Recessionen stabiliseras?

Taggar: Teman: ekonomi

MERCATOR

Recessionen stabiliseras?

Septembersiffrorna för Mercators index för den produktiva aktiviteten tyder på att recessionen inte mera fördjupas. Totalproduktionen håller på att stabilisera sig på en nivå som ligger ett par procent över fjolårsnivån. Totalindex låg i september på 291 poäng i serlen per arbetsdag, vilket är 3 procent mera än för ett år sedan. Under de tredje kvartalet var produktionen i medeltal 2 procent högre än för ett år sedan.

Man skymtar nu totalresultatet för produktionsvolymen i år eftersom vi har fått statistik för de tre första kvartalen. Man kan räkna med att totalproduktionen blir endast drygt 1 procent större än i fjol. Att vi inte når högre än så beror självfallet inte endast på recessionen utan också på strejkerna senaste vinter som berövade oss 1—2 procent av årsproduktionen. Utan strejkerna hade totalproduktionens volym i år förmodligen blivit 3 procent större än i fjol. Det är också strejkerna som gör att industrins produktionsvolym som årssiffra nu endast med knapp nöd kan nå upp till fjolårsvolymen, och kanske rent av stannar något under denna.

Andra sektorer där man får vänta sig sämre resultat än i fjol är skogsbruket och framförallt byggnadsverksamheten. Handel, samfärdsel och jordbruk kan däremot väntas överträffa fjolårsvolymerna med något varierande marginal beroende på vilken metod man använder för kalkylerna.

Metallindustrin står sig trots allt

Efter alla svårigheter kunde man vänta sig att metallindustrin skulle ha den sämsta produktionsutvecklingen. Men detta är generellt sett tydligen inte fallet, I genomsnitt låg nämligen metallindustrins produktionsvolym drygt 4 procent högre än i september 350 340 33 32 310 30 290 28 fjol. Både maskin- och den elektrotekniska industrin låg omkring 7 procent över fjolårsnivån. Däremot hade metallverken och gruvorna svårare läge. Metallverkens produktionsminskning var 1 procent. Gruvornas produktion var hela 10 procent mindre än för ett år sedan.

Skogsindustriernas expansion har för närvarande upphört nästan helt, Träindustrin stannade på fjolårsnivån och pappersindustrins volymökning var knappt 2 procent. Mot detta svarade en ännu starkare minskning i virkesuttaget ur skogarna. Sågstock avverkades till en 16 procent mindre volym än i september i fjol. Pappersvedens minskning var dock måttligare, 2 procent. Livsmedelsindustrierna var förvånande matta i september. Deras volymer låg i allmänhet omkring eller något under fjolårsnivån. Bilden är delvis en helt annan inom råvarusektorn jordbruket. Mjölkproduktionen ökade visserligen inte, men köttproduktionens siffror var så mycket mera expansiva. De låg drygt 22 procent över fjolårsnivån, Också livsmedelshandeln har varit mera expansiv än industrin.

Beklädnadsvaruindustriernas läge visar inte någon ljusning. Produktionsvolymerna inom textil- och läderindustrierna ligger fortfarande lägre än i fjol, en minskning med 4 resp. 11 procent. Konfektionsindustrierna klarade sig dock denna gång bättre och låg i september hela 8 procent högre än för ett år sedan.

Den på byggnadsverksamheten inriktade ler-, glas- och stenvaruindustrin kan inte vänta sig någon ljusning innan själva byggnadsverksamheten’ börjar expandera. Produktionsvolymen var nu 5 procent mindre än för ett år sedan. Däremot är läget ljust inom den kemiska industrin som i september låg hela 16 procent över fjolårsvolymen och därmed var den mest expansiva bland alla branscher.

Totallndexens procentuella förändringar sedan motsvarande månad och kvarta; föregående år!.

1970 månad kvartal September + 7 +8 Oktober +8 +7 November + 5 +7 December + 8 + 1971 Januari + 6 +3 Februari —4 —-3 Mars —10 —4 April +3 0 Maj + 7 +4 Juni + 3 +4 Juli + 3 +2 Augusti + 0 +2 September + 1) Indextal per arbetsdag. Kvartalsserien utgörs av glidande kvartal med förändringstalen placerade på de successiva tremånadsperiodernas respektive mittmånad.

MÅNADSINDEX per arbetsdag |

Forum 20/7 mm! “rr nnnnmnw now auemnomwc>-t] nom — « I—ne——

Handeln växer långsam Ökningen i detaljhandeln var i september rätt långsam. Den kooperativa detaljhandeln för vilken vi har de färskaste siffrorna hade i september en volymökning om endast 1 procent, Däremot kunde centralpartiaffärerna inregistrera en något starkare tillväxt, en ökning om 5 procent. Detta tyder på att också detaljhandeln kommer att hämta sig något under följande månader.

Till någon odelad optimism inbjuder dock läget inom detaljhandeln knappast. Åtminstone har de detaljerade siffrorna för både juli och augusti inte varit särskilt stimulerande. Tillväxtsiffrorna har varit måttligare än under början av året, Vi behöver inte nödvändigtvis gå till sådana extrema siffror som bilhandelns, vars volym i augusti var nästan en tredjedel mindre än för ett år sedan, eller kemikaliehandeln med minskningssiffran 7 procent. Väsentligare är att tillväxttakten på många håll var mindre än förut trots att en viss omsättningsökning dock i de flesta fall uppnåddes. Exempel härpå finner vi framförallt inom textil- och konfektionshandeln och bland sport- och maskinaffärerna som drabbades av punktskatten. Också varuhusen hade en något långsammare expansion än förut, trots att ökningstakten fortfarande var god, drygt 10 procent. Supermarkets lyckades däremot ytterligare något öka sin expansion och hade nu en 30 procent större omsättningsvolym än för ett år sedan. I stället stampar lanthandeln på stället, med ökningtakt 2 procent.

Sjöfarten fortfarande svag

Inom transportsektorn är det särskilt sjöfarten som har drabbats av konjunkturaymattningen. Lastmängden inom exportsjöfarten var 15 procent mindre än för ett år sedan. Här är läget alltså oförändrat negativt, Importen har alltsedan juli också varit stagnerande, I september var fraktmängden inom importfarten endast 1 procent större än för ett år sedan. Recessionens och skatternas verkan är alltså påtaglig. Nedgången i sjöfarten drabbade de inhemska rederierna hårdast. Minskningen i transporterna på inhemska kölar var hela 10 procent. Men som förut hålls passagerartrafiken uppe och var nu i september 40 procent större än för ett år sedan. Är det kanske till resorria som de medel går som konsumenterna inte mera använder för bilköp? .

4 “KVARTAL juli-sept. 71/70 g—

JORDBR. SKOG

Konjunkturbarometern

Riktningsvisare för totalproduktionen är industrin med sin nu tämligen långsamma men dock fortgående tillväxt. Även om flera branscher kom på mlnussidan lyckades dock majoriteten uppnå en måttlig produktionsökning. Skogsbruket och byggnadsverksamheten är däremot på reträtt med minskad aktivitet.

En något större produktionsvolym än genomsnittet uppnådde man inom handel och transportverksamhet. Inom transportsektorn var dock fraktsjöfarten hårt pressad med minskning på export INDUSTRI

BYGGN, HANDEL SAMF. sidan och upphörd tillväxt på importsidan. Inom jordbruket fortsätter den ohämmade kött- och äggproduktionen och uppehåller en besvärlig obalans och avsättningsproblem.

Närlngsgrenarnas expansion (/0 per arbetsdag IX 1971/70 och VIL-—AIX 1971/70 sektor månad kvartal Jordbruket +10 +9 Skogsbruket —6 —5 Industrin +3 +1 Byggnadsv. —7 —7 Handeln + 6 +5 Samfärdseln + 8 +5 Totalt + 3 +2

På tal om bilköp så ser det ut som minskningen i bilköpen nu också skulle visa sig i form av minskad tillväxt i bensinförsäljningen. Partiförsäljningen av bilbränsle var i september 2 procent mindre än året förut. Det är inte bara järnvägstrafiken som minskar.

G.M-z MERCATORS INDEX för den produktiva aktiviteten. 1948=100 År Totallnd Jordbruk Ski k Industri Byggnads- Handel resp. allindex lordbru ‘ogsbru! ndustri verks. andel Samfärdsel mån. — per arbetsdag (1000) (23.8) (12.8) (35.8) (8.7) (12.1) (7.2) 1968 225 142 123 208 226 280 208 1987 231 142 125 300 230 289 203 1968 237 144 131 324 222 283 228 1969 260 143 144 367 288 313 254 1970 281 140 156 407 259 339 269 -89 70 7 89 70 AH 7 AN 70 7 70 AN 20 7 70 AA 70 AA | 243 265 282 251 288 277 128 122 194 — 208 403 412 231 228 276 294 215 226 I 260 285 s273 265 290 s277 129 135 267 287 429 8380 214 203 209 340 229 241 Il 266 284 5255 262 271 8285 123 134 238 239 396 83863 210 si67 207 343 222 250 IV 259 282 289 280 298 289 146 144 220 191 441 422 211 194 346 359 251 272 V 258 278 207 258 272 2838 144 153 1851 139 393 — 407 228 1211 326 380 271 269 VI 251 271 280 251 280 289 149 168 108 111 398 405 274 “254 335 377 300 318 Vil 213 232 239 221 241 243 150 MH65 50 49 311 1304 284 1264 334 341 313 330 Vill 254 274 275 251 271 1278 150 163 60 57 393 1400 309 287 317 1341 308 314 IX 263 282 291 271 292 300 152 167 90 85 429 440 316 “204 360 “381 278 294 Xx 271 292 281 296 147 124 431 307 360 289 XI 279 203 273 294 130 158 438 285 359 257 Xx 283 307 279 303 130 217 419 239 432 296

Anm. 1 totalindexen per arbetsdag har variationerna i månaden utrensats, | övriga serier har endast variationerna i totala antalet dagar I månaden utrensats medan helgdagarnas sänkande Inverkan på produktlonsvolymen fått kvarstå. De Inom parentes angivna siffrorna | tabellhuvude är gruppernas vikter. ”) Prelimlnär siffra. 1) Korrigerad siffra eller serie.

Forum 20/7 s) Strejkpåverkad siffra.

23