242 239 448 433 301 292 " 366 340 322 341 354 335 132 146 159 173 569 511 233 231 469 450 304 209 IV 364 346 340 377 370 324 145 152 157 158 523 484 236 234 479 — 457 s278 s273 Vv 354 361 342 348 354 345 168 173 128 134 546 530 249 “247 471 ”448 388 s204 vi 322 331 322 341 oa 175 ve » 86 89 497 499 288 ee 509 va 337 se vil 253 246 262 250 161 48 277 298 460 347 vill 331 333 327 337 178 53 501 316 468 344 IX 341 361 353 373 179 87 574 319 513 341 X 345 264 359 359 160 107 552 313 487 332 XI 353 359 345 370 148 136 580 311 481 351 VII 348 379 383 373 143 151 542 278 602 402
Anm. I totalindexen per arbetsdag har variationerna i antalet arbet har endast variationerna i total fått kvarstå. De inom parentes angivna siffrorna i tabellhuvudet är gruppindexens ursprungliga vikter.
antalet dagar i månaden upphävts eller serie. s Strejkpåverkad siffra.
FORUM 14/7 dagar i månaden utrensats. I övriga serier (utom byggnadsverksamheteri medan de arbetsfria dagarnas sänkande inverkan på pröduktlonsvolyme + Preliminär siffra. ! Korrigerad siffr 23