Regionala initiativ stimulerar östhandeln
av Ragnhild Artimo Forum 1986-17, sida 18, 06.11.1986
Regionala initiati stimulera östhandel —HANDELSKAMRARNA I NYCKELSTÄLLNING
Tammerfors
Tammerfors handelskammare planerar egna regionala åtgärder för att stärka östhandeln. Nästa år är det meningen att på experimentell bas påbörja denna verksamhet med vår- och höstkampanjer. Senare skall handelskammare grunda ett östhandelscentrum.
— De nya planerna har initierats av ommöbleringarna i Sovjetunionens utrikeshandelsorganisation, och möjligheterna till direkta kontakter mellan de sovjetiska utrikeshandelsorganisationerna och utländska företag, berättar handelskammarens VD Matti Hokkanen. — Det ger intressanta möjligheter till verksamhet på det regionala planet.
Hokkanen berättar att Tammerfors av tradition har tre primära ”intresseområden” i Sovjetunionen — Ukraina med Kiev, Moskva-regionen, Leningrad-regionen.
— Våren 1987 inleder vi dessa nya satsningar med en omfattande kampanj, som bl a inkluderar information till finländska företag om hur den sovjetiska utrikeshandeln är organiserad, och om dess handelspraxis. Vidare skall vi undersöka möjligheterna att importera nya varugrupper — exempelvis livsmedel och viner. Kampanjen, som följs upp av en liknande satsning på hösten, tar alltså sikte på å ena sidan information, å andra sidan presentation. Målet är att få fram nya varugrupper och få med nya företag. Vi skall också erbjuda sovjetiska leverantörer hjälp med deras marknadsföring här.
Det planerade östhandelscentret skall tjäna näringslivet genom att satsa på produktpresentationer, information och rådgivning.
Bakom projektet står bla Tampereen messut, staden, Finsk-Sovjetiska Handelskammaren, Tammerfors handelskammare och det lokala näringslivet, samt sovjetiska samarbetspartners.
Vasa Vasa handelskammare har tagit fram nya idéer som skall ge fart åt östhandeln. Vasa högskola är också engagerad — genom en omfattande undersökning på denna sektor. — Vi har evaluerat möjligheterna att grunda ett handelshus för östhandeln, berättar Vasa handelskammares VD Mikko von Weissenberg. — Men volym- och andra aspekter utvisade att det inte finns verksamhetsförutsättningar för ett nygrundat sådant. Däremot hoppas vi nu kunna intressera ett av de etablerade handelshusen 1 närmast Koneisto, för att etablera en regionalbyrå för länet exempelvis i Vasa — denna kunde stå i kontakt med SMI-fältet och den vägen effektivera export och import.
Ett annat projekt är att få en exportombudsman för sovjet- och SEV-handeln.
— Tjänsten skulle förutsätta ca 300 000 mark per år i länsutvecklingspengar i initialskedet, säger Weissenberg. — Till en början räknar vi med att intäkterna från företagen för ombudsmannens tjänster skulle uppgå till kanske 100 000 per år. Tjänsten skulle anknytas till Viexpos huvudbas i Jaobstad. Det skulle handla om ”en-marnrtillhands" för i främsta rummet små och medelstora företag, som behöver hjälp med t ex språk- och konrtaktfrågor. Vi hoppas unna grunda vakansen inom nästa år.
Det tredje projektet gäller grundandet a ett exportforskningsinstitut — även detta i anknytning till Viexpo, och med offentliga medel för att stärka Viexpos beredskap att illhandahålla expertis och information — inte bara i östhandelsfrågor. För att ge dessa planer en gedigen faktaram har man låtit Vasa högskola i samarbee med bl a Syd-Österbottens handelskammare, Viexpo, Utvecklingsområdesfonden och Samfundet Finland-Sovjetunionen göra en omfattande utredning om sovjethandelns betydelse för länet — dess volym, dess sysselsättningsmässiga betydelse och hur många företag som säljer till eller köper från Sovjetunionen. För undersökningens ledning har svarat professor Jorma Larimo och lektor Jarmo Nieminen.
Första delen av undersökningen utvisar bl a att ca 6,5 procent av värdet av den totala exporten från Finland till Sovjet härrör sig från Vasa län.
Undersökningen kommer att omfatta ytterligare kartläggning av detta fält för att underlätta planeringen av åtgärder som skall intensifiera östhandeln i hela länet.
Åb Åbo handelskammare och Leningrads handels- och industrikammare utarbetar just nu en avtalsskiss som skall definiera riktlinjerna för ett utvecklat samarbete. Bakgrunden är att Åbo och Leningrad är vänorter — och samtidigt vill man dra en lans för gränshandeln.
— Samarbetets innehåll är alltså ännu inte i detalj fastslaget, berättar Åbo handelskammares ombudsman Pirkko Jalkanen. — Delegationer från Leningrad har besökt Åbo och vice versa för diskussioner om hur samarbetet kan utformas på konkret nivå. Fö nästa sommar har exempelvis hittills spikats två evenemang: i juni arrangeras i Leningrad i anslutning till en vänskapsvecka en finländsk expo och ett omfattande östhandelssymposium, med ett uppbåd experter som föreläsare, och i Åbo — i anslutning till Åbo mässa — arrangeras ett riksomfattande seminarium kring handeln med Sovjetunionen. För den övriga verksamheten på handelskammarnivå mellan städerna utvecklar vi nu olika idéer som kan ge fart åt handeln mellan våra länder på regional nivå.
Åbo handelskammare är också med som konsulterande instans i ett östhandelsinstitutprojekt, som Turun kauppakorkeakoulu och Åbo stad redan hunnit rätt långt med — Från september 1987 räknar vi med att starta verksamheten vid Turun kauppakorkeakoulus östhandelsenhet, berättar handelshögskolans administrativa direktör Arno Leino. — Enheten, som har två huvudfunktioner — utbildning och forskning — grundas som en självständig del av högskolans forskningscenter för företagsverksamhet, och skall betjäna hela landet.
Pengar för att komma igång — totalbudgeten är cirka 2 Mmk — har handelshögskolan fått dels som donationer av ett femtiotal företag, och dels av Åbo stad 500 000 mk, som täcker hälften av utgifterna för en ”östhandelsprofessur”. I initialskedet skall enheten dessutom ha en överassistent och en amanuens. Enheten skall operera i handelshögskolans utrymmen.
Utbildningsmässigt kommer den nya östhandelsenheten att betyda, att blivande ekonomer kan välja östhandeln som huvudämne. Då det gäller forskning, den andra huvudfunktionen, tror Leino att tyngdpunkten kommer att ligga på uppdragsforskning för företag och organisationer.
— Framför allt hoppas vi kunna betjäna SMI-företag inom Egentliga Finland. Här finns talrika mindre teko-företag och skofabriker, som gärna skulle intensifiera sin östexport… De stora är företagen självförsörjande då det gäller östhandelsexpertis, men SMHöretagen har ett avsevärt stödbehov.
Ett av de första konkreta uppdragen blir att för Åbo stad undersöka möjligheterna att grunda ett gränshandelsbolag. Man hoppas också att den ekonomiska kommissionen kan komma att utnyttja enhetens tjänster. Åbo östhandelsenhet blir nämnligen den första i sitt slag — i denna skala.
Direktör Leino konstaterar, att det nu brådskar med att utveckla östhandeln på regional nivå — Hittills kan man säga att vi finländare knappast alls behövt anstränga oss systematiskt för östexporten. Oljeprisraset har som känt försatt oss I en helt ny situation: Finland är en av Sovjetunionens fyra största handelspartners och nu får vi jobba hårdare för att klara konkurrensen. Framför allt gäller det att hitta nya importmöjligheter. Grundandet av denna östhandelscenter är ett led i dessa strävanden, säger direktör Leino. Ragnhild Artimo 17/1986 FÖRUN,